ludde, christian, ea och joakim.

Jag frågade för tre dagar sedan vilka av mina vänner ni ville veta mer om, och det var en hel bunt ni var nyfikna på. Här kommer de fyra första: Ludde, Christian, Ea och Joakim.




Ludvig.
Ludde och jag träffades på en fest, blev kompisar och resten är som ni vet historia (här har jag skrivit om det hela). Ludvig är min bästa kompis och också min älskade pojkvän. Här kommer lite egenskaper som gör att jag tycker han är en så utmärkt människa: Han har en fantastisk humor och gör mig alltid glad när jag är ledsen, han flikar alltid in någon rolig kommentar i en konversation och hans facebooksida är ett medley av de roligaste klippen på på internet. Han tar alltid initiativ och är en typisk ledarperson, han är den som springer fram om någon ramlar på gatan, eller hjälper någon som behöver hitta en gata på en karta. Han gör det utan att tänka på det, men det gör att man alltid känner sig trygg runt honom, för man vet att han har koll på läget. Han är väldigt lättroad och skrattar högt åt alla historier jag berättar och lyssnar noggrant noggrant på alla orden. Han minns alltid saker jag berättat som jag glömt bort. Han tycker om djur så mycket, helt klart mer än de flesta. Han klappar alla hundar på gatan, får hjärtont av varenda en av internets kattbilder och har måste-skaffa-husdjur-nu-panik minst en gång i veckan. Han är väldigt social, en av de mest sociala jag känner, vilket jag tycker är en himla bra pojkvänsegenskap eftersom jag också tycker om att prata med okända människor. Ludvig pratar med alla, skrattar högst och tycker om varenda en innan de bevisar motsatsen. Han älskar mat och blir genuint lycklig när han äter något som är gott, man vill alltid laga mat till honom för det känns som att ge honom presenter. Och sedan är han oerhört godhjärtad. Han tar alltid hand om människor och djur, håller alla hemligheter (berättar inte ens för mig) och kramar sina vänner ofta. Jag är alldeles hundra procent säker på att han har gjort mig till en bättre mer vettig person. Och förövrigt älskar jag att han har ett så filmiskt utseende, som att han är plockad från klassikerhyllan i videoaffären. Och så tycker jag så mycket om att han tycker så mycket om mig. Han är så orolig över att jag ska må bra och vara glad och han tar hand om mig som jag vore det viktigaste han vet. Han kramar och pussar mig hela tiden, håller mig hårt i handen och sover så nära mig om natten. När vi är i sammanhang där han vet att jag känner mig nervös eller inte känner någon lämnar han mig inte förrän det känns bra och introducerar mig för alla. Är vi ute och pratar med olika personer kommer han alltid fram till mig med jämna mellanrum och hånglar upp mig, bara för att. Han lyssnar och respekterar vad jag har att säga och han ger mig komplimanger som betyder något på riktigt, som att jag är smart och klok och rolig. Han är liksom stolt över mig och han får mig att känna mig så viktig på så många sätt och det gör mig väldigt lycklig.




Christian.
Christian och jag lärde känna varandra 2005 när vi började  i samma klass på Berghs. Hela första veckan i skolan trodde jag att han var komikern/programledaren Mårten Anderson. Men så var ju alltså inte fallet. Christian är bra på många satt. Han frågar alltid hur man mår, han ser alltid när man har nya kläder och han ger en alltid komplimanger om man är extra festlig. Han pratar extremt högt, hör av sig bara för att fråga hur det är med en, och skickar fina sms med glada gubbar och djur i. Christian är en sådan man kan ringa när världen är åt helvete och även om han efter skolan flyttade utomlands och vi inte började umgås på riktigt igen förrän jag flyttade till New York har vi alltid hållit kontakten. Han var en av de ytterst få människor som jag berättade för att jag skulle försöka flytta till New York och han är en av få jag vänder mig till om jag tycker något är jobbigt i livet. Han är extremt, extremt intresserad av andra människor och frågar alltid miljoner frågor om allt som ingen annan frågar om. Han är expert på att festa och är alltid pepp på att hitta på någonting. Han cyklar överallt, behöver typ aldrig sova och är en riktig tjejtjusare. Framförallt är han oändligt snäll och bryr sig verkligen om sina kompisar. Jag ser honom helt klart som en av mina bästa vänner. Dessutom är han expert på roliga one-liners som får ett helt rum att vrida sig av skratt.




Ea.
Ea klev in i mitt klassrum i gymnasiet tre veckor in på höstterminen i ettan. Jag hade inte riktigt fått någon kompis i klassen. Jag satt längst bak och lyssnade på musik ingen annan lyssnade på, hade konstig hårfärg och ingen Louis Vuitton-väska (det hade samtliga tjejer i min klass, det och rosa polotröjor). Men så kom Ea in i avklippt Dirty Dancing-tröja och jag tror jag aldrig blivit gladare, för jag förstod att vi var av samma typ. Redan efter lektionen tog jag tag i henne och sedan dess var hon min bundis och bästis. Ea och jag tillbringade ettan med att dyrka Jim Morrison och satt på hennes rum och lyssnade på Love Her Madly och rökte cigaretter och dooog över hur snygg han var. Ea och jag skolkade från alla tråkiga lektioner, satt på Cafe String och pratade om pojkar vi var kära i och byggde upp våra liv i framtiden. Ea hade redan bestämt att hon skulle flytta till Frankrike, och så blev det sedan också. Ea var mycket mer avancerad än vad jag var när det gällde pojkar och hjälpte alltid till innan jag skulle på dejt, förklarade att det inte vara så himla knixigt att ligga som man kunde tro och hon lärde mig att dricka rödvin och att sjunga ja må hon leva på franska. Ea är fantastisk på att berätta historier och hennes mimspråk får en alltid att skratta ihjäl sig. Hon sänker alltid rösten sådär mycket att det blir otroligt spännande och hon är så duktig på att ta bort ens ångest när man tycker något är jobbigt. ”men gud oroa dig inte, det där kommer att gå över” skulle Ea säga. Allt känns enklare när man pratat med henne. Ea bor i Frankrike nu och är gift med sin franske pilot, och jag önskar ofta att Paris låg närmare New York.




