Svepet

1. Kisses gör en cover på Robert Palmer.

2. Bad Lip Reading gör slarvslylta av James Blunt:

3. ASAP Rocky gör ett mixtape.

4. CFCF gör en Nattbuss-uppföljare.

5. U.K. bass-producenten Damu gör en podcast.

6. The Internet/Syd The Kyd släpper ny video. Älskar hennes Sade-vibbar mer och mer. Mindre så drogromantiken.

7. Ny Washed Out, b-sidan till singeln ”Amor Fati”. (Jag får The Knife-vibbar).

[soundcloud params="auto_play=false&show_comments=true"]http://soundcloud.com/weirdworldrecordco/washed-out-call-it-off[/soundcloud]

8. Glass Candy är tillbaka. (Jag får The Knife-vibbar).

[soundcloud params="auto_play=false&show_comments=true"]http://soundcloud.com/johnnyjewel/glass-candy-halloween[/soundcloud]

9. En meta-video i min smak.

10. R Kelly får sig en rework:

11. Hartly – ”Bitter”

Vad det lider tänker jag blogga om min absoluta nygamla favoritkonstupplevelse i år. Som jag såklart har funnit på Internet.

Lisa Ehlin
Promotion

Joan Rivers, ikon

Joan Rivers framför 35 år av skämt.

If one more woman comedian says to me, ”You opened the doors for me”,  you wanna say, ”Go fuck yourself, I’m still opening the doors!”

A piece of work (2010) följer Joan Rivers under ett år. Joan Rivers som fick sitt genombrott hos Johnny Carsons The Tonight Show för snart 50 år sedan och som sedan dess oavbrutet och utan att någonsin tappa fart jobbat, dag ut och dag in. Idag är hon, sorgligt och orättvist, för de allra flesta mest känd som den över alla gränser plastikopererade, gapiga tant som säger taskiga saker om kändisars röda mattan-outfits.

Ricki Sterns film är, redan från inledningens glimtar av ett totalt osminkat ansikte, en brutalt ärlig skildring av och inblick hos en människa som likt många andra i – och utanför – rampljuset skyddar sig med pansarsköldar. Skillnaden är att hon gör det med en av de vassaste tungor världen skådat. Komedi har ju ofta den funktionen; att skämta om allvarliga saker tar inte bara udden av det jobbiga utan sätter även en bekväm punkt på potentiellt obekväma konfrontationer.

Under hela filmen snurrar en textrad ur Robert Palmers ”Johnny and Mary” i mitt huvud: ”Johnny’s always running around trying to find certainty, he needs all the world to confirm that he ain’t lonely”.

Joan Rivers, en rastlös briljant själ som vid 75 års ålder är precis lika osäker som alla vi andra.

Joan Rivers, jag bugar för dig och hoppas att du får jobba lika hårt i 50 år till.

Jon Lax

Molnsånger (en mix)

(Bild)

Hej ni. Det är söndag kväll, eller snarare tidig måndag morgon. Jag gjorde en mix; några sånger jag går runt och tänker på mest hela dagarna. Eller, de handlar väl liksom om det jag egentligen går runt och tänker på hela dagarna, på lite olika (bra) sätt.

Med väl valda fraser ur varje sång blir det ett kärleksbrev, om du vill. Man kan stryka över varenda sorgligt parti och ställa de fina på rad. Eller stryka över det andra om det är det blå man vill åt.

Hoppas ni gillar. Annars får ni ju klaga. Maila så det inte ser så tråkigt ut i kommentarerna?

xx

Ps. En sång vi kommer prata mer om snart, som inte är med här tyvärr: Dantes ”Next to you”. Lägg den på minnet.

Jon Lax
LISA / JON
LISA / JON