GÄST: Min Stora Sorg

 

Anso Lundin har med ”Blomstertid” och sin EP gjort årets bästa svenska musik. Jag frågade henne vad hon gör just nu och vad som inspirerar henne:

Jag är just nu inne i en kreativ process. Jag skriver musik för fulla muggar. Till Ögonblicks teaterns (Umeå) nästa föreställning samt till Min Stora Sorgs uppföljare till debut EPn. Och vad som inspirerar mej är något jag funderar mycket på.
Det är just nu inte helt lätt att svara på den frågan. Det kan vara så många olika saker, på så olika sätt.
Jag har därför valt att vara väldigt konkret. Vissa saker jag valt ut inspirerar mej i livet och hur jag ska leva det. Och andra rent musikaliskt. Kort förklaring till varje inspiration ger förklaring.

Enya, ”Only Time”:

Den här låten berör mej på ett sätt som jag inte kan förklara. Jag eftersträvar att göra detsamma.

The Roaches:

Jag tycker om stämsång. Och jag tycker om kvinnor. Den här låten har jag framfört med två underbara sådana; Sibille Attar och Maria Eriksson.

Mariah Carey och The Dream, ”My Love”:

Dessa hesa röster får mej att våga lyfta fram min hesa stämma och känna mej stolt över den (som jag ofta förut skämts över).

Smart Girls av Amy Poehler:

Det här programmet och framförallt det här avsnittet ger mej framtidshopp och inspirerar mej angående barnuppfostran.

Nicki Minaj-dokumentären My Time Now:

”When i have an ego im a bitch?!” Den meningen och hela hennes rant om hur vi kvinnor i musikbranchen blir diskriminerade. Nej Nicki du är ingen bitch. Det är inte jag heller. Jag vet vad jag vill och med en förebild som Nicki vågar jag stå på mej.

Aleks, ”Den här”

Jag tror att hämnd är något som driver mej till att göra musik. ”Den här går ut till dom som aldrig trodde att jag kunde…”

Spa music:

Jag har haft turen att få möjligheten att gå och få massage på äldre dar och jag är liksom besatt av spa. När jag är utomlands som tjatar jag alltid om att få gå på spa (det blir oftast aldrig av). Och jag älskar musiken dom spelar. Jag får upp så fina melodier när jag ligger där och blundar och lyssnar, som jag sen glömmer bort.

Flamenco:

Jag är hälften spansk. När jag flyttade till Spanien och bodde där ett år som 20-åring så hände mycket med mej. Jag började förstå mej själv mer.
Flamencon. Jag älskar den.
Lady Gaga:
Bifogat är en bild på Gaga. Jag kan inte prata om inspiration utan att nämna Lady Gaga. Hon inspirerar mej så mycket när det gäller att våga vara modig. Att våga ta mej själv och min musik på allra största allvar. Göra allting fullt ut, extra allt, inte skämmas, inte hålla tillbaka. Att vara stolt över mej själv – den jag är nu och den jag var när jag växte upp. Så många gånger som jag fått höra att jag ”är för mycket” – till dom som tyckt/tycker så vill jag nu för tiden bara säga; och mer ska det bli!
Jon Lax

Gaga + The Weeknd

The Weeknd remixar Lady Gagas ”Marry the night” och det är ju en helt perfekt kombination. Lite gapigt i slutet men det får vi väl vara okej med.

Gå till Disco Naïvité och lyssna nu.

Jon Lax

Förändringens anatomi

Jag är ju ett halvår för sen med det här, men Thierry Muglers höstvisning för män 2011/2012 verkade ju magisk. Det är som med Kate Moss hologram för Alexander McQueen; så fort jag ser svepande tyger och aningar om andra världar börjar tankarna snurra kring phantasmagoria och vårt behov av magi. Svart magi om vi pratar Mugler då. Alternativt ser de ut som stora elektriska maneter.

(bilder)

Lady Gaga – ”Anatomy Of Change”

Lisa Ehlin

Månadens 2 bästa remixar

1. Twin Shadow remixar Lady Gagas ”Born This Way”. Han får Gaga att låta som Jamie Harleys video till Twin Shadows ”Castles In The Snow”. 80-tal, läderjackor, pins, jeansvästar, nitar, boots och Converse.

2. En av mina Brittiska favorit-Djs, Glasgows Hudson Mohawke, remixar Jamie Woons ”Lady Luck” och vänder Jamies lätta och luftiga original till en rejäl ljudväggsomfamning.

Lisa Ehlin

Junimix

14 soliga protestsånger mot ärvd makt och för återtagandet av en stad ockuperad av vattenfestivalsjippon i den heteronormativa kärlekens namn.

HÄR!

xx

Jon Lax
LISA / JON
LISA / JON