4 veckor.


source.

En månad med detta kaoshjärta är över. Fy. fan. vad. skönt. Denna månad kommer aldrig mer tillbaka, den är över för alltid. Och snart är det två månader och sedan tre och en dag minns jag inte hur han ser ut när han vaknar på morgonen eller hur han borstar tänderna.
Mina bästa överlevnadstips i och med att jag uppenbarligen överlevde:

1. Hitta på något varje dag. Även om man inte vill. Även om man inte orkar. Man ställer sig upp. Man går ut. Man gör något. Dagen har bara 12 timmar och sedan börjar en ny och man behöver aldrig mer tänka på den som var innan igen.
2. Bara äta saker som man inte behöver tänka på hur de smakar. Cheeseburgare till exempel.
3. Lyssna på genomledsam musik varvat med väldigt arg. Denna är bra.
4. Springa. Jag har tränat fyra gånger i veckan under den här månaden. Sprungit och sprungit på ett löpband med musik på högsta volym.
5. Klappa på alla hundar man ser. Krama också om man får chansen.
6. Bli full, drick vinet, gråt dansa sparka på någon himla vägg. Upprepa.
7. Hångla. För att det är svinmysigt och allt känns bättre för en stund.
8. Älta älta älta men till slut måste man låtsas vara glad ibland också. Man går på det själv, i alla fall för några korta stunder.
9. Skriva. Jag har fyllt anteckningarna i min mobil med listor. De här sakerna gör mig glad, de här ögonblicken innan honom var jävligt fina även om han inte fanns, anledningar varför vi inte borde vara ihop, saker jag ska göra med mitt liv sen och så vidare. Så fort jag vill ringa honom skriver jag istället.
10. Ta bort honom från alla sociala medier. Radera hans nummer. Ring inte. Eller ring som fan hela tiden och jämt först, men sluta sen. Han vill inte. Det finns inget man kan göra. Inget. Det är över, det kommer aldrig tillbaks. Det är slut.

sandra
  1. Josefine skriver

    Åh Sandra <3 du är så stark

  2. anna skriver

    du är fantastisk sandra <3. du fixar detta, jag lovar dig.

  3. Sara skriver

    Stora Kramar till dig Sandra! Se vad stark du ar. Nar mitt 4ariga forhallande tog slut for lite mer an 2 ar sen (min kille hade varit pa businesstrip i Sydamerika och kom hem och berattade att han traffat en tjej i baren pa sitt hotel, de ar gifta nu) var det basta rad jag fick att ta en dag i taget. Jag yogar mycket, och jag kommer ihag att jag brukade tanka att det enda jag vet idag om idag att k 12.15 ska jag ga pa yoga i en timme. Det var det som utgjorde nagon slags fast punkt i mitt liv. En sak som jag visste att jag kunde klara av. Ta bort fran sociala medier ar ett maste ocksa. Det ar sa svart men sa skont.

    Ta en dag itaget och se ljusglimtarna i den. Tillat smarta och tillat tiden att ga. Innan du vet ordet av har det gatt flera manader, kanske ar och du traffar nagon som gor dig sa otroligt lycklig. Det gjorde jag :) En engelman! Jag har aldrig alskat nagon sa mycket och aldrig varit sa alskad tillbaka. Det trodde jag ALDRIG for 2 ar sen. I dag ar det fredag :) Stor Kram fran Zurich

  4. Smäm skriver

    Att hitta på något varje dag är ett väldigt bra tips. Jag gick motvilligt till jobbet efter att jag och min dåvarande pojkvän gjort slut. Hade sån sjuk ångest och stirrade in i skärmen hela dagarna. Att ta sig upp även om man absolut inte vill eller orkar hjälper, som du säger.

  5. Sonja skriver

    Åh jag gillar dig.

  6. V skriver

    mitt ex gjorde slut på min 25-årsdag. mina vänner firade min födelsedag igen, eftersom den aldrig liksom hände, 3 månader senare exakt, när jag hade börjat leva igen. jag hoppas någon gör en fest till dig sedan Sandra. en fest till bara dig. du är underbar.

  7. Helene skriver

    Nummer 5. Så fint. Så bra.

