Läkemedelsverket läkemedelsklassar bryn- och fransserum

Det har varit en del blåsväder kring tillväxtökande serum för fransar och bryn på sistone, så jag tänkte posta pressmeddelandena från Läkemedelsverket som tagit beslutet samt Cosmetika i Skandinavien som producerar produkterna.

Detta blir även en minikurs i källkritik. Visst klingar de båda pressmeddelandena lite olika? I det ena låter serumen som råttgift och i det andra låter de olyckligt utsatta. Varför är det så? Jo, det handlar förstås om avsändaren och dess synvinkel. Ena parten vill informera om en ingrediens de anser är farlig och den andra parten vill försvara sin produkt och behålla kunder. Därför ska man alltid vara kritisk när man läser uttalanden om sådana här saker – vem har egentligen skrivit det du läser, och av vilken anledning?

Nåja, till pressmeddelandena!

Läkemedelsverket säger:

Läkemedelsverket har granskat flera produkter som ska stimulera ögonfranstillväxt och som säljs som kosmetiska produkter på den svenska marknaden. Flera av produkterna innehåller prostaglandinanaloger och de har därför klassificerats som läkemedel enligt läkemedelslagen. Prostaglandinanaloger är en grupp hormonliknande ämnen som används i flera ögonläkemedel och kan orsaka biverkningar som klåda, ögonirritation och rodnad samt förändringar av ögonfärgen.

Produkter som påverkar eller säger sig påverka tillväxten av ögonfransar och ögonbryn finns att köpa på den svenska marknaden (de kallas ibland ”ögonfransnäring” eller ”ögonfransserum”). En del av produkterna innehåller så kallade prostaglandinanaloger, ämnen som verkar som de hormonliknande prostaglandiner som produceras i kroppens vävnader. Prostaglandinanaloger används i flera ögonläkemedel för att sänka ögontrycket vid grön starr. Vanliga biverkningar som har rapporterats för dessa ögonläkemedel är klåda, ögonirritation, rodnad av ögonvitan, ögonsmärta, förändring av ögon- och ögonlocksfärg (i det första fallet ökad pigmentering i regnbågshinnan).

Läkemedelsverket bedömer att det finns en risk att produkter för tillväxt av ögonfransar och ögonbryn, som inte är godkända som läkemedel, kan orsaka biverkningar om de innehåller prostaglandinanaloger, och avråder därför konsumenter från att använda produkterna.

Exempel på prostaglandinanaloger som kan förekomma i produkterna är isopropyl cloprostenate och dechloro dihydroxy difluoro ethylcloprostenolamide.

Förutom prostaglandinanaloger anges t.ex. peptider och växtextrakt som ämnen som stimulerar hårtillväxt. Det är oklart om dessa ämnen kan ge biverkningar.

Vid misstanke om att man fått biverkningar av denna typ av produkter bör man kontakta sjukvården samt skicka in en biverkningsrapport till Läkemedelsverket. Detta kan göras av både patient och sjukvårdspersonal.

Läkemedelsverket klassificerar inte produkter som påverkar tillväxt av ögonfransar/-bryn som kosmetika och produkterna kan på grund av innehållsämnen klassificeras som läkemedel. För produkter som inte klassificeras som läkemedel eller kosmetika gäller att de måste uppfylla produktsäkerhetslagen, för vilken Konsumentverket är ansvarig tillsynsmyndighet.

Cosmetika i Skandinavien:

Läkemedelsverket fattade i går beslut att avregistrera NeuLash och neuveauBrow som kosmetiska produkter. En ingrediens i dem anses behöva klassas som läkemedel. Beslutet betyder att Cosmetika i Skandinavien, som importerar produkterna till Sverige, byter ut dem mot vidareutvecklade varianter med samma namn från och med den 9 november. Inga krav på  indragning eller återkallelse av de nuvarande produkterna finns från myndigheterna. Den ingrediens som Läkemedelsverket anser ska klassas som läkemedel heter Isopropyl Cloprostenate (IC).

Det är ett mycket märkligt beslut från Läkemedelsverket. IC finns i  EU:s databas med  information om kosmetiska substanser och ingredienser, säger Robert Milojevic, VD för Cosmetika i Skandinavien. IC är ett bindemedel och används i mycket små mängder. Det är testat och godkänt för kosmetika inom EU. Tillverkaren av NeuLash och neuveauBrow, Lifetech, väljer nu att på den svenska marknaden ersätta detta bindemedel med myristoyl pentapeptid 17, även det ett EU-godkänt ämne för kosmetika. Detta ämne används redan i Kanada och Australien.

Det är viktigt att veta att bindemedlet vi använder i dag inte är farligt, det är bara klassificeringen de ändrar. Eftersom vi kan ersätta ämnet med ett annat likvärdigt gör vi nu det, det är det enklaste och snabbaste sättet att se till att alla kunder får de produkter de efterfrågar, säger Robert Milojevic. De vidareutvecklade produkterna kommer att finnas på den svenska marknaden om ett par veckor.

Vi tycker naturligtvis att det är synd att Läkemedelsverket gör så här, jag kan förstå att människor undrar över att klassificeringen ändras. Det är viktigt att få säga att produkten är säker, detta handlar om hur olika ämnen registreras.