Lisa Magnusson

Stackars, stackars.

Det finns många dåliga saker med att vara blödig. Att man har nära till tårarna, till exempel, och därför gråter så det skvalar också över de mest triviala ting. Jag gråter konstigt nog sällan över mig själv, men om någon till exempel får sitt hjärta krossat i en film, då trillar tårarna stora och salta längs mina kinder. Även om filmen är usel!

En annan dålig sak med att vara blödig är att man aldrig riktigt kan njuta av det när de som har gjort ont faller.

De flesta normalt funtade människor hälsade väl med glädje nyheten om att Silvio Berlusconi skall avgå som italiensk premiärminister. Han har fifflat och trixat och fuskat, han är dömd för både mutbrott och bokföringsbrott. Han kontrollerar stora delar av italiensk media och har därför sett till att tysta kritik mot honom själv. Han har en kvinnosyn som är helt åt helvete. Han är kort sagt djävligt osympatisk.

Ändå är allt jag kan tänka när jag ser honom att han ser så sårbar ut. Han känner sig säkert helt ensam och misslyckad och oälskad, tänker jag, och så får jag ont i hjärtat och vill krama den osympatiska Silvio Berlusconi, stilla stryka hans läderartade orangefärgade kind och säga att allt kommer att bli bra. Sådär är det hela tiden.

Till och med Saddam Hussein tyckte jag synd om. Jo han var en vidrig man, en diktator med miljontals liv på sitt samvete, och han förtjänade verkligen inget gott. Men på bilderna som kablades ut efter att han hade tillfångatagits ser jag bara en ledsen och trött liten farbror med rädda ögon, och så gör det ont i hjärtat igen.

Lisa Magnusson
  1. Kan Ej Googla skriver

    Jag kommer ihåg vid ett tillfälle då George Walker Bush intervjuades ute vid sin ranch.och man såg hur han lyste upp och jag minns att jag fällde en tår eller två för att man såg att han verkligen bara ville vara där ute på sin ranch och ha det fint dagarna i ända och slippa allt det där andra. Det hela var så sorgligt, kunde dom bara inte ha lämnat George i fred! (Leave Britney alone!!!)

    Kram

  2. Ödmjuka Kaxan/Sussie skriver

    Jag e precis likadan! Jag tyckte t.o.m. synd om Khadaffi, och på sin tid Ceausescu…

  3. Bengt skriver

    Kanske dags att byta ”Dagens gulliga djur”-inläggen mot ”Dagens gulliga f.d diktator”? :)

  4. Lillstrumpa skriver

    Jag känner likadant. Tyävrr.

  5. oprofessionell skriver

    Åh.
    Jag är precis som du. Det kniper i mitt hjärta när jag ser de fallna skurkarna. De som ingen älskar. som är helt ensama, vilket de naturligtvis förtjänar att vara, men ändå. Att de ser sådär sårbara ut gör att hjärtat vrider ur lite öma känslor man önskade att man inte hade.

  6. Pernilla skriver

    Jag tror på att man ska hålla hjärtat så mjukt man kan, att det är grundläggande för att man ska lyckas vara en någorlunda bra människa. Och att man ska fortsätta att se gråzonerna och se den rädda gamla farbrorn. Men det är jobbigt som satan, jag som är vegetarian ser till exempel bara döda små mjuka vänner i varenda jävla icabutik. Viktigt ändå.

  7. Johan skriver

    Det kan ju hjälpa att minnas att det fortfarande finns miljoner människor som ser Berlusconi som en stor hjälte, någonting av det bästa som hänt Italien (åtminstone sedan Mussolini). Liksom Saddam Hussein, för den delen. Eller Pinochet. Et cetera.

    //JJ

  8. Sara skriver

    Hur kan man tycka synd om en diktator? Det är Saddams fel att Irak inte är ett vackert och fredligt land som det en gång alltid var. Han har försökt en massas liv. Han startar krig och mördar oskyldiga människor. Jag tänker mycket på barnen. Mår illa av tanken om att tycka synd om en diktator. Usch.

    Det är min och andras åsikt, håller med Pernilla lite om att hålla hjärtat så varmt som möjligt.. men det skulle diktatorerna ha tänkt på.

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *. E-postadressen publiceras inte.