Om Anna (och någon)

Jag ligger i någons säng i ett helt annat land. Är där och hälsar på honom. Han jag är kär i. Jag ligger ovanpå täcket, låtsas läsa eller läser en bok, det är inte så noga. Jag lyssnar på Anna Järvinens ”Lilla Anna” på repeat medan han sitter och gör det han måste göra, för det är vardag och det är okej, vi har tid. ”Vi kan alla lekar…” sjunger Anna och jag hör inte vad hon sjunger sen, men refrängen slutar med ett ”… och tar vi korta steg här hittar vi nog hem” och jag vågar inte egentligen men hinner tänka att jag gjort det. I hans säng, han jag är kär i.

Precis som varje gång vi ses räknar jag dagar även fast jag försöker att inte göra det. Försöker att inte tänka på hur kort tid det är kvar innan kläderna ska läggas ned i en resväska igen, innan resväskan ska plockas upp från golvet igen, innan den ska dras ut genom en dörr som ska stängas och han säger ”snart ses vi” – och jag vet att han menar det, och jag vet att det är sant – som för mig alltid känns som ett ”vi ses om elva år”. Flygbuss och säkerhetskontroll och blickar som inte är hans, hur jag precis då hatar alla blickar som inte är hans. Vi kan alla lekar och leken med de ständigt osynliga tulltjänstemännen är en av dem, en av lekarna långt ner på listan.

Jag hatar alla flygplatsers olidliga utbud av tuggummin.

Och jag kommer hem, till en lägenhet med fönster som inte drar och jag saknar draget precis som jag saknar allt annat där jag nyss var. Doften sitter fortfarande kvar på mig. Snart ses vi, om 18-25 år.

Och någon har skickat Anna Järvinens tredje album till mig. Anna själv tredje. Den spelas från datorns senast tillagda-spellista: bakifrån så att ”Ångrar inget”, skivans sista sång, är det första jag hör. Ute är det fortfarande februari och vinter och fågelkvittret som inleder sången känns som ett vackert hån. Sen börjar hon sjunga.

”Det räcker med tårar nu, det räcker med sårade dagar, du” sjunger hon precis när jag för elfte gången på en minut hinner tänka att han inte är här, han jag är kär i. Och jag förstår hur dum jag är, att tre veckor är tre veckor. Inte ens en månad eller lite mer är något annat än det är.

”Nu vill man gå tillbaks, det går bra. Säg att det gör det. Det räcker med tårar nu, det räcker med sårade dagar, du. Snubblar lätt och skrapar, men det onda har ett slut.”

Anna Järvinen har gjort sin finaste skiva hittills. Jag skulle kunna prata om vilken som helst av de tio sångerna för jag älskar dem allihop. ”Mer än väl” har jag relaterat till så många gånger förut, jag har skrivit texter om den förut. Eller, jag har skrivit texter om dem. De som inte längre finns, alls eller överhuvudtaget. De räckte aldrig mer än väl.

Jag älskar den fjäderlätta, försiktiga optimismen i ”Regna bort” och hur öppningsraderna i ”Vals för Anna” är så obärmhärtigt och fast beslutet beskyddande. Jag älskar hur melodin i ”Titta vi flyger” verkar jaga sig själv samtidigt som texten handlar om att jaga en dröm. Kanske inte ens egen, men en dröm som finns där att jaga och sträva efter likväl.

Men inget griper tag – eller känns lika förståeligt – som ”Ångrar inget”:

”Inget, nej inget, ångrar jag. Inga blickar som sa ja. Inga tårar, fast de rann. Man får väl smällar och skavsår, man får inställda resmål, man får finstämda ekon”

Och så:

”Man får: du är allt jag drömt”.

Anna själv tredje finns ute nu.

Jon Lax
Promotion

Dum Dum Girls & Dum Dum Girls & Big Star

1. Dum Dum Girls gör en jättefin cover av Big Stars jättefina sång ”September gurls”.

[vimeo]http://vimeo.com/21666000[/vimeo]

2. Dum Dum Girls gör en blommig video till sin ”He gets me high”

 

Jon Lax

Touch

Min vårinspiration: Wooyoungmi

(bild)

(bild)

Ska nu försöka ägna resten av dagen åt att kurera mig från en förkylning som bara verkar bli värre och dessutom ger mig mardrömmar. Håll till godo med lite remixad Jojo och Holy Other.

Chuck Person – ”Too Little, Too Late”

Holy Other – ”Touch”

Lisa Ehlin

3 from 1

Isaac Hayes – ”Ike’s Mood”

Foxy Brown – ”(Holy Matrimony) Letter To The Firm”

Mary J Blige ft. Smif & Wessun – ”I Love You” (remix)

DMX – ”Soldier”

 

Lisa Ehlin

Ducktails + Jeans Wilder = Stockholm

(bild)

Det märks som sagt att våren är på ingång då fina livespelningar fortsätter trilla in. Ikväll kommer Matt Ducktails Mondanile tillbaka till Stockholm och Landet. Tills någon får för sig att äntligen boka Real Estate är det ett underbart substitut som tar oss till direkt till sommaren utan att passera gå.

Och på torsdag spelar jag och Jon skivor innan Lo-fi-drömmen Jeans Wilder går på scen, igen på Landet. Och mitt i mitt mörkaste nattbussande (Burials nya EP tex), min lilla glädje över att bla Jamie Woon kommer till Way Out West i år, så finns det ändå ett hörn av hjärtat enkom för Kalifornienbrus. När våren tar sin tid och jag blev förkyld, igen, är det den ultimata påminnelsen om att sommaren kommer komma. Och så täcker vi både den Amerikanska öst och västkusten på mindre än 3 dagar. Bra så.

”Sparkler”

 

Lisa Ehlin
LISA / JON
LISA / JON