    <3

  8. jonna skriver

    Jag köpte Sofismode igår innan jag hoppade på mitt flyg hem till köpenhamn. Det var dumt. Men bra. På samma gång. Jag är 24 år och har en depression, vilket kanske är lite otippat. Det + att läsa din krönika fick mig att sitta i 1h och 5 min, vilket är ganska lång tid, och hålla tårarna inne. Killen bredvid mig trodde väl att jag har något i ögat, som jag försökte pilla ut. Din krönika var så extremt fint skriven, och satte ord på alla dem där känslorna som man kan ha i kroppen, när något fint tar slut. Om hur ont man kan ha i magen, när något inte stämmer. Fy fan, den magvärken är värre än en depression.

    Hursom, extremt totalt fantastiskt beskrivet. Och jag är glad att din månad av hell är över. Nu blir det bara bättre. Grattis, eller vad man nu ska skriva.

    Glad fredag!

    j

  9. Anna skriver

    Fortsätt kämpa! Du är stark!

  10. Emma skriver

    You are so wonderful Sandra and strong.
    I just broke up with my boyfriend of four years and it hurts like hell. How do you stop yourself from breaking down in the office? I still can’t delete him from my social media but I will listen to you as I have been since your blog began.
    Bon courage sweet Sandra.
    Emma in Paris

  11. S skriver

    men hur ska man kunna hångla när det enda man tänker på är att ingen är lika fin som den som var? jag har blivit så fruktansvärt kräsen bara för att jag redan smakat de bästa läpparna. vill inte hångla med nån om de inte gör mig nästan exakt lika glad som han gjorde. om vi inte klickat tokbra under en kväll eller om han inte är alldeles galet modellsnygg (och hur ofta hittar man en sån med superfin personlighet?) jag vill också hångla.

  12. Mira skriver

    Tøffe deg!

  13. Amanda skriver

    Jag är glad att höra att du verkar må lite bättre, det har varit frustrerande att följa din smärta på avstånd när man inte kan göra något för att ¨trösta. puss på dig gumman, jag har lidit med dig och gör det fortfarande!

  14. Kristin skriver

    Finaste starkaste du! Du är så stark, du är så modig och du är så klok. Du kommer klara det här! Vi är flera hundra som skickar styrka i mängder över atlanten. Jag hejjar på dig tjejen! <3

  15. Mikaela skriver

    Du är så himla bra och modig! Och det är så fint att du orkar skriva sånt här för det behövs så jävla mycket. Att orka dela med sig av sin trasighet tror jag gör att man orkar lite till. För då slipper man liksom bära den ensam. Kram fina du.

  16. Joanna skriver

    Så himla bra lista! Förstår inte att denna lista har skrivits ner tidigare, den är perfekt för att kunna gå vidare. Du är BÄST och kör hårt!

  17. C skriver

    Blev dumpad av min kille i onsdags kväll. Vi har inte känt varandra så länge men det ofrånkomliga hände tydligen. Han blev aldrig kär i mig. VI träffades under en kurs som varade i två veckor där vi bodde i tält och på varandra. Han hade en tjej samtidigt och vi ”fick” inte göra något. Såklart gjorde vi saker ändå för vi hade sådan hunger efter varandra. Han dumpade henne så fort han kom hem.
    Vi sågs hemma hos honom och vi hade sagt att jag skulle flytta dit. Avbröt mina planer
    och började lägga ett nytt livspussel. Första ”daten” var den mest underbara jag varit på. Allt kändes så jävla bra! Åkte ner igen till midsommar och efter det var han sig inte lik längre…Kom med undanflykter, samtalen glesnade och jag hade den där KLUMPEN i magen alla pratar om här.
    Min oro besannades, han tyckte inte det kändes hundra mellan oss, något saknades och han hade hoppats på att det skulle komma men det kom aldrig.
    Fy fan vad sårad jag kände mig då. Fick verkligen dra det ur honom.
    Mår så piss man kan må.
    För mig var det helt tvärtom, har aldrig känt mig lyckligare med någon annan kille…
    Han har allt jag någonsin drömt om. Trodde såklart han kände detsamma utifrån hur han agerade när vi sågs?
    Nu vet jag inte om jag är död eller levande. Sommar, så inget jobb att gå till.
    Tar kvart för kvart.
    Jag förstår dig Sandra! Jag lider med dig… Dina ord hjälper mig att må bättre och få den ena insikten efter den andra.
    Har ändå inte lika många minnen som du.
    Men bara känslan att nu ska jag satsa – nu har jag fått det jag letat efter – bara blir sviken och krossad. Ens hjärta är delat och oönskat. Det svider så!

