pizzagubbar, gympasalar och att slippa.


source.

Glad lördag! tänkte att vi firar med fler av historierna ni berättade för två månader sedan om det bästa som hände er just då. Det är ju så fint.


Jag och min fästman städade hela vår lägenhet tills vi var helt slut. Som belöning till oss själva beställde vi pizza att levereras till lägenheten, och i rutan med “övrigt” bad vi pizzabudet att rita något uppmuntrande till oss, “typ en katt”. Medan jag står i duschen ringer det på dörren, och snart hör jag världens gapskratt från hallen. När jag kommer ut så ligger där två pizzakartonger med världens vingligaste fulfina katter ritade på locken och så ett litet vykort med en kattunge i gräs. Då blev jag lite varm i hjärtat över att pizzagubbarna orkade vara lite kluriga en vanlig lördagkväll.


Jag tänker berätta om igår istället, måndag. För då hade alla nior på min skola en etthundra minuter lång lektion där vi skulle tränga ihop oss i gympasalen och öva dans inför vårbalen. Det var vals och foxtrot och trots att det var många som trampade på tårna och hade svettiga händer så var det också ganska många som faktiskt gillade det skulle jag tro. Som stod rakryggade och höll ett bestämt tag runt midjan när vi snurrade runt över golvet och som tackade för dansen efteråt med ett lite generat ansiktsuttryck. Det var fint att upptäcka att inte alla taniga tonårspojkar föredrar datorspel och sådant. Att det faktiskt finns åtminstone en bunt på min skola som blir varma i magen av att lyckas hålla takten till musik med en flicka vid sin sida.


vi stod utanför apoteket i regnet i en kvart och gav varandra tusentals sista pussar och delade på en ingefära strepsil. jag har alltid trott att folk hittar på sånt här fint för det låter som vilken tonårsfilm som helst men sen blev jag kär i honom och nu händer allting mig och jag älskar det.


Han, Erik, kramade mig vid skåpen och viskade att han saknat mig. Vi hade setts tio minuter tidigare.


Det finaste var när jag kom hem från affären och min pojkvän hade lagt sig i sängen med min hund nära sig. Dom sov tungt och luktade så gott. Jag kröp ner brevid och la mina armar om dom. Mina ögon tårades och vi bara låg där och andades alla tre. Det var så mycket kärlek att det kändes ända in i benen. Luften var tung av kärlek.


Jag var på väg in till Hötorget i Stockholm på kvällen och klev som vanligt på tunnelbanan vid Gullmarsplan. Mitt emot mig satt en kille och skissade i ett block. Jag är ganska nyfiken av mig och sneglade därför lite diskret (trodde jag i alla fall…) på hans block. Han ritade, suddade, ritade, vände blad, tittade på mig och ritade igen. Vid T-centralen gick han av, och just som han passerade mig rev han av ett blad ur sitt block, släppte den i mitt knä och skyndade ut ur tunnelbanan. I ett mindre chocktillstånd tog jag upp bladet och tittade. “Du har vackra ögon” stod det. jag dog. Jag satt där mitt i tunnelbanan och log med hela ansiktet. Tänkte att det här händer bara i filmer och böcker, inte i verkliga livet – och speciellt inte i mitt liv. Ja, det var nog det finaste som hänt mig. Någonsin.


This Saturday I went hiking with my best friends; we stood atop the waterfalls and built a sandcastle. Later, a handsome boy held out his hand to help me jump from one rock to another.


Jag lärde hon-som-är-som-min-mormor-men-ändå-inte-är-min-mormor att smsa. Jag vet inte riktigt om jag skall kalla henne min mormor eller inte, för hon är ju det men samtidigt inte. Men sedan sa min mamma att jag hjälpte min mormor, och då fick “mormor” tårar i ögonen och lite tjock röst. För hon är ju sådan, lättrörd. Min mormor.


han sa att han inte var kär i mig längre.
och det var så skönt att han sa det, för då slapp jag.

 


Fourth part of your favorite things that happened a couple of months ago.

Kommentarer

  1. De här texterna är så underbara! Dem får mig att sitta med ett leende på läpparna och glädjas åt att andra mår bra istället för att vara avundsjuk på dem. Vilke känsla!

  2. De här blogginläggen med folks egna berättelser gör mig vemodig och hoppfull på samma gång. Älskar varenda historia <3

  3. åh snälla du måste ha något sånt här igen, där folk får berätta små berättelser. det är så fint att läsa!

  4. sandra, kan du inte göra ett inlägg likt sådana här fast folk får berätta om sina distansförhållanden och om hur de träffades och så? :) det hade varit himla fint.

  5. Jag kanske inbillar mig, men är det inte mer såna här inlägg nu för tiden? Och mer tillbakablickar, samlingar av favoritbilder osv osv. Jag menar inte att klaga – det här är fortfarande en av mina absoluta favoritbloggar (någonsin). Men jag föredrar/saknar verkligen mer inlägg om din vardag, outfitbilder, ett foto i timmen och liknande.. kanske inbillar mig som sagt :)

  6. maria – glömde min kameraladdare hos ludde när jag var där förra gången så jag måste spara på batterierna tills jag är där igen :O fotograferar därför oerhört modererat så att säga. därav mer repriser etc.

  7. Åh, jag får sån lust att vara med här. Har för första gången i mitt liv fått en egen sådan här historia nämligen. I torsdags. Och jag vill så gärna berätta om den. Så jag gör det här, kort.
    Jag blev inringd av min närmsta vän klockan halv tolv i torsdags natt till en pub hon och andra satt på. Jag åkte in med sista tåget och skrattade i två timmar. Var så glad. Och så frågade jag vem som var snyggast i lokalen samtidigt som jag får ögonkontakt med en förtjusande ung man och hinner tänka ”han”. ”Han” kommer då fram till vårt bord och visar sig vara en kille från Californien på semester i Stockholm. Han flirtar hej vilt med mig, då jag är enda singeln (vilket han inte säger sig förstå alls). Det slutar med att vi byter nummer och han vill träffa mig igen. Det hann vi inte, men han messade mig i alla fall dagen efter. Fösta gången detta händer. Och så är det en snygg amerikan med vackert skägg. Himmel.

  8. var bjuden på en tjejkväll med världens godaste bål.
    sen på något sätt så kom vi in på
    krossade hjärtan,
    sjukdomar
    och andra ledsna grejer
    vilket resulterade i att vi alla satt senare och grät.
    sen orkade vi inte mer och drack upp allt vi hade,
    rökte dom sista cigaretterna
    och började skratta igen.

  9. Jag trodde att jag skulle ha tröttnat på de här historierna vid det här laget, men åh, de blir bara bättre och bättre. Så fint upplagt med den sista också.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>