Joakim.
Joakim och jag lärde känna varandra på ett konfirmationsläger (en mer förklarande historia hittar du här). Vi pratade i telefon varje dag hela nian, flera timmar i sträck. När vi inte pratade i telefon sågs vi, jag sov över hos honom ofta och han tog med mig till alla fester han var bjuden på. Jag har Joakim att tacka för mycket roligt i min tonår för innan han kom in i mitt liv var jag en sån som aldrig blev bjuden på nagonting alls. Jag minns att hans kompisar försökte hångla med mig i början och jag blev så himla förvirrad och nervös för ingen hade velat hångla med mig innan, och Joakim tog mig åt sidan och sa ”förstår du inte att du är söt? du måste förstå att du är det”. Joakim är den som jag ringt först när något hänt i mitt liv. Joakim är en sån som väntar på en när man sätter på sig jackan när alla andra går i förväg. Han är en sån som går fram till personen som varit dum mot en och bara ”du gör inte så mot Sandra.”. Joakim är en sån som kramar en länge, tar en med på de mest knäppa efterfesterna mitt ute i ingenstans och han vill aldrig gå och lägga sig. Han är en sådan som tar en taxi för 300 kronor bara för att åka och hämta en när man står hjärtkrossad och gråter mitt på gatan. Joakim är min topp tre viktigaste person i mitt liv om man ska sammanfatta genom all tid. Det gör ont i hela kroppen av att skriva den här texten. För han är inte i mitt liv på samma sätt längre. Vi hade sönder det tillsammans, jag vet inte när det hände men det hände i små ord i taget och en dag sa vi inte längre vad vi tyckte och tänkte helt öppet till varandra längre. Vår vänskap var inte lika djup och ärlig. Och utan den ärligheten fanns inte så mycket kvar. Vi bråkade något brutalt innan allt bara blev – ingenting. Vi hörs ibland, jag brukar skicka låtar till honom på Spotify för jag vet ju precis vad han tycker om. Jag tänker på honom när jag ser vissa filmer eller läser vissa utdrag i böcker.  När jag träffade honom ute på en klubb i somras kramade jag honom och sa att nu kommer jag aldrig släppa dig nu måste du krama mig resten av kvällen, och han sa okej, då gör vi så. Men livet är inte så. Jag tänker ibland att vi bara har en paus nu. Att vi kommer hitta tillbaka till varandra. Att jag förlorade honom är något av det sorgligaste som hänt i mitt liv.
.


I asked a couple of days ago which of my friends you wanted to know more about. The list got quite long and here are the first four. Read it by clicking ”in english” below FAQ.

sandra
  1. Anna skriver

    Ludde låter verkligen som en riktig drömpojkvän (eller drömmänniska överhuvudtaget)! Och han har verkligen ett tidlöst, elegant utseende!

    Vilken fin text du skrivit om Joakim. Jag hoppas verkligen han ser denna text, och att ni finner varandra igen.

  2. Nova skriver

    Det här är bland det finaste, sorgligaste och mest hjärtgripande.

  3. mimmi skriver

    jag har också en joakim. eller, han var min joakim och jag var hans ludvig. jag hoppas också på att vi bara har en paus. när jag läser din text tänker jag ”klart ni hittar tillbaka!!!” och då känns det som att det faktiskt gäller oss också. fint skrivet!

  4. Katharina skriver

    Sandra, would you please tell us more about Michele? I feel like I know her a bit, she seems so nice and sympathetic to me. She definitely looks like she’s best-friend-material. But I cannot imagine what she does for a living etc. so PLEASE would you tell us your Michele-story? Tack, thanks in advance!!!
    Katharina

  5. Kristina Kvåle skriver

    dette er det finaste og vondaste og vakraste og mest ekte eg har lest! sender mykje kjærleik og tusen klemmar til deg og alle dei fine personane i livet ditt! <3

  6. annika skriver

    Det är så hemskt att tappa nära vänner. Det blir som att göra slut fast inte lika uttalat för man har ju aldrig varit bara varandras och tillsammans sådär uttalat. Så det blir bara konstigt.

  7. andrea skriver

    jag blev alldeles ledsen över joakim. det är så oändligt sorgligt.

  8. Tess skriver

    Fantastiskt fina texter! Blir alldeles gråtig och börjar tänka på hur jag skulle beskriva mina viktigaste personer. <3 på dig, Sandra!

  9. Lise skriver

    Jag börjar nästan gråta när jag läser om Joakim. Det är så galet att det kan var så, att något som var så fantastiskt fint och underbart och verkligt då inte är nu längre. Att man delar allt med en vän och sen är det liksom inte samma längre, att det kan bli så.

  10. jenny skriver

    jag ville bara dö när jag läste det du skrev om joakim, för exakt så har det blivit för mig och min bästa vän med – även om det mest var jag som tog sönder vår vänskap för att jag var söndrig inombords. jag hoppashoppashoppas verkligen att en dag hittar ni tillbaka till varandra, på samma sätt som jag hoppas att jag och min bästa vän också gör det. att även om det dröjer flera år så kanske man träffas någon gång på gatan och säger hejskavitaenkaffe och från där så blir det kanske inte som det var förut, men i alla fall bättre än vad det är nu. puss på dig, fina människa.

  11. Maja skriver

    Jag har precis förlorat min bästa vän. För en och en halv vecka sedan stampade hon mig rakt över bröstet och nu kan jag nästan inte andas när jag ser vilka hon hänger med och hur inte alls hon saknar mig. De sista orden hon sa till mig var: ”Okej. Jag orkar inte hänga med dig längre.”

    Vad gör man nu?

