Intervju, Kultur

Markus Krunegård | "Har man fel skor blir allt så fel"

Markus Krunegård har just släppt sin nya skiva Mänsklig Värme – samtidigt som Serenades lanseras i USA. Tomma nattbussar och frostiga bilar var inspirationen till den självutlämnande plattan som sätter verkligheten och Markus själv i centrum.

Text: Elin Nordlund
Foto: Anton Östlund

Berätta om nya skivan.
– Den innehåller 10 låtar vilket är lite utav musikens gyllene snitt. 10 låtar är perfekt. Tanken med den här skivan var att den skulle ha en röd tråd vilket jag tyckte att den fick. Sen spretar jag ju lite som vanligt.

Hur känns det att stå själv på scenen igen?
– Det känns såklart kul! Jag känner att jag behövde ha en lång paus. Jag behövde samla lite ny energi. Nu är typ första gången på länge som jag faktiskt känner att jag vill stå på scen igen. Inte bara att jag ska stå på scen igen. Det sammanfaller väldigt bra.

Blir det ibland ensamt att köra solo?
– Ja det kan bli ensamt. Man behöver lite input ibland. Men samtidigt kan jag tycka att det är jättejobbigt när någon annan ska gå in och pilla i mina grejer.

Berätta om inspirationen från Ringvägen?
– Haha! När jag skulle skriva pressreleasen så kändes det bra att säga att min inspiration kom från Ringvägen.

Men du bor där va?
– Ja, exakt. Jag har mitt skrivbord mot fönstret så jag har suttit och kollat ut där en hel del. Suttit och tittat helt apatiskt. Det händer väldigt mycket där ute som man inte tänker på förrän man kollar lite närmare.

Som vadå?
– Typ en tom nattbuss, en frostig bil och någon som är full och på väg hem.

Du har ju blivit pappa också. Hur känns det?
– Det är klart det är grymt att bli farsa!

På nya skivan skriver du bland annat om din dotter, hur tror du att hon kommer att reagera på det när hon blir äldre?
– När hon är gammal nog att förstå så är det ju så länge sen.

Skivan är väldigt självutlämnande. Hur känns det?
– Det har jag inga som helst problem med. Däremot är jag försiktig med att lämna ut andra. Det är lite som med passiv rökning. De har inte valt själva att vara med i mina låtar så jag är försiktig med det.

I låten Everybody hurts sjunger du att du känner igen dig i där livet är utan refränger”. Hur menar du?
– Nej, men det är lite så. Jag kan gilla verser men man blir trött på en vers utan avbrott.

Är det jobbigare att skriva musik till sig själv än vad det är att skriva till någon annan?
– När jag till exempel skrev till Veronica Maggio gick hela processen så snabbt. Vi satte oss ner i typ åtta timmar och gjorde vår grej.

Men är det lättare att lämna ifrån sig en låt som du själv inte ska sjunga?
– Ja, lite lättare kanske det är. Man behöver inte lägga ner lika mycket av sig själv i låten.

Hur var det att släppa två album efter varandra som du gjorde med Prinsen av Peking och Lev som en gris, dö som en hund?
Jag kände att jag behövde göra det. Jag hade för mycket bra material för att inte göra det.

Visste du från början att du ville ge ut två skivor?
– Ja eller, nej. Det var väl mycket att jag hade så många bra låtar. Det blev ju 26 stycken totalt.

Du väldigt intresserad av kläder och mode. Berätta om din stil?
– Ja jag tycker att det är kul att uttrycka sig genom kläderna. Man kan till exempel ha på sig något som man känner sig ascool i så det kan göra en hel dag. Men min stil, jag vet inte. Jag väljer kläder efter tillfälle. Men jag gillar inte när det blir för trendigt.

Har intresset vuxit sen du träffade din fru som är stylist?
– Nej inte vuxit direkt men sen vi flyttade ihop har vi såklart mer kläder hemma. Sofie och jag delar på det mesta. Det jag har för mig själv är typ mina byxor och mina skor.

Så du lånar du mycket kläder av Sofie?
– Ja jag gillar tjejkläder. Killgrejer kan bli så strikta. Sen får man ju akta sig så att det inte blir för feminint.

Du sa i någon intervju att så länge man har snygga skor kan man ha på sig lite vad som helst i övrigt. Varför denna förkärlek till skor?
– Jag tycker att skorna gör hela outfiten. Har man fel skor kan det bli så fel.

Står skorna i fina rader hemma eller?
– Nej de ligger i en hög. Jag är inte så noga med att hålla ordning. Det mesta kommer jag ändå inte vilja ha om typ 3 år. Vissa grejer är jag dock noga med att ta hand om, saker som man kan ha i flera år.

Vad kan det vara då?
– Den här svarta rocken jag har på mig idag till exempel. Den har jag haft i säkert tio år. Den har bara blivit snyggare med åren. Jag gillar när grejer blir lite slitna. Det är snyggare.

 

Rodeo

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *. E-postadressen publiceras inte.

Rodeo: Just nu