Hårdare tag?

Idag rasar Twitter tydligen över en sextonåring som stormat ut från mattelektionen i protest mot att läraren ville beslagta mobilen hon satt och flipprade med.

Såhär skriver hon: ”Utslängd från matte lektionen. Jag stod upp för äganderätten och blev utslängd. Jävla sosse.”
En stund senare förtydligar hon: ”han ville ta min mobil. Jag sa nej den äger jag men jag kan lägga bort den. Då sa han nej du får ge mig den eller gå.”

Det hör till när man är ung att man är odräglig och obstinat, en plåga för sin omgivning. Det som gör den här berättelsen intressant är att huvudpersonen heter Amilia Stapelfeldt och är ordförande för Moderata ungdomsförbundet i Sigtuna.

Jag skulle vilja säga såhär:

Amilia! Jag vet inte vad du tycker om just Moderaternas skolpolitik, men i egenskap av ordförande för en av ungdomsförbundets lokalavdelningar företräder du ju faktiskt partiet och de beslut som partiet är med om att fatta – såsom den lag som säger att lärare har rätt att beslagta mobiltelefoner (jo, tekniskt sett var inte din lärare en ”jävla sosse” utan en jävla borgare). Du har själv dessutom förespråkat hårdare tag för andra människor, till exempel arbetslösa. Du menar att de borde ”skaffa ett jobb istället för att sitta hemma o gnälla över att bidragen är för låga”. Om man applicerar ditt resonemang kring arbetslösa på dig själv, betyder inte det då att du borde skärpa till dig och göra som läraren säger istället för att sitta på Twitter och gnälla över att att du inte får leka med dina privata tekniska prylar på lektionerna?

Det är väldigt lätt att bli otålig med andra människor, att störa sig på det man uppfattar som irrationalitet eller svaghet eller tröghet, kort sagt: det som gör människor till människor och inte maskiner. Jag kan förstå att du retar dig på arbetslösa. Jag kan också förstå att folk retar sig på dig. Men är det vettigt att bygga politik på den irritationen? Gör det samhället bättre? Det tror faktiskt inte jag.

Det finns mycket bra med dagens skola, men det finns också mycket som är katastrofalt dåligt. Stökiga, respektlösa, mobilflipprande elever är emellertid bara ett symtom på det som är fel, och att ta i med hårdhandskarna mot dem är därför bara att stävja symtomet litegrann, inte att lösa det underliggande problemet i sig. Vidare tror jag inte att arbetslösheten beror på att folk hellre sitter hemma och gnäller och går på bidrag. Jag tror att alla i grunden vill ha jobb, vill göra rätt för sig, vill höra till. Jag har själv varit arbetslös och sällan har jag känt mig så värdelös, så ratad, som när jag tillbringade dagarna med att söka jobb på jobb på jobb och få nej på nej på nej. Arbetslösheten beror på att det inte finns jobb till alla, inte på att folk är för lata och dumma för att arbeta.

En tvärstudie av tolv forskningsrapporter kom nyligen fram till att personer med mycket pengar visar mindre medkänsla än de som inte har mycket pengar. Forskningsledaren förklarade resultatet med att de som har det gott ställt ju inte behöver samarbeta, medan fattiga är beroende av att hjälpas åt för att klara sig. En snällare tolkning tänker jag mig vore att personer som har det bra förspänt ofta kanske inte har reflekterat över sin privilegierade situation eller över sin tur. Det skulle också förklara varför till exempel Moderaterna, som ju är ett ”rikemansparti”, så ivrigt propagerar för skattesänkningar, privatiseringar och annat som faktiskt försämrar det sociala skyddsnätet: Den gemensamma välfärden behövs ju inte, det är bara att köpa till det man vill ha privat! (Jag har skrivit lite om det här i en rapport om RUT-avdraget som ges ut av tankesmedjan Timbro i höst.)

Jag tror att det här kanske är ditt problem lite också. Hur föreställer du dig att ditt liv kommer att bli? Jag tänker mig att du känner det som att hela världen ligger öppen för dig, och jag tror att du har rätt i det. Men tänk dig då om du vuxit upp under helt andra förutsättningar. Om du hade vuxit upp med, säg, en ensamstående, arbetslös mamma i en höghusförort. Det hade nog aldrig kommit på fråga att du skulle gå i den fina privatskola som du skriver på Twitter att du går i. Du hade fått gå i den vanliga skolan som fanns där du bodde, med vanliga lärare. Din skola hade troligen inte haft särskilt stora resurser att satsa på din utbildning. Hemifrån hade du inte heller kunnat få något stöd, för din mamma hade inte kunnat hjälpa dig med läxorna. Kanske skulle du hitta ett sätt att läsa vidare och landa ett bra jobb ändå, men det skulle vara mycket svårt och krävande, och inget skulle du få gratis. Kanske, vilket vore mer sannolikt, skulle du gå direkt ut i arbetslöshet efter skolan och mer eller mindre fastna däri, för att du aldrig fått förutsättningar att ta dig någonstans och för att det aldrig ens föresvävat dig att du skulle kunna bli något. Vet du att det bara några mil från dig finns jättemånga sådana människor? Som aldrig ens vågat drömma?