  12. Julia skriver

    Åh ludde låter precis som en pojkvän ska vara. Jag är nybliven singel sen en vecka tillbaka och när jag läste den här texten insåg jag att vi inte längre var kära. Jag längtade efter att han skulle presentera mig för alla när jag var osäker, och att han spontant skulle komma och hångla upp mig!

    och Christian, han är så jäkla snygg!!! Efter den där texten vill man ju bara äta upp honom! :)

  13. susannah skriver

    teksten til Joakim var så uendelig trist. der kom gråten så altfor lett

  14. emye skriver

    Jag hoppas verkligen att du och Joakim hittar tillbaka till varandra. Det gör ni nog, när ni har haft er paus.

    Ludde verkar underbar, perfekt för dig!

    Kram!

  15. Ellinor skriver

    Herre min skapare så fint skrivet. Snälla skriv en bok!

  16. Maria skriver

    do you know if joakim reads your blog? he should do so…

  17. lina skriver

    finaste inlägget på länge. började nästan gråta.

  18. Ronja skriver

    Hej!
    jag funderar på att åka till new york i januari, men hur är vädret då? jag har hört att det kan vara kallt och blåsigt!? minusgrader?

  19. Johanna skriver

    Jag började gråta när jag läste joakim-texten. Så vackert och sorgligt.

    Du verkar ha fantastiska vänner!

  20. Maja skriver

    Åhnej, vad sorgligt med Joakim. Jag hoppas verkligen att ni hittar tillbaks till varandra för en sån vän vill man ju inte gå miste om. Kram!

  21. Linnéa skriver

    Om jag får önska så vill jag höra Rasmus, Nina och Fabian

  22. vican skriver

    jag har kommenterat det förut och jag gör det igen. Chirstian måste ju vara den största vinnaren i jordens genetiska lotteri. Han är så fruktansvärt jävla snygg.

  23. moa skriver

    tårar i ögonen. du är så fin och dina vänner verkar vara helt fantastiska!

  24. lovisa/polichinelle skriver

    ”Joakim är en sån som väntar på en när man sätter på sig jackan när alla andra går i förväg.”

    det där sa allt.

  25. mb skriver

    alla beskrivningar var ju så otroligt fina och jag ville nästan inte läsa texten om joakim, för jag har läst det du skrev innan och även fast jag inte känner någon av er har jag hoppats att ni ska hitta tillbaka till varandra. så jag ville inte läsa för jag kände på mig redan från början att det skulle vara så otroligt hjärtskärande. men jag läste, och trots att beskrivningarna innan också fick hjärtat att hoppa till så kom tårarna inte förrän nu.
    jag är otroligt cynisk, inte för att jag vill utan för att det hänt gång på gång att jag blir lämnad ensam. och därför blir jag så ledsen att ni som hade något så fint, inte har det längre. och jag vill säga att det fixar sig, ni kommer hitta tillbaka till varandra och det kommer vara precis som förr. men som du säger fungerar inte livet så. och jag vet för jag är i ”samma” situation. man vill ju bara tillbaka, men det finns saker som man inte kan förtränga, ord som sagts och.. det är hemskt. men jag hoppas för din skull att ni kan bygga något nytt tillsammans när dagen kommer.
    tack sandra, för att du skriver så otroligt underbart och på något sätt får en att relatera och känna efter. jag saknar också han som var min joakim.

  26. Elina skriver

    Dina vänner verkar vara superfina. Hoppas du och Joakim hittar tillbaka till varandra igen.

  27. Lisa skriver

    så himla fint och hoppas du och joakim hittar tillbaks nån gång till varandra.

  28. S skriver

    Gud vad jag saknar min pojkvän som är jag inte träffat på över två månader när jag läste din text om Ludde.

    Sen känner jag igen mig mycket i texten om Joakim. Min bästa vän känns inte längre som en bästa vän utan mer som en bekant. Det har aldrig varit något bråk inblandat utan bara tystnad. Hon flyttade iväg och fann nya vänner och hittade sin kärlek och jag hörde av henne mindre och mindre. Tillslut kände jag att jag inte orkade sköta kontakten hela tiden så jag slutade och nu har jag inte hört av henne sen i somras. Känns så himla sorgligt för bästa vänner växer inte på träd. Jag har haft min jobbigaste tid i mitt liv och hade verkligen behövt henne. Hoppas att hon en dag flyttar tillbaka hit och att det kanske kan bli samma som förut.

    Som någon annan skrev så blir det så konstigt när man ”gör slut” med vänner. Det är ofta inte uttalat men man känner det ändå. Och det är så jäkla sorgligt.

  29. maddeb skriver

    mb: men…

  30. Carolin skriver

    Så himla fina texter allihop. Ludvig låter så himlahimla gullig!

  31. Vanja skriver

    Joakim-texten: decembers finaste.
    puss sandra.

  32. Emily skriver

    Jag langtar tills dagen da du skriver en bok. Jag laser mycket och ofta och vet ingen som skriver som du. Ingen. <3

  33. New Yorker skriver

    Och Christian… Finaste! Ifall han rakar vara sugen pa en blind date sa sag till honom att maila ;)

  34. Melwa skriver

    Åh, vad fantastiskt fint inlägg. Kommer nog läsa det här flera gånger om.

  35. sophie skriver

    Sandra, du väckte precis en känsla i min kropp om att jag veeeeerkligen saknar vissa personer i mitt liv som jag tyvärr tagit farväl av. Din text om Joakim satte igång tårkanalerna på mig och en stooor saknad satte fart. Jag är helt övertygad om att ni kommer hitta varandra igen även om jag och vissa personer i min omgivning aldrig kommer göra det. :)

  36. HELENA MILTON skriver

    Wow, alltså vad kan man säga? Du har verkligen funnit en fantastisk man. En speciellt fin sak tycker jag är att han väntar in dig tills du känner dig bekväm i sammanhang där du inte känner någon och/eller är nervös. Så gentlemannamässigt att vara dig särskilt nära då. Sedan var det ju hur många andra fina saker som helst men tar jag upp dem alla blir det ju ett eget inlägg i kommentarsfältet så jag hoppar det … Är så glad för din skull att du hittat din Ludvig!