    Nu bryter jag ihop igen, och låter ångesten flöda!
    Hoppas ni goa människor får stöd! Och Lycka till med allas överlevnadskamper.
    Kram på er!

  18. smultron skriver

    Sandra, din lista är helt underbar och sann! Men jag har hört att man inte ska dricka när man är ledsen. Alkohol kan va farligt och extra när man är ledsen.

    Jag har en vän som drack en gång när hon var ledsen och det slutade med att hon inte kunde lugna ner sig så till sist fick både ambulans och polis komma (polisen för att se till att ambulansmännen inte rörde henne med våld). Sen fick hon ligga på sjukhus i tre dar och höra att man inte får dricka om man är depprimerad!

    Men jag har aldrig druckit, så vad vet jag om det är bra eller dåligt. Jag vet bara vad jag hört och sett.

    Usch, jag skulle vilja skriva till dig varje dag för jag har varit med om exakt samma sak. Undrar bara om du också är svartsjuk som jag var? Om du är det, låt bli. Gillar han dej inte är han helt enkelt inte värd dej. Kram på dej!

  19. thilda skriver

    Det går långsamt, men man blir sig själv igen tillslut. Ett bättre, starkare själv.
    Jag har ytterligare ett tips till dig. Om du kommer till Stockholm snart så gå och
    titta på önsketrädet på moderna muséet. Där får alla som vill hänga upp små vita lappar med sina önskningar. Det är så enkelt men sjukt vackert och man blir så hoppfull.

  20. HELENA MILTON skriver

    Bra att du följer dina överlevnadstips. Många av dem var riktigt bra.
    Stor kram till dig FINA Sandra!
    P.S.Hoppas du får en trevlig helg nu och att du hittar på något roligt med dina vänner.D.S.

  21. smultron skriver

    En sak till. När mitt hjärta brast fick jag hela tiden höra att jag hittar någon ny. Men jag tror att det som hjälpte mig var när jag istället började skita i killar! Plötsligt hittade jag så mycket annat fantastiskt i livet, saker som JAG tycker om, saker som JAG vill göra, saker som JAG KAN göra och längre spelade inte beroendet av en kille någon roll.
    Och för att sluta sakna honom bestämde jag mig för att skaffa det som gjorde att jag saknade honom! Det kunde vara små saker som en bok han ägde, eller ett intresse han hade (då sprang han, nu springer jag) och nu har jag byggt ihop mig själv av alla de där älskade delarna av honom blandat med älskade delar av mig själv. Och aldrig har jag trivts som nu. Utan honom hade jag inte haft de sakerna jag har nu. Jag är inte sakerna för att de betydde någon för honom utan för att de betyddeR något för mig!

    Så skit i killar! (Åtminstone ett tag!) Ta itu med saker du drömmer om! Ha roligt, träffa nya människor och njut njut njut av livet. Älska och hata men rör honom inte.

    Jag har mina vänner som älskar mig och behöver jag hångla så gör jag det. Men jag behöver inte vara beroende av någon, jag klarar mig själv och jag tror att den insikten är viktig för att kunna gå vidare.

    Eller så vill jag bara tro det. För att det hjälper. Allt som hjälper är bra.

  22. Sandra skriver

    du är ju helt jävla fantastisk

  23. Karin skriver

    fan

  24. J skriver

    Jag har lust att kontakta honom och fråga honom vad fan han håller på med!? Det mest korkade beslut han har tagit. Jag tror inte på det, det måste vara fel. Jag känner inte er, men det känns inte alls rätt.

  25. Annika skriver

    Tack!<3

  26. viola skriver

    Jag har inte fällt en enda tår över mitt ex, vi var tillsammans i två år och jag har bara njutit av varenda sekund sedan vi gjorde slut. Jag känner mig hemsk, dum och hemsk igen. Jag känner en stor skam över att må så bra som jag gör. För det känns så fel, hans famn var den tryggaste jag har varit i och jag kunde umgås med honom i timmar & dagar utan att tröttna. Jag vill gråta över honom och jag vill bli piss full bara för att få glömma och jag vill tusen gånger om gråta till en kärleksfull och proppa hela munnen med choklad, men jag kan inte för det går absolut inte.
    Det har gått så lång tid, över ett halv år har vi varit isär, så jag kommer nog aldrig få gråta floder över honom, och det gör ont att varenda dag känna lycka istället för sorg, faktiskt. Det skulle kännas mer naturligt om man var ledsen.