Hårdare tag hjälper inte dem.

PS. I det skolsystem jag vill ha skulle inte läraren genast ha försökt beslagta din mobil, utan provat att resonera med dig istället.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

_Lisa Magnusson

2011.09.16 15:06

13 Kommentarer på "Hårdare tag?"

  1. Hannah den 2011/09/16 3:51 e m

    2. Mycket bra skrivet.

  2. Sara den 2011/09/16 6:35 e m

    3. http://25.media.tumblr.com/tumblr_lrfz2wVuXZ1qz6f9yo1_500.jpg

  3. Magnus den 2011/09/16 7:56 e m

    4. Angående mobiler i klassrummet-frågan borde det vara självklart att det är upp till läraren att upprätthålla en god lärandemiljö i klassrummet och att detta innefattar mandatet att bestämma de regler som gäller, inom rimliga gränser, givetvis, varför det är helt ok att ge en elev ultimatum av typen ”lämna över din mobil till lektionens slut eller lämna klassrummet” om läraren anser att mobilanvändandet stör undervisningen.

    En lärare ska inte behöva ägna värdefull lektionstid åt att ”resonera” (läs tjafsa) med elever som inte respekterar de ordningsregler som finns. Det måste vara upp till läraren att göra den bedömningen. Om det verkligen ska resoneras om vilka regler som ska gälla, så kan man sköta det efter lektionstid med berörda elever.

  4. A den 2011/09/16 9:45 e m

    5. Väl skrivet, men en sak har du missuppfattat. Med sin egen privata användare på Twitter företräder man nog sig själv, oavsett vilken ställning i ett parti man har.

  5. stefan hallgren den 2011/09/17 1:00 f m

    6. Men hur kan det komma sig att fina privatskolan anställer en kommunistisk sosselärare som inte respekterar den privata äganderätten?

  6. Magnus den 2011/09/17 2:46 f m

    7. @stefan hallgren: Enligt hennes bloggprofil pluggar hon på Jensen Gymnasium Norra, vilket inte är en privatskola, utan en friskola som enligt skolans webbplats finansieras kommunalt. Är jag den enda som kör lite grundläggande fact checking?

    Själv tycker jag att det är märkligt att det får så stort utrymme när en tonårig ordförande för en liten lokalavdelning av ett ungdomsförbund skriver något ogenomtänkt i uppenbar affekt. Kanske är det så att man från vänster griper efter halmstrån när man inte kommer åt de ledande företrädarna för Alliansen? Hmm?

  7. stefan hallgren den 2011/09/17 3:27 f m

    8. Magnus:

    ”…den fina privatskola som du skriver på Twitter att du går i.” Det var Lisas ord i texten. Jag utgår ifrån att Lisa har kollat Twitter för detta.

    Själv tycker jag att det är lite märkligt att det skulle ses som ”stort utrymme” att Lisa skriver något på sin blogg. Är man politiskt engagerad, och dessutom ordf., så är det nog lika bra att man vänjer sig vid att man alltid kommer att bli motsagd av folk som tycker annorlunda. Det är en del av den demokratiska processen. De Nya Moderaterna kanske hellre vill ha det som i Kina, men än är vi dock inte där.

  8. Lisa Magnusson den 2011/09/17 3:49 f m

    9. Magnus, det ”öppna brevet” till Amilia Stapelfeldt är förstås bara en retorisk form, jag är ju på tok för raljant och polemisk för att verkligen nå fram till henne. Det är kanske lite som med dina egna kommentarer? Jag menar: Du är ju något av en stammis på min blogg, så du är nog medveten om att jag inte direkt är en person som är mottaglig för huvudklappar – ändå brukar du välja det tilltalet. Jag utgår från att du gör det därför att du hoppas att kunna övertyga andra, ungefär som jag skriver till Amilia Stapelfeldt men egentligen riktar mig till vänstringar och dem som inte riktigt vet var de står. Mottagaren är inte alltid den det synes vara.