  37. Olivia skriver

    är det något du kan Sandra, så är det att skriva. du kan skriva så att tårar rullar ner för kinder, så att magmuskler krampar av ett plötsligt super-skratt, så att en värme sprider sig från hjärtat och når ända ut till alla finger- och tåspetsar i kroppen.
    jag lovar härmed dyrt och heligt att köpa alla böcker du i framtiden väljer att skriva. ingen press..
    pusskramochpussigen!

  38. Linn skriver

    hej! jag hade väldigt gärna läst en text om matilda (med bebisen), michelle, nina och elsa!

  39. C skriver

    Älskar när du skriver om sånt som gör ont, det är då du är som bäst. Man får ofta lätt intrycket av att alla är så fint, fantastiskt och perfekt i ditt liv annars…

  40. Hanne skriver

    Man føler nesten at man kjenner vennene dine etter å ha sett dem så mange ganger gjennom mange år her på bloggen din. Fint å få lese mer om hver og en av de! De virker som solide, bra folk!

  41. hanna skriver

    åh herregud så fint.

    ibland önskar jag att jag var äldre och på något sätt var vän med dig.

  42. Vicky skriver

    så jävla fint. svära bör man när det passar sig och det gjorde det nu för det här var så himla fint.

  43. Alexandra skriver

    Åh, så fint!

  44. Josefin skriver

    Så fina texter! Skriv jättegärna fler sådana!

  45. Nora skriver

    Åh sandra
    nu började jag gråta när jag läste texten om joakim.
    så hjärtekrossande! hoppas ni hittar tillbaka en dag

  46. Erica skriver

    Åh du skriver så fint! De här porträtten känns så verkliga. Tack för underbar läsning, jag vill bli kompis med varenda en av dem.

  47. siljus skriver

    for en utrolig fin tekst.

  48. Clara skriver

    alltså ludvig och du. älskar er som par. blir så glad varje gång du skriver att ”ludvig är här”, på riktigt liksom.
    kram

  49. Anna skriver

    Du måste själv vara en väldigt fin vän som kan se och beskriva dina vänner så här.

  50. carin skriver

    skriv gärna om fler vänner! detta var SÅ JÄKLA mysigt att läsa, för man började tänka på vilka personer man själv har i sitt liv och det är precis vad jag behöver göra just nu

  51. Hellolinda skriver

    Fantastiskt skrivet om allihopa, de måste vara glada att ha dig som vän också. Underbara beskrivningar!

  52. Lisa skriver

    Åh vad fint att läsa, sitter här med tårar i ögonen! Tänk vilka starka band man kan få och hur fantastiskt det är att ha vänner. Man glömmer bort det ibland.

  53. Melwa skriver

    Du och Ea ser ut att vara systrar för övrigt! Jag tycker det är hur fint som helst.

  54. sandra skriver

    vad du än skriver om så känns det alltid i hela kroppen. slutar alltid med att jag gråter även om det inte ens är sorgligt bara för att det är så himla fint. om du skrev en bok är jag övertygad om att den skulle bli helt fenomenal. snälla snälla gör det!

  55. MOA skriver

    Dina texter är verkligen något av det vackraste man kan läsa.

  56. rebecka skriver

    grattis på din pojkvän, han låter superbra! :D och det om joakim, jag skulle också behöva en sån i mitt liv nu.

  57. Isa skriver

    Skulle du inte kunna berätta mer om Jonna och Nathalie? Jag är alltid varit så nyfiken på dom båda!

  58. Jennifer skriver

    oerhört hjärtskärande skrivet Sandra, jag vet inte om det är för att jag håller på att gå under av trötthet eller vad men tårarna bara sprutade när jag läste det här. din kärlek till personerna i ditt liv, att du ser det lilla fina som verkligen betyder nånting och sen din vän på paus…jag hoppas verkligen att ni hittar tillbaka till varandra, en relation kanske inte blir på samma sätt igen när den en gång skadats men för den sakens skull behöver den inte bli mindre innerlig.

  59. Meg skriver

    thats beautiful :)

  60. Amanda skriver

    åh! skriv om Sebastian och Matilda.
    Matilda är söt som smultron

  61. malin a skriver

    Åh vad fint skrivet! Kan du inte berätta mer om Michelle och Nina nästa gång? :)

  62. julia skriver

    gud vad fint skrivet om alla. Du skriver så levande.

    Läste din krönika i Sofies mode påväg hem från bussen idag och jag säger bara (Y)(Y)(Y)(Y)(Y) Du är bäst!

  63. Sofia skriver

    Guuuud vad fint skrivet! Om jag hade fått nåt sånt skriver till mig hade jag gråtit av lycka och varit så himla himla glad. Och vilka fantastiska genuint äkta kompisar du verkar ha. Jag förstår att du älskar Ludde som du gör!

  64. Jenny skriver

    Så fint att läsa om dina vänner- du skriver så vackert! Vill läsa mer…

    När jag läser detta så inser jag dock att mina vänner inte alls är så där…de bryr sig inte så mycket…vad gör man då liksom?

  65. teff skriver

    What’s broken can always be fixed.

  66. Josefin skriver

    Det skulle vara roligt att få veta mer om Nina och Michelle :)

  67. V.M skriver

    What’s fixed will always be broken

  68. Ida skriver

    alltså Sandra. det här inlägget är fantastiskt. det här inlägget är anledningen till att jag läser din blogg. för att du kan skriva texter om personer man inte alls känner och lägga till några bilder – och vips. vips är det här personer det numera känns som att jag känner och bara älskar. det känns som att du bara helt öppet och romantiskt berättar om dina relationer, och att vi som läser får vara en del av dem. det är ju inte riktigt så, det förstår jag, men det känns så. och för det är jag fantastiskt tacksam! det finns ingen blogg som din. du är magisk.

  69. Ida skriver

    ps. skulle gärna höra mer om mathieu!

  70. Lana skriver

    I’m sitting here, hearing ‘what’s going on’ by Marvin Gaye, and reading the most wonderful words someone ever wrote about their boyfriend. Can’t stop crying.