  27. Sandra skriver

    @ J
    hur mycket man än förnekar det så tar förhållanden slut. Inte alla, men vissa, även om båda varit förblindat förälskade i varandra. Det är bara att acceptera.

    Hade det varit bättre att inte göra slut och själv må dåligt för att man är i ett förhållande man inte vill vara en del av?

    Vad han tycker och tänker och hur han mår det vet vi ju inget om, men jag kan inte föreställa mig att han dansar gatan fram precis ..

  28. E skriver

    Jag är en av de som någon gång lämnat en aning syrliga kommentarer på din blogg. Jag känner dock verkligen att du är en fin person. Du verkar ta det här uppbrottet på ett så klokt sätt. Och det säger jag inte för att jag tycker synd om dig, utan för att jag känner med dig, bara.

  29. sofbariten skriver

    åh fy fan. får så dåligt att vara av att ens nudda vid såna här tankar. känns helt egoistiskt oerhört skrämmande att det bara PANG tar slut. vad ska man då kunna lita på om man inte kan lita på ”the moments”? fy fan.

    tänker spara den här listan o ge den till behövande. tack för att du skrev den..

    heja sandra, jag tycker du är tuff och cool och intressant.

    kram av din bloggvän

  30. Sofia - Londonbloggen skriver

    Tänkte tipsa om denna som ironisk göra-slut-låt, men nu när jag lyssna på den för första gången på tolv år kom jag på hur vidrig den är. Aja, kanske kan skratta åt!

    http://www.youtube.com/watch?v=jL054-gx2H0

  31. Angie skriver

    Man kan även hitta en blogg som handlar om något särskilt och sedan försvinna in i någon annan värld ett tag. Funkade för mig :)

  32. Therese skriver

    Har väl kanske inget att säga till om då jag började läsa din blogg för typ 4 veckor sedan? Men jag tycker att du är fantastisk. Även om det känns som vad fan vet jag om det, så är det väl kanske iallafall skönt att veta att jag sitter här och tycker det. Du är fantastisk.

  33. Zandra skriver

    Alltså, Sandra. Du är helt fantastisk. Ville bara yttra detta, även om du säkerligen får höra det tusen gånger om dagen. Men, det förtjänar du.

  34. Matilda skriver

    Jag gick på bio. Heeeela tiden. Och löste alla supersvåra Sudokus jag kom över. Tänkte precis som du på att fylla varje dag och att varje minut som går är en minut av panik-sorg-ångest som aldrig kommer tillbaka.
    Önskar dig styrka, fina du.

  35. Sofia skriver

    Jag gjorde en hångellista på Spotify, klockan 3 igår natt, för jag kunde inte sova. Jag vet inte varför, men den hjälper. Kanske för att jag inte kan förmå mig att ens gå ut eller ännu mindre hångla med någon annan, men för att jag i alla fall kan fantisera om det och att det ändå känns lite bättre då. Jag har bara lyckats med nr 8 och nr 9 hittills, allt det andra är för svårt.

  36. nemisen skriver

    vad du skriver fint. så fint som man bara önskar att man kunde! även fast det handlar om sorg så är det så fint.

  37. Annika skriver

    Jag känner mig så fjantig som skriver detta till någon jag inte känner men … jäklar vad klokt. Jag gillar dig! Heja!

  38. m skriver

    Jag läser din blogg varje dag, känner att jag inte sagt så mkt kloka saker som många gör om ditt uppbrott, det är nog mest för ATT JAG VET ATT DET SNART ÄR ÖVER. Jag vet det, sen är du bara glada Sandra igen! Det är så, jag vet det. Håll dig sysselsatt bara. :)
    Sen har du ju 5000 vänner i NY det är ju bra! :)

    Kram!

  39. Jessica - En flicka som är stark skriver

    du är så himla stark & bra!