  9. Filipp den 2011/09/17 1:32 e m

    10. Re Magnus: Inför valet bad Mona Sahlin upprepade gånger om att debattera mot Reinfeldt. Han nekade till initiativet flera gånger. M:s tillvägagångssätt att hantera negativ kritik verkar helt enkelt går ut på att undvika ställas till svars för den så länge det går. Det är inte för inte som Reinfeldt ständigt kritiseras för att inte synas tillräckligt i medierna. Och ang. Borg, också toppmoderat…han behöver bara se på medan M:s pr-byrå sprider myten: ”Sveriges enda hopp under lågkonjukturen”. Trots flera ansedda ekonomer som påpekat att det Borg gör i ekonomiska beslut är precis vad vilken utbildad civilekonom skulle göra. Han skjuter på skatteavdrag i lågkonjuktur och kallar det att ”ta ansvar för Sverige”. Att ta ansvar för Sverige tycks vara att bedriva sossarnas politik, skattesänkningar är tydligen inte bara av godo (överraskning där). Dock ska han ha eloge för att ha fått upp-till-öronen-belånade medelklass-familjer med akademikerbakgrund att tro att han bedriver en politik som gynnar dem. Det är verkligen beundransvärt hur han lyckats inbilla Medelsvensson att tro att de också är rika. Sedan så behöver man kanske inte gå så hårt åt detta parti när de tvingas köra mittenpolitik för juste det ja, de sitter ju i minoritet nuförtiden!

  10. andersson den 2011/09/17 5:36 e m

    11. ”Arbetslösheten beror på att det inte finns jobb till alla, inte på att folk är för lata och dumma för att arbeta” – Exakt, och arbetslösheten och att det inte finns jobb till alla är symptom på någonting, det ”underliggande problemet” att skatten är för hög, vilket omöjliggör för företagen att anställa, växa in first place. Men så långt kommer du inte, inga egna förslag heller, bara att ..”Arbetslösheten beror på att det inte finns jobb till alla”.

  11. Lisa Magnusson den 2011/09/17 6:21 e m

    12. Andersson, ALLA ekonomiska modeller bygger på viss arbetslöshet. Arbetslöshet beror således på att det inte finns arbete till alla. Men tack för dina femtio öre.

  12. Magnus den 2011/09/17 7:17 e m

    13. @Lisa Magnusson: Du skriver att du uppfattar mina inlägg som ”huvudklappar”. Att du väljer att göra den tolkningen är förstås upp till dig och inte något jag lägger mig i. Om jag skriver någon kommentar som du uppfattar som en ”huvudklapp”, så kan du ju påtala just de passager där du uppfattar att jag klappar dig eller någon annan på huvudet snarare än påtalar meningsskiljaktigheter, andra tolkningsmöjligheter eller direkta faktafel.

    Jag håller med om mycket av vad du skriver i din blogg och även det jag inte håller med om tycker jag läsvärt, vilket är anledningen till att jag återkommer som läsare, men jag tycker att bloggen blir mer intressant när läsare i kommentarer bemöter de punkter där man inte är överens med skribenten eller det som står i andras kommentarer. Hur intressant är ett kommentarsfält fyllt av kommentar av typen, ”Bra skrivet, jag håller med om allt!”?

    Att du är ovanligt ”raljant och polemisk” i den här texten borde inte gå någon läsare som är bekant med dina texter förbi. Det står givetvis dig fritt att vara precis hur ”raljant och polemisk” du vill, men då får väl i likhet med föremålet för din text även du förvänta dig en och annan kommentar som inte är av cheerleading-karaktär?

    Slutligen, angående det där med om arbetslösheten, så talar man som du säkert vet om en jämviktsarbetslöshet, som varierar beroende på många olika faktorer. Det kommer alltid att finnas en viss arbetslöshet, som kommer av att det finns en viss eftersläpning mellan t.ex. när en fabrik läggs ner och när arbetaren åter är i anställning. Detta beror dock inte på att det inte finns arbete, utan på att omställningen i sig tar tid, vilket får utslag i form av arbetslöshet. Det finns inte någon ekonomisk lag som säger att det alltid finns färre arbetstillfällen än det finns personer som vill ha anställning och att det därför alltid ska finnas arbetslöshet.

    @stefan hallgren: Det ”stora utrymme” som jag hänvisar till är givetvis inte att Lisa Magnusson skriver om det i ett blogginlägg, utan det hon inleder texten med, ”Idag rasar Twitter”. Därför utgår jag ifrån att Lisas text inte uppkommit i ett digitalt ekande tomrum.

  13. stefan hallgren den 2011/09/17 7:20 e m

    14. andersson:

    Det underliggande problemet är inte att skatten är för hög men att efterfrågan är för låg, dvs att alltför många har för lite pengar över att konsumera för, och då är det inte lönsamt för de få som har extremt mycket pengar att investera i produktion (a.k.a. jobb). De kan lika gärna investera i guld och lägga på hög. Detta förstod man väl i 40-50 år under den sk keynesianismen, när väst var rikt och vann det kalla kriget. Men nu är det libertariansk ideologi som gäller, och den är en slags spegelvänd tvilling till kommunismen, dvs kommunismen säger att ägande är stöld, och libertarianismen säger att skatt är stöld, och kartan trumfar terrängen (och förnuftet och empirin) i bägge fallen.