  71. emma skriver

    kan du inte skriva om matilda, sebastian, stefan och nina?

    puss!

  72. rebecka skriver

    justeja, kan du inte skriva om rasmus och mathieu också? hade varit intressant c:

  73. Anna skriver

    Sandra, du MÅSTE skriva en bok. Snälla? Du skulle göra världen till en bättre plats.

  74. nathalie skriver

    fy 17 vad fint sandra! hur mycket jag än älskar din blogg, så är det sådana här inlägg som gör att man fortsätter och fortsätter att läsa. som en juklapp på julafton. så himla fint, och ärligt.

  75. Ellinor skriver

    Ludvig verkar vara en riktig dröm till pojke/pojkvän. När jag läste igenom vad du skrivit om honom kände jag att mitt ex var precis tvärt om på nästan alla punkter. Det var rätt av mig att göra slut, för det finns så sjuukt mycket bättre karlar där ute och det är sånt här som hjälper mig att inse det. Även om jag fortfarande inte riktigt fått in det i skallen – att jag klarar mig bättre utan honom.

  76. Barbro skriver

    Åh, Ea måste vara kanske världens finaste namn!

  77. Gabriella skriver

    Åh så underbart inlägg! Jäteroligt verkligen att läsa om personerna som står nära dig som man fått se på vissa bilder! Din pojkvän låter som en härlig människa man inte kan vara utan. Ni är så fina tillsammans!

  78. Ida skriver

    gud vad fint. du rörde något i hjärtat på mig. hoppas du och joakim finner varandra igen. ni kanske bara behöver en lång paus liksom.

  79. Ida skriver

    Aww, så fint du skriver. Det er nesten slik at det motiverer meg til å bli en bedre venn selv.F or jeg tenker på hva mine venner ville sagt om meg, og jeg tviler dessverre på at de ville sagt sååå mange fine ting som du har sagt om dine venner…Begynte å gråte når jeg leste teksten om Joakim. Og likte veldig godt teksten om Ludde også, det rare er at slik du beskrev personligheten hans er akkurat slik jeg har sett for meg at han er (utifra bildene og ting du har skrevet tidligere)! :)

  80. Linnéa skriver

    Nämen. Din Ludvig låter inte helt olika min David. Social som få, kommer ihåg alla ord man slänger ur sig, humor till tusen och så den självklara ledaren. Ganska lika på pappret med andra ord. Kul!

  81. Helena Sofia skriver

    Ludde är ju precis som min fina Magnus, bara att jag aldrig har tänkt på det såhär. Imorgon ska jag berätta för Magnus hur himla bra han är på så många sätt och hur stolt jag är över honom för att han är så snäll och vänlig och hjälpsam.
    Ea påminner om min vän Jenny. Vi gjorde ungefär allt och ingenting tillsammans. Rökte första ciggen tillsammans, tog första ölen, hatade världen och lyssnade på Ebba Grön. Nu bor hon i Karlstad men på måndag ska jag ta tåget i två timmar för att hälsa på’na! Längtar.

  82. Malin Aurora skriver

    Vad sorgligt att du och Joakim inte är umgås längre, det är så hemskt att förlora vänner. Men ibland är det inte så svårt att hitta tillbaka till varandra, det gäller bara att någon tar första steget.

  83. c skriver

    Nå til det viktige spørsmålet, hvem av dine kompiser er homofile. hvem kan du hooke meg opp med?

  84. EMMA skriver

    Började också gråta – kanske lite för jag inser att det är såhär man ska få bli behandlad, inte minst av den man tycker om. Vilket får mig att inse att jag inte vill bli ignorerad och respektlöst behandlad. Jag och en av mina bästa killkompisar har haft ett av och tillförhållande i flera år känns det som, men den senaste månaden har det satts på sin spets. Det känns som jag hela tiden hör av mig till honom, frågar om vi ska ses, och visst, han vill alltid ses när jag frågar men sen så blir det liksom inte av. Det här fick mig att inse att det borde också finnas någon för mig som frågar hur jag mår istället för att inte våga prata med mig och om vad vi känner. Tack för din blogg!

  85. johanna skriver

    alltså jag gråter så av dina ord.. vad fantastiskt att du haft de vänskaperna och kärlekarna i ditt liv!

  86. Emelie skriver

    Det kändes tungt (men fint) att läsa om dig och Joakim. Jag hade en liknande vänskap under många år, men tyvärr gjorde han något så oförlåtligt att jag fortfarande – fem år senare – kan börja gråta bara av tanken. Och likaväl saknar jag min närmsta vän varje dag.

    Du är så otroligt bra på att sätta ord på känslor, Sandra. Hoppas på att läsa en bok av dig någon dag. Kram!

  87. Nova skriver

    Åh, Sandra. Jag minns förra vintern när jag skrev om hur fint allt var, men aldrig skickade det till dig, jag minns hur jag sen skrev om hur rädd jag var för att han var det finaste jag någonsin upplevt och hur jag skrev att jag var så oerhört sårad och delad, men ingenting blev skickat. Och nu har det snart gått ett år och allt som är kvar är trasig kärlek. Det är för många cigaretter, för mycket rädsla, för mycket teater. Allt känns så oändligt; jag hatar honom ena dagen, och älskar honom nästa, bryter ihop bakom stängda dörrar eller mitt på trappan. Och hur många kramar jag får känns det alltid lika ont sekunden efter, för det är aldrig rätt.

    De gånger jag ser honom tvärs över rummet istället för brevid mig och bara dör.dör.dör. Att inte längre veta ifall han sätter sig brevid mig för att han vill, eller för att han måste. jag.orkar.inte.mer. Jag orkar inte mer att jag orkar vara olyckligt kär. Jag vill bara sluta känna allt eller bli lyckligt kär. Och snart flyttar han till London, och jag vet varken om det är bra eller dåligt; för jag behöver hans närvaro mer än hans frånvaro, även om hans närvaro gör tusen gånger mer ont än hans frånvaro. Jag vill bara ta bort allt, jag vet bara inte hur.