  40. Libertad skriver

    You’re so brave. This will pass, and you’ll be bigger, and you’ll smile for real again. I’m sure about it.

  41. svenskofilia skriver

    Kan kun sige ja til den liste, stemmer overens med egne erfaringer!

  42. astrid skriver

    Jag fick höra en gång att ”om inte det går bra, så går det över” och det har jag tagit med mig i alla svåra situationer sen dess. Gick det inte bra? Då går det åtminstone över. Hoppas det går över snart, Sandra!

  43. siljus skriver

    <3

  44. Ellen skriver

    du är så bra

  45. Karin skriver

    Jag beundrar verkligen hur du kan redan efter en månad kan skriva överlevnadstips. Du är fantastisk!!

  46. Sofia skriver

    alltså åh

  47. P. skriver

    I read your blog everyday for years now,
    I never posted any comment but wanted to when you announced that L. broke up with you. I just didn’t know what to say.
    But I kind of feel the same way than you now.
    I’m french, met a boy who’s not at the beginning of the year. Everything went SO fine between us.
    One month ago, he’s gone to another country to work for two months. He didn’t know if he could come back to France in september. But he wanted to, and did everything he could to be back in three months. I don’t know if he will.
    And now, I don’t have any news from him. I just don’t know what to think. I’m feeling so lost, I can’t understand what happened.
    I guess that’s he’s done with me, but he never told me. That’s completely killing me.
    I hope you had some answers about your breakup. Because being in the ignorance is the most painfull experience I’ve ever lived.

    Lots of hugs.

  48. J skriver

    @ Sandra

    Självklart ska man inte vara i ett förhållande man inte vill vara en del av, det säger sig ju självt. Det var inte så jag menade. Vilket val man än gör så är det ju inget lätt val. Å jag vet inget mer om er än det lilla jag läser här (väldigt lite med andra ord), jag känner inte er. Det jag vill säga är mest att det känns så fel bara. Det är fint att du kan se så sunt på saken när du är i den situation du är, beundransvärt!

  49. sandra skriver


    tack for alla fina ord. <3

    emma – i cried at the office as soon as two days ago. so no, I don't really know how to stop that. But I know that I have to stay strong cos otherwise I won't get through this and i I HAVE to great through it.

    S – jag tycker det ar en stor skillnad at hangla med nagon man ar ihop med och nagon man inte ar det med. jag jamfor inte dom med honom och jag ar inte intresserad av en ny kille, jag gillar bara brutalhangel i taxis. det kanns som nagot nytt, som att man lever lite igen.

    smultron – tror inte det ar sa bra att dricka nar man ar jatteledsen, men jag bara maste det har nu. dansa ute pa gatorna med vanner och glomma allt for ett litet tag. sedan ar jag ju lite storre ocksa, snart 28 ar, sa jag har ganska stor koll pa hur mycket jag kan dricka. puss.

    J – det var alltsa inte jag som va den sandra som svarade. men ja jo, jag fattar inte heller. tror vi bara maste strunta i det, man kommer nog aldrig fatta.

  50. Sandra skriver

    @ J

    Jag är inte Sandra som skriver bloggen. Jag är en läsare, precis som du.
    När nio-till-fem-Sandra kommenterar/svarar så syns det i fet stil.

    Det enda jag menade var att din kommentar (och jag har sett flera) kändes ganska anklagande. Som att han är en dålig människa som gör slut.

  51. Linnéa skriver

    Vad bra du är Sandra. Vill inte ens tänka på hur ett trasigt hjärta egentligen mår. Ändå gjorde jag det förut, när jag cyklade förbi ett före detta kärlekspar som satt vid älven. Skrev en liten text om det.

    http://fyrakatter.blogspot.se/2012/06/ett-fore-detta-karlekspar.html

  52. liv skriver

    Fint skrivet, bra tips! Förutom alkoholen och att ringa ens i början. Låt helst bli det även då skulle jag säga, fast jag vet att det är extremt svårt. Och jag dricker också alltså, men alkohol ökar ångest och är depressionsframkallande, utan att man behöver supa ner sig, så var försiktig.

  53. Rebecka skriver

    Ta hand om dig Sandra! Som tröst rekommenderar jag Håkan H’s musik, ex Du Är Snart Där.

