Vinn biljetter till Chad Valley!

(bild)

Imorgon, onsdag 4:e december, spelar Chad Valley på Debaser Slussen! Första gången jag såg honom var som inledande spelning på Way Out West förra året, och det var en ypperlig första spelning på en väldigt lyckad festival. Att han spelar i isande december kan heller inte komma lämpligare, när vi antagligen längtar efter luftig, soldränkt pop mer än på väldigt länge.

Nu lottar vi alltså ut 3 biljetter till dig respektive en vän att gå och se honom (3 vinnare +1 alltså)! Maila för och efternamn och motivera varför du skulle vilja gå och se honom till mig, Lisa, på: lisa.ehlin@rodeo.net. (Obs, du måste vara över 18 år). Först till kvarn!

Chad Valley – ”Fall 4 U” (Lissvik remix)

[soundcloud params="auto_play=false&show_comments=true"]http://soundcloud.com/chadvalley/chad-valley-fall-4-u-lissvik[/soundcloud]

Lisa Ehlin
Promotion

Fredag 24 augusti

1. Peter Broderick kanaliserar Arthur Russell alldeles ljuvligt.

 

2. Chad Valley har släppt nytt! ”Fall 4 U” (feat. Glasser)

[soundcloud params="auto_play=false&show_comments=true"]http://soundcloud.com/cascine/03-fall-4-u-feat-glasser-1[/soundcloud]

3. Future Islands – ”Tomorrow”

[soundcloud params="auto_play=false&show_comments=true"]http://soundcloud.com/upset-the-rhythm/future-islands-tomorrow[/soundcloud]

4. Grizzly Bear – ”Yet Again”

[soundcloud params="auto_play=false&show_comments=true"]http://soundcloud.com/elciervovulneado/grizzly-bear-yet-again[/soundcloud]

Lisa Ehlin

2011 (Lisas)

(bild: Prince på Way Out West i augusti)

Jag föll till föga och gjorde en mix, även om jag trodde jag inte skulle få ihop en. (Läs lite om varför när jag sammanställde årsbästa-listan med en video här). Men så insåg jag att jag såklart har en herrans massa sånger som betytt något för mig. Inte för att de nödvändigtvis är kvalitativt briljanta, utan för att de lyfte verkligheten där och då. Kanske för några intensiva dagar, kanske för alltid. Vissa av dem länkar till andra popkulturella upplevelser, många av dem har specifika platser och tider, ofta på vår klubb på El Mundo, ibland en nattbuss, eller varje repetativ resa till jobbet som aldrig riktigt blev likadan för att en ny sång skiftade spektrat lite varje gång. Så, här följer, inte en best of 2011, men en 1 1/2 timmes känsloresa genom 2011. Ingen inbördes ordning, inga taktikval, bara hjärta. Och såklart fattas minst tiodubbelt så många till, men nu blev det just såhär, just idag.

[soundcloud params="auto_play=false&show_comments=true"]http://soundcloud.com/lisaehlin/2011-1[/soundcloud]

Tracklist:

1. Koreless – 4D 2. Burial/Four Tet/Thom Yorke – Ego 3. Wise Blood – Loud Mouths 4. Woods – Time Fading Lines 5. Nottee – Don’t Waste Your Light On Me 6. Chad Valley – Shell Suite 7. Duvchi – Turtleduvs 8. Rick Ross – You The Boss (feat. Nicki Minaj) 9. Destroyer – Chinatown 10. Miracle Fortress – Tropic Of Canada 11. James Blake – Willhelms Scream 12. Frank Ocean – We All Try 13. Burial – Shell Of Light (Shlohmo Remix) 14. SBTRKT – Never Never 15. Dreamers Of The Ghetto – Phone Call 16. Kavinsky – Nightcall 17. Mount Kimbie – Carbonated 18. Jacques Greene – Another Girl 19. Active Child – Hanging On 20. Gill Scott Heron & Jamie XX – I’ll Take Care Of You 21. Bon Iver – Holocene

Bubblare. Jag undrar om jag någonsin tröttnar.

[soundcloud params="auto_play=false&show_comments=true"]http://soundcloud.com/dismagazine/nguzunguzu-the-perfect-lullaby[/soundcloud]

Lisa Ehlin

Way Out West Dag 1

(Koreless på Världskulturmuséet. Bild: jag).

Första dagen på festivalen är egentligen första kvällen på festivalen. Den består av endast klubbspelningar, på pappret en slags sammanfattning av de akter man lyssnat på under året, och uppskattat oerhört. På mitt festivalschema hade jag kryssat i Chad Valley, James Blake, Radio Dept, D/R/U/G/S, Destroyer, Chad VanGaalen, Koreless… I det där stora musikhavet som ska navigeras får ofta ens vänner och bekanta agera ankar och styra riktningen. Nyhet går före välkänt. Så, mina nästan tre akter i torsdagskväll blev slutligen Chad Valley, About Group och Koreless.

I ordning var Chad Valley ett utmärkt första val. Somrigt, blommigt, upplyftande. Hugo Manuel verkade märkbart tagen av ett fyllt och oerhört entusiastiskt Park Lane. Livemässigt var han säker och imponerande, med en kristallklar röst som inte vek av en endaste ton. Märkligt nog efterträddes han av supergruppen About Group, med bandmedlemmar som Alexis Taylor, annars sångare i Hot Chip, och John Coxon från Spiritualized, en krock som hade kunnat fungera väl i teorin (det är vad festivaler handlar om), men där About Groups tunga orgeldoftande 70-talsrock hade svårt att leta sig fram till mig.

Istället skiftade jag till Koreless på Världskulturmuséet, en midnattsspelning fint lagd livemässigt efter D/R/U/G/S, men omvänt också märkligt inklämd mellan betydligt hårdare dans-DJs. Koreless är en spännande bokning på många sätt, inte minst musikmässigt. Vilket låter banalt, allt är musik här. Men jag menar det litegrann precis så. Det är en sak att ta till sig mer eller mindre nya genrer, eller hybrider av dito, som lyssnare. I en klubbmiljö märks dock många svenskars ovana vid dubstep, inte minst i sin mera r&b-influerade och nedtonade variant. Personligen tänker jag ofta att vi borde ha så mycket gemensamt med brittisk musik. Popmusikmässigt finns det ju en lång tradition av ömsesidig förståelse och uppskattning. Men dansmusiken har en annan historia inte lika lätt översatt till svensk kontext. Varken James Blake eller Koreless är kanske helt representativa, men de bidrar också med fler verktyg att närma sig genren på.

Koreless fick för mig representera hur jag hoppas klubbklimatet kommer fortsätta utvecklas, och hur hjärta och fötter sakta, mycket mycket sakta, kanske kan lära sig dansa till basen, inte till beatet.

Lisa Ehlin
LISA / JON
LISA / JON