  88. Kajsa skriver

    Åh, Joakim-texten. Så sorglig och så fin.

  89. jennifer skriver

    Texten om Ludvig var det finaste jag läst. Han måste blivigt så himla glad över att få en sån text skriven av dig. Helt bedårande är Du!

  90. Karin skriver

    Jag blir helt tårögd av Joakim-texten. Så fin, men sorglig. Orättvist att det ska bli så. :(

  91. moa skriver

    Vilken fantastisk kärleksförklaring! Du fick mig att börja gråta redan innan lunch. Och jag känner mig tacksam över att jag också har en fin man och underbara vänner.

  92. Elin skriver

    Vad sorgligt att du har glidit ifrån Joakim, som verkar vara en underbar person! Jag hoppas att ni en dag hittar tillbaka till varandra!
    Kramar

  93. Maja skriver

    Så himla fint.

  94. Efraimsdotter skriver

    Du beskriver dina vänner så galet fint, tänk att få en sån kärleksförklaring från sin vän.
    Och alla Joakimar man hunnit ha i livet och som bara glidit iväg och man kanske vet varför men ändå är det så svårt att limma ihop för man kan liksom inte prata med varandra längre. Inte som man gjorde förr. Jag försöker trösta mig med att den tiden man hade varandra var iallafall väldigt fin men det går sådär, jag vill ha mina vänner kvar nu också, inte bara i någon vacker dåtid.

  95. martina skriver

    vad fint du skriver om din ludvig! vill bli sådär lycklig kär, som jag är rädd att jag aldrig kommer få bli.. som du och ludvig verkar vara!

    och vad fint du skriver om joakim, hoppas ni hittar tillbaks till varandra :)

  96. E skriver

    Jag blir så ledsen när jag läser om Joakim, jag hoppas verkligen att han läser det här. I mitt liv har jag haft en så fin vän, vi gick i samma klass i högstadiet. Hon var den enda som såg hur jag mådde, och hon var den som fick mig att orka. Vi var oskiljaktiga, typiska bästa vänner genom högstadiet. Trots allt vi sa om att vi skulle hålla kontakten när vi började gymnasiet och flyttade till olika städer, blev det ju förstås inte så. De få gångerna vi träffas tänker jag att det kommer bli precis som förr, vi två mot världen liksom, men så blir det aldrig. Nu går jag i tvåan och vill bara att gymnasiet ska ta slut, för utan en sådan vän finns det inget som får en att orka.

  97. Johanna skriver

    jag skulle vilja veta lite om michelle, devi och sebastian. och det här var så himla himla fint.

  98. Frida skriver

    Det här inlägget är så fint att jag BARA VILL SKRIKA I CAPS!!!!!!! Men okej, om jag sansar mig en smula kan jag ändå säga att jag log så mina käkar nästan gick ur led när jag läste dina beskrivningar av dem.

  99. Vilja skriver

    Denne må uten tvil havne i best of lista! Fantastisk.

  100. Amandasrader skriver

    Du skriver nju så fint jämt och ständigt att man bara dör. Jag började tillochmed gråta när jag läste texten om Joakim. Ni kommer att hitta tillbaks till varandra en dag.

    “förstår du inte att du är söt? du måste förstå att du är det”.

  101. C skriver

    Alla behöver vi en paus från de vi älskar mest ibland. Man kan ju bli helt galen på sin familj ibland, och då kan man behöva en paus. Om man har varit supertajt med någon, klart man behöver en paus! Jag är säker på att du och Joakim bara behöver en paus, så nära som ni var.

    För övrigt älskar jag att du och Ludvig funnit varandra. Jag är så glad för din skull! Undrar om kanske han kunde skriva en text om dig… Skulle göra mig så glad! Det är sällan man skriver om sina egenskaper och beskriver sig själv på samma sätt. Vore så otroligt fint om han, eller kanske någon annan också, kunde skriva en sådan här liten text om dig.

    Puss <3

  102. Karin skriver

    alltså, alla borde få ha en ludvig, en ea och en christian i sitt liv. Det är dom viktigaste personerna som finns. och vänskap som försvinner är så sorgligt. Det har hänt mig två gånger, den andra mer brutal än den första. Det gör så ont att mista en vän, men man lär sig att hålla extra hårt i de man har.

  103. Linda skriver

    det gjorde så ont i mig att läsa om Joakim. har gått igenom samma sak och det är hemskt. hoppas ni hittar tillbaka till varandra!

  104. annie skriver

    Så fint! Jag hoppas att du är lycklig, det verkar så i alla fall. Jag vet inte riktigt om det är rätt att komma med råd men en sak jag märkt när jag blivit lite äldre (är 33) och fått barn är att barnen förändrar allt, inte bara till det bättre när det kommer till vänskap och relationer. Mina vänner som var som dina finns inte längre på samma sätt nu när vi alla fått familj. Det låter sorgligt men jag hoppas att du när den dagen kommer vet vad du gör. Gör inget förhastat, se till att de du har runt dig verkligen är beredda. Alla orkar inte med vänner med barn, tyvärr.

  105. Linnea skriver

    Jäklar vad bra du skriver alltså… Blir som hypnotiserad och vill bara läsa mer och mer, skriv en bok!

  106. Julia skriver

    Så fantastiskt skrivet. Du måste förstå hur fantastiskt det är! För det här inlägget, det representerar precis det som det finns alldeles för lite av. De flesta är alldeles för dåliga på att uppskatta sina vänner, men du ser verkligen människorna i ditt liv. Inspirerande. Tack, Sandra.

  107. agnes skriver

    tack för det ena fantastiska inlägget efter det andra, du är verkligen helt fantastiskt duktig på att blogga, och särskilt på senaste tiden har den varit extra fabulös. hoppas att du fortfarande tycker att det känns roligt, och inte som en press. för vi vill ju inte knäcka dig heller.

    jag skulle vilja veta mer om michelle, och han som du tyckte var alldeles fantastiskt fin som du lärde känna genom att du gick och hånglade upp honom. filip heter han, va? jag blandar alltid ihop honom och carl fredrik, himla störande. så du får gärna berätta om carl fredrik också, om du orkar alltså.
    pussar och kramar!