  54. isabella skriver

    ditt text borde bli ett manifest.
    nu är det du och kaninerna mot världen!

  55. linn skriver

    bra du är Sandra.

  56. wera skriver

    sandra du är den finaste jag vet. och det är så fånigt för jag känner ju inte dig. men åh. vill bara sända all kärlek i universum till dig så att du ska bli lite gladare och lite lyckligare. <3333333333

  57. Linnea skriver

    Basta. Listan. Ever. Jag narmar mig en vecka sedan min varld forandrades sa brutalt, sedan han sa att det inte skulle ga trots att han alskade mig, att han inte ville ha det liv jag sag framfor oss, att jag insag att jag inte ville ha livet HAN sag, sen jag sa upp mig, storgrat pa telefonen till Mamma, sa upp lagenheten och bokade flygbiljetter hem till Sverige efter 7 ar i Storbritanien.
    En vecka. Vilken javla vecka. LIVET, liksom, LIVET.
    Men den har veckan kommer aldrig tillbaka. Aldrig, aldrig, aldrig. Tack.

  58. Linda skriver

    Denna bloggen är verkligen för bra för att vara sann. Du skriver så himlans fint och man ser bara fram emot nästa inlägg. Detta kommer låta klyschigt, men tack för att du finns!

  59. Pam skriver

    http://open.spotify.com/user/1130874413/playlist/092ZKiRvjqskLihibfvMo2 Här är min boys are stupid-spellista. Spellistor är ett sånt bra sätt att bearbeta saker.

  60. Josephine skriver

    Finaste, finaste Sandra! Du är en sån inspiration! <3

  61. Nima skriver

    Vet du vad en klok dam sa, med namn Byron Katie. Jo, hon sa: ”När man blir lämnad, blir man egentligen förskonad”. Det kan låta tufft, men hon menar ungefär att den personen egentligen inte behövs i ens liv mer. Att allting egentligen styr sig självt, till det bästa. Även om man inte ser det direkt, eller ens om ett tag, så kommer tiden att visa vad/vem som du egentligen behöver. För då kommer det/den in i ditt liv. Och då förstår du. Jaha, säger du. Nu fattar jag. Detta kunde ju inte ha hänt annars.

  62. felicia skriver

    Kanonbra tips! Något som funkade för mig var att skriva listor. En massa listor som handlar om allt möjligt. Anledningar till att det inte ska vara vi två. Saker som jag har tid till nu som jag inte hade innan. Drömmar och mål som det ska satsas extra på och så vidare och så vidare. Plötsligt hade det gått tre månader och jag avslutade en gammal text jag hittat i en bortglömd mapp: http://vykorttillminsyster.blogg.se/2011/december/det-som-ar-over-men-gjorde-sa-ont.html#comment

  63. marire skriver

    <3
    hunden jeg passer denne uken gir deg en skikkelig stor klem over atlanteren.

  64. Mikaela skriver

    när jag hade min värsta livskris i vintras så insåg jag framåt våren att det var väldigt viktigt för mig att verkligen ta en stund i taget. det låter så himla klyschigt, men det var bara så skönt att hela tiden konstatera för mig själv vad det var jag gjorde för tillfället. Ungefär såhär:
    ”Okej, nu sätter jag mig på bussen. Om femton minuter är jag framme, och det enda jag har att göra nu är att bara sitta här.”

    ”Okej, jag mår piss, men nu ska jag hursomhelst ta 3:ans spårvagn till den här klubben och träffa de här människorna.”

    det är ingen idé att försöka skjuta bort tankar man inte vill tänka, utan fyll på med bättre alternativa tankar istället för då konkurrerar man ut dom dåliga tankarna så småningom, även om det tar sin tid. Tålamod är A och O.
    Det hjälpte också att försöka göra vardagen så bekväm som möjligt. Jag som brukat springa hemifrån två minuter innan bussen avgår började istället gå 5-8 minuter innan för att få promenera lugnt. och frys inte (tur att det är sommar). puss. det går över, livet har sina skeenden.

  65. emma skriver

    Usch mitt hjärta klarar inte sånt här.

  66. Maja skriver

    Du klarar det här Sandra! Heja! Du är ju bäst, faktiskt.

