Musik

I JUST WANT TO MISBEHAVE, I JUST WANT TO BE YOUR SLAVE

Azealia Banks tolkar The Strokes!

Jon Lax
Promotion

Musik

Morrisseys cementera(n)de värld

 

När jag var liten brukade jag och en kompis ibland prata om att krig var killars fel. Om tjejer fick bestämma skulle det inte finnas några krig. Jag minns inte var vi hade fått de här idéerna ifrån, vi kan inte ha varit mer än elva eller 12 år gamla, men i vår värld såg det ut så.

Ganska många år senare blir Morrissey intervjuad i Tavi Gevinsons onlinemagasin Rookiemag och på frågan vilka politiska frågor han brann för som ung, och brinner för än i dag svarar han:

”War, I thought, was the most negative aspect of male heterosexuality. If more men were homosexual, there would be no wars, because homosexual men would never kill other men, whereas heterosexual men love killing other men. They even get medals for it. Women don’t go to war to kill other women. Wars and armies and nuclear weapons are essentially heterosexual hobbies.”

Det här svaret får i intervjun stå okommenterat och återgavs under gårdagen också lika okommenterat på många håll. Bland annat i svenska DN och brittiska The Independent.

Det gör mig bedrövad av olika skäl.

För det första: Morrissey har aldrig kommit ut som homosexuell. Ändå tillåter han sig här att reproducera en bild av homosexuella som av naturen icke-våldsamma personer. Idén om homosexuella som undantagna strukturella positioner och maktförhållanden understryks med samma medel som möjliggjorde föreställningen om kvinnor och krig jag och min kompis hade som barn. Det han i förlängningen gör att att ytterligare sopa undan en diskussion kring våld som det redan talas alldeles för lite om.

2008 kom en rapport från RFSL, ”Våldsamt lika och olika. En skrift om våld i samkönade parrelationer”. I inledningen skriver man:

”Våld i parrelationer ses ofta som något som rör kvinnor och män med heterosexuell läggning. (…) I studien Våldsamt lika och olika pekar författarna på att detta antagande medverkar till att våld i relationer där paren är av samma kön har förblivit osynligt eller bagatelliserats. Den utsattas, liksom förövarens, kön påverkar hur omgivningen uppfattar våldet – och i förlängningen vilken hjälp som erbjuds.”

Låt oss leka med tanken att populärkulturen säger något om samhället vi lever i. Låt oss leka med tanken att vad som sägs av musiker både speglar hur samhället ser ut och kanske också påverkar hur samhället tänker.

I ett fullgott samhälle vill vi ju att människor ska få vara och bli sedda som mångbottnade, nyanserade och egna personer. Personer som har både bra och dåliga sidor, som är förmögna till bra och dåliga handlingar, och som utsätts för både bra och dåliga handlingar.

När Frank Ocean förra året publicerade sitt kärleksbrev till en man nyanserade han genom en knapptryckning bilden av icke-straighta mainstreamartister på ett sätt som få gjort innan dess. I hans brev fanns både det vackra, det fina, det mjuka. Men också mörkret och förnekelsen. Självföraktet och frustrationen.

Bilden Morrissey återger är den gamla, cementera(n)de: Homosexuella män, liksom kvinnor, är mjuka och passiva, både oförmögna och ovilliga att föra krig. Jag hade gärna sett honom ställas till svars för påståendet, låta honom resonera kring var han drar gränsen för krig, ur vilka mekanismer han föreställer sig att krig uppstår. Varför kärnan till det han beskriver som ”heterosexuella hobbies” skulle saknas hos någon med en annan sexualitet.

Och sedan skulle jag vilja diskutera varför jag under hela min indieuppväxt upplevde The Smiths som den största pojkklubben av de alla.

Hela RFSL:s rapport finns här

Jon Lax

Musik

Torsdag 28:e februari

 

Noah23 -  ”Tropical Fruit” (Pictureplane)

 

A.F.A.C. & Dave Luxe – ”Underdawgz” (Prod by Dave Luxe and DJ Rich Green)

 

Friendzone – ”Kuchibiru Network 3″

Lisa Ehlin

Musik

So kiss me and smile for me

All my bags are packed I’m ready to go
I’m standin’ here outside your door
I hate to wake you up to say goodbye
But the dawn is breakin’ it’s early morn
The taxi’s waitin’ he’s blowin’ his horn
Already I’m so lonesome I could die

My Morning Jacket, ”Leaving on a jet plane” (John Denver-cover)

Jon Lax

Musik

Jamaican Queens


På Hype Machine beskrivs Jamaican Queens som ”Detroit Trap Pop”. Jag har inte bestämt mig om vad jag tycker ännu, men det är en fascinerande mix av genrer och referenser. Jag hör Animal Collective, T. Rex, Dirty Projectors, lite dubstep, Destroyer, Bibio, glitch och en massa mer jag inte lyckas verbalisera. Jag kan oavsett inte riktigt sluta lyssna.

Lisa Ehlin
LISA / JON
LISA / JON