  108. Vanessa skriver

    Your love for these people come through so strong. This was such a beautiful post! But, oh, how sad I feel about your friendship with Joakim…

  109. Roisin skriver

    GOD I just love your blog. How I wish I could speak swedish so I could fully understand everything..google translate has some very weird translations!

  110. Kajsa skriver

    Du måste ha ett stort hjärta och en enorm empatisk förmåga för att kunna se människor så bra som du beskriver. Din text säger mycket fint om din person.

  111. Frida skriver

    Åh, det där kändes i hjärtat. Fint du skriver om dina fina vänner, och det är så himla sorgligt när människor som stått en nära försvinner ur sitt liv.

  112. Saskia skriver

    Fint, värmande men en smula sorgligt också. Pleasepleaseplease skulle du kunna berätta lite om Nina? Ni vrkar ju göra rättså mycket tillsammans men ändå vet man inte så mycket om henne…Är himlans nyfiken!!

  113. Caroline skriver

    Åh. Jag sitter verkligen och gråter över detdär med Joakim. Jag känner igen mig så mycket och jag sitter också och hoppas att jag och en vän ska bli lika tighta och bästa-bra-vänner igen. Lycka till på oss!

  114. Ida skriver

    Här sitter jag på bussen i smyglipar när jag läser texten om Joakim. Jag förlorade min bästa vän på gymnasiet över något så löjligt som en häst. Jag saknar henne fortfarande ibland, men vi hörs inte ens längre och kommer aldrig göra igen. Hon var den enda som visste allt om mig sen vi var sex år, och plötsligt försvann det. För alltid. Men tack för joakimtexten, så slag-i-magen-bra beskrivning.

  115. stina skriver

    vilka fantastiska småtexter. öppna, ärliga och på riktigt liksom (eller, ja det kan jag ju inte veta, men det känns så). du skriver sånna saker man vill höra om, saker om personer som är beskrivande på riktigt och inte ba ”favoritfilm är…”. fantastiskt sorgligt med joakim, hemskt. dock är det ju otroligt att ha haft en sådan vän, inte att förkasta (gör du ju inte heller).

  116. AK skriver

    Jag blir kär i allt du skriver och de du skriver om.

  117. r skriver

    vad fint att äntligen få lite djupare inblick i din och joakims relation. har länge tyckt att den verkar vara komplicerad, och jag tycker att det är så himla fint när du öppnar dig såhär. särskilt om just honom då jag tyckt att han är den absolut mest mystiska och fantastiska karaktären i din blogg så länge nu. har han flickr kanske? eller blogg kanske? fast han kanske är en sån som är för upptagen med att leva.
    kram och tack för ett fint inlägg

  118. A skriver

    Alltså… 1. Jag blev lite kär i Ludvig av den där texten, fastän jag har en pojkvän som jag älskar. Men herregud vad fint du skriver om honom och vad fin han verkar. 2. Du skriver så fint om dina vänner och du och de måste vara så glada för att ni har varandra, men det gör mig ledsen också för alla mina gamla vänner har försvunnit, de jag har kvar vet jag inte om jag vill ha (låter hemskt elakt, jag vet, och det är det, men det finns väl anledningar) och kanske det värsta är att jag inte riktigt bryr mig. Kommer inte nära någon i min klass, vet verkligen inte hur jag ska skaffa vänner för antingen var det så länge sen jag gjorde det eller så var det andra som haffade mig, och jag bryr mig inte. På ett sätt vill jag ju såklart ha vänner, ha det som du beskriver, men samtidigt så orkar jag inte bry mig. Folk rinner bort, och jag låter dem.

  119. Linis skriver

    Du är fantastiskt duktig på att skriva och dina vänner verkar vara fantastiska. Joakim-delen träffade mig som en kanonkula i magen. Hoppas att ni hittar tillbaka till varandra. Och jag håller med föregående kommentar angående att du borde skriva en bok! : )

  120. stefanie skriver

    kan du ge adressen var hittar man såna pojkvänner?

    och
    ”Joakim är en sån som väntar på en när man sätter på sig jackan när alla andra går i förväg”

    äntligen nån som förstår VAD som är viktigt i en vänskap!

  121. louise skriver

    Senast jag grät var till cimon lunbergs sista blogginlägg där han skrev vackra saker och han håller på och skriver en bok har jag för mig, nu grät jag till detta, hoppas du förstsår hur vackert och bra du skriver!

  122. Sofia Capel - Londonbloggen skriver

    Med vänner som dina behöver du nog inga pengar i världen

  123. Traci skriver

    I think all of your friends are lovely, but I would like to know more about one friend in particular. You don’t usually post ”people of color” on your blog, and one day you posted a picture of a beautiful girl with brown skin, a short hair cut, and a tattoo behind her ear (I think). It would be great to learn more about your friends who aren’t featured as much.

  124. Malin skriver

    Hej! Jag är väldigt nyfiken på att höra en beskrivning av dig själv som flickvän på samma sätt som du beskrivit hur Ludde är som pojkvän! Alltså från dig själv. Lycka till med allt!

  125. Susan skriver

    I agree with Tracy above. I would like to see more people of color featured on your blog. Your friends are all awfully attractive and fascinating, but I think some variety is missing here. I hope my comment doesn’t offend because I don’t mean it to be rude. I love everything you post!

  126. m skriver

    Traci: that´s her friends….

  127. Linda skriver

    Jag har en Joakim och vi var så nära att förstöra vänskapen alldeles nyligen. Ingen förstår varför jag inte bara gav upp honom, men det kan man ju inte göra med Joakimar, även om de gjort något dumt. Nu är vi nästan tillbaka där vi var innan och jag är så lycklig för det. Han är min själsfrände och jag älskar honom.