  67. ottilia skriver

    Tack. Inte för att du genomgår denna skiten eller för att du får ditt hjärta brustet, men tack för att du hjälper mig. Jag går inte igenom ett uppbrott, men för åtta veckor sedan gick min pappa bort i en hjärtattack. Det finns inget bättre än att göra saker hela hela hela tiden. Och allt litet inlägg som du skriver hjälper mig, på ett betryggande sätt. Jag vet inte. Det bara hjälper. Så Tack! och var jätte stark, för det är du. Kram.

  68. Karin skriver

    <3

  69. A skriver

    I have followed your blog since 2008. I cannot believe he broke up with you… You two looked like the funnest couple. So weird, when I read your post about it I felt sad! and I don’t even know you in person. what doesnt kill you makes you stronger! Cliche but true!

    - A from San Diego, CA

  70. anna josefine skriver

    jag älskar dig. du förstår nog inte hur många gånger du har hjälpt mig. sluta aldrig aldrig aldrig finnas <3

  71. Frida skriver

    Idag var jag peppen själv när jag gjorde mig i ordning för en utekväll med kompisarna. Tog till och med på mig läppstift. Det är en ganska stor grej om man är mig. Till och med läppstift.
    Hela tiden försökte jag skjuta bort tanken på honom. Att, ikväll kommer jag se honom och han kommer stå på andra sidan baren för det är ju där han jobbar och alltid står varje helg, han kommer få syn på mig och gå fram till mig och fråga vad jag vill ha ikväll då? Och varje gång han frågar det så inser jag att det enda jag vill ha är honom. Det enda jag vill är att dra handen längs hans rygg och nosa honom i nacken. Allt annat kan lika gärna upphöra att finnas.
    Klart så blir det så. Jag tror du förstår vad jag menar när jag skriver att luften går ur mig. Jag blir så trött och osäker på livet. För han drar handen längs andras ryggar, nosar i andras nackar. Så fort han tittar på mig känns det som om jag är under vatten. Alla ljud dämpas och jag är ensam och behöver inte tänka på att andas längre. Det går inte.
    Han lämnade sina fingeravtryck på mitt hjärta. Slängde ombord mig på fucking Titanic. Jag är så arg på honom, men mest är jag arg på livet. Förstår inte varför det måste vara såhär när det hade varit så fulländat om han bara älskat mig tillbaka.

  72. Nina skriver

    this was a good slap in the face for me. Thank you <3

  73. ivette skriver

    <3 i feel like we're all in this together, reading the above comments. and your list just confirms that i'm not the only ones doing these things. so thanks.

  74. Louise skriver

    Fuck yeah! Du er beintøff!

  75. Bettina skriver

    TACK!

  76. Amanda Börjeson skriver

    Hej sandra, det är första gången jag kommenterar. jag har trots allt bara följt din blogg i kanske tre månader. Och du, den är riktigt bra. Och den här listan ägde. Önskar att jag hade haft den till hands när mitt tonårshjärta krossades för första gången.

  77. ella skriver

    åh, du är bäst! heja sandra! <3

  78. Ulrika skriver

    Stora famnen till dig, Sandra! Har aldrig gråtit så mycket som till dina texter, och att nu få följa dina ”överlevnadstips” är något som jag förmodligen kommer att gå tillbaka till i framtiden.
    Du är så stark, bra och fin. Glöm aldrig det.

  79. Ivana skriver

    Jag beklagar så hjärtligt, Sandra :/ Ta hand om dig.
    http://www.youtube.com/watch?v=DAMUbo6it4k

  80. helen skriver

    Här är min arga playlist. Krossa alla fönster är med, så du kanske gillar något annat där också:

    http://open.spotify.com/user/helenboll/playlist/5zxkOiFotTZgZeTFJMRLrc

  81. Emilie skriver

    hi sandra. (i will write my comment in french because i don’t want to make stupid mistake in my sentence if i write in english hihi). Je voulais simplement te dire que je trouve tes trucs super et réaliste. Lorsque l’on vit des périodes aussi difficiles il est tellement important de se changer les idées et faire des choses qu’on aurait jamais osé faire. Il faut être plus fort qu’à la normale et je crois que c’est lorsqu’on réussit à défier nos peurs et à faire plus qu’on pourrait faire qu’on devient plus fort et donc qu’on se sent mieux! Je n’ai pas