Kodak moments.

Jag fick i uppdrag av Det Ljuva Livet-Eric att blogga om lycka. (Jag gav i min tur honom i uppdrag att skriva om skam, helst då skam över att känna skam, vi får se hur han förvaltar detta ämne.)

Här är vad jag har att säga:

Sedan någon vecka tillbaka bor jag i Stockholm på riktigt, permanent. Jag hyr i tredje hand, av en twittrare som håller på att flytta tillbaka till sin käresta, och som i sin tur hyr av en teaterregissör som numera bor med sin fru några kvarter bort.

Tiden synes ha stått stilla härinne sedan tidiga 80-talet, och av inredningen att döma så är den där regissören något av en excentrisk samlare. Rätt intellektuell också. Han har väldigt många böcker, och en massa vinylskivor. Teven är så gammal att den ser ut som att den skulle explodera om man fick för sig att sätta igång den.

Det finns en hel del prydnadssaker här. Till exempel dessa lömska små porslinsfåglar som jag lade märke till för första gången tidigare ikväll:

Man upptäcker nya saker hela tiden.  Typ när man tar ned en mugg från hyllan för att hälla upp te så kan man hitta följande i den:

En glasögonskalm
En schackpjäs (bonde)
Ett litet plastlock till någon liten locklös ask någonstans
Ett halvt suddgummi
En bunt gem
Ett euromynt (20 cent)
Tippex!

Många människor skulle mena att jag lever mitt i en massa värdelös bråte, men jag blir liksom alldeles varm om hjärtat av dessa pinaler. De är så befriande oestetiska. Jag tycker om att smyga omkring härinne på knarrande linoleumgolv och titta på dem, när regnet trummar mot rutan och jag varit vaken så länge att jag inte längre vet om det är sent eller tidigt.

”Gradera hur lycklig du är nu i relation till tidigare och motivera och förklara varför. Någon genväg/varning/etc”, pockar Det Ljuva Livet-Eric på.

Men det kan jag inte.

Jag har inga stora visdomar att bjuda på, och inte heller tänker jag ta den enkla utvägen, det vill säga sätta samman en underfundig lista över det till synes obetydliga, futtiga, typ använd solskyddsfaktor, ät mycket glass, var som en säl som för första gången möter havet, hoppa i sängar, gör om ditt hem till ett bollhav, whatever.

Jag är snart 30 år och har ingen som helst aning om hur man uppnår lycka, jag vet inte ens om det är särskilt önskvärt att försöka göra det. För det synes mig som att så fort man blir medveten om de där lyckliga stunderna så flyr de undan. Sneaky little happinesses. Wicked, tricksy, false!

När jag går igenom min fotomapp på datorn så är den idel undflyende lyckor: suddiga euforiska krogkvällar, små kvillrande roligheter, glada vänner som kramas, mat, vackra krockar mellan natur och kultur, närbilder på särskilt älskade som sover, solnedgångar, soluppgångar, överhuvudtaget många tillfällen då jag varit ensam och drabbats av någon sorts nära livet-upplevelse. I varje ögonblick hade jag något, men jag övergav det så snart jag inledde mina fåfänga försök att föreviga detta något. Själva det essentiella går inte att fånga med en kamera. Eller med en penna. För så nära får ingen gå.

Finns ens lyckan? Så vitt jag vet kan den lika gärna vara en skälvande förnimmelse bara, typ som Meryl Streeps karaktär Clarissa Vaugn beskriver den i The Hours. ”I remember one morning getting up at dawn, there was such a sense of possibility. You know, that feeling? And I remember thinking to myself: So, this is the beginning of happiness. This is where it starts. And of course there will always be more. It never occurred to me it wasn’t the beginning. It was happiness. It was the moment. Right then.”

YouTube Preview Image
Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

_Lisa Magnusson

2011.05.20 04:07

5 Kommentarer på "Kodak moments."

  1. Brandon Lee den 2011/05/20 5:34 e m

    2. Lyckan är att upptäcka att man är icke rökare efter skön sex, enbart hög av flyktig lust och fertilitet istället för nikotin,.men det klart, en del blir lyckliga av att vara olyckliga med eller utan nikotin, är du en lyckligt olycklig efter-sex rökare Lisa, eller en rökfri lyckosökare med närhetsfobi?

  2. Linda den 2011/05/20 5:59 e m

    3. Har du flyttat tillbaka till Sverige?:O Varför? Hur blir det med Trollet?

  3. Curly den 2011/05/20 9:41 e m

    4. Ååh! ”Sneaky little happinesses. Wicked, tricksy, false!” <3
    I övrigt ett väldigt fint inlägg och jag tror du har helt rätt.

  4. Emma Röd den 2011/05/21 4:50 f m

    5. Åh vad heter den låten som spelas i klippet om sälen? Visst är den med i Amelie från Montmartre?

  5. Yohson den 2011/05/21 7:09 e m

    6. @Emma Röd

    http://open.spotify.com/track/4d4Fgs8KH0gyDSdc7HuwBF