  128. Sara skriver

    Snälla skriv en bok. Jag hade köpt den på studs och sparat den åt den dotter jag kanske får en dag.
    Skriv om livet, att vara ung, att lära sig under resans gång, att få och mista både vänner och kärlekar, att dra upp sina rötter och slå rot någon annanstans. Ingen hade skrivit om det bättre än du!
    Stor kram

  129. Sofi skriver

    Din text om Ludde är så otroligt fin, och han påminner en himla massa om min kille.

  130. Malin skriver

    Det är så himla, himla sorgligt. Och du skriver det så fint. Åh Sandra, jag hoppas verkligen att du och Joakim nångång kan hitta tillbaka till varandra för det är nog det finaste som finns, vänner som alltid finns där och som man vet gör vad som helst för en. Och det är nog det sorgligaste som finns att se en sådan vänskap försvinna.

  131. Helen skriver

    Jag började också, som så många andra, gråta när jag läste det här inlägget. Inte på grund av vad du skriver om Joachim utan för vad du skrev om Ludvig. När jag läste det blev det så tydligt – du satte ord på precis vad jag behöver i en relation. Varför blev jag så ledsen? Jo, för att jag insåg att min nuvarande pojkvän (som faktiskt bor i NYC) inte alls passar in på den här beskrivningen och att vi inte är rätt för varandra. Sorgligt och jobbigt att inse det men tack för att du skrev detta.

  132. chi skriver

    ”Han älskar mat och blir genuint lycklig när han äter något som är gott, man vill alltid laga mat till honom för det känns som att ge honom presenter.”

    åh

  133. Blekk skriver

    For noen vakre kjærlighetserklæringer. Sånne skulle man skrive til hverandre oftere. Tapt vennskap er virkelig noe av det sørgeligste som finnes, det er tapt kjærlighet og så mye mer. Noen venner taper man jo for alltid og enda så mye man vil kan man ikke finne tilbake til de stundene, de samtalene og den uendelige åpenheten man har hatt. Men så er det noen vakre, sterke vennskap som kommer tilbake, plutselig, en dag alt er helt sort og man ikke har noen i verden å ringe så kjenner man at den eneste i verden man kan ringe er en tapt bestevenn og så sprekker alt og man er verdens beste venner igjen.

  134. Moa skriver

    började grina när jag läste om joakim… hoppas ni hittar tillbaka till varandra <3

  135. amanda skriver

    den delen om joakim är min finaste. jag grät. först läste jag och sen grät jag lite sen gick jag tillbaka och läste det gamla inlägget om honom som du länkade, som jag egentligen redan hade läst förut, och så grät jag lite till. sen tittade jag på videon i det inlägget och låten med håkan och sen grät jag en flod och så en till. jag är så himla glad att ni hittade varann och så himla ledsen att ni tappade varann. nu är klockan nästan 2 och jag är sådär trött som man bara kan bli efter man gråtit sig tom så jag tänker sova men jag ville bara säga att livet är nog inte så dumt. det är nog inte så dumt alls.

  136. nina, elsa och michelle. - Niotillfem skriver

    [...] second round of people. Read it by clicking “in english” below FAQ. You can find the first post here. Spara / dela med [...]

  137. Anna skriver

    Vad heter han mer än Joakim? Jag har snubblat in i honom två gånger ute och tycker han är fin.

  138. Jasmine skriver

    Åh Sandra, att du lyckats hitta så fina vänner är fantastiskt!
    Tycker det är så himla synd att det blev som det blev med Joakim. Fick tårar i ögonen när jag läste det. Jag hoppas verkligen för din skull att ni hittar varandra igen.
    Stor kram.

  139. Levis skriver

    Det här var väldigt, väldigt fint. Kan erkänna att jag inte trodde att det skulle bli så ”spännande” att läsa om dina vänner, men du motbevisade mig mer än väl. Fast iofs var det inte spännande, utan istället jävligt vackert.
    Blev nästan tårögd av Joakim-historien av helt förklarliga skäl. Usch. Men ändå känns det fint att du hade honom den tiden. Och jag tror faktiskt att man kan komma tillbaks till en vän. Det blir nog aldrig riktigt på samma sätt, det är nog däri det ligger; att man vill åt exakt samma känsla igen. Jag tror att om man inser att tiden gått och att man ju faktiskt har förändrats, så kan man bygga en ny, färsk relation, så att säga. Och jag vill tro att den nya relationen kan bli sjukt jäkla fin, den också.
    (Jag är jordens största nostalgiker, so I should know.)

  140. Cajsa skriver

    åh här sitter jag och gråter.
    mest för att jag känner igen såklart, blir så överväldigad av att läsa det jag inte riktigt visste att jag kände i så klara tydliga & fina ord.
    tack för att du är så bra (och bjussar på det)!

  141. carl fredrik, devi och stefan. - Niotillfem skriver

    [...] kommer den tredje delen med vänner som ni ville att jag skulle berätta lite mer om! Del ett finns här och del två [...]

  142. Johanna skriver

    Det är just såna här texter som får mig att älska din blogg!

  143. sebastian, matilda och jenny. - Niotillfem skriver

    [...] kommer den fjärde delen vänner som ni ville att jag skulle berätta lite mer om. Del ett finns här, del två här, och del fyra [...]

  144. Anna skriver

    Joakim är något av det vackraste jag någonsin sett. Och texten om honom är otroligt fin. “förstår du inte att du är söt? du måste förstå att du är det”. Åh, hjärtevärmande. Synd att er relation är så annorlunda nu.

  145. Anna skriver

    Så himla fint att ni har hittat tillbaka. Du och Joakim.

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *. E-postadressen publiceras inte.

Niotillfem
my name is sandra and i'm from stockholm. i like fridays, pasta carbonara, scrabble and young handsome men. i have one of sweden's biggest blogs with over 170 000 visits a week. besides blogging i work as a freelance writer. my first novel is coming out in april 2014. e-mail love letters and other things to sandrabeijer@gmail.com
you can find my portfolio here.
Instagram: sandrabeijer
📘🐱
Arkiv
Twitter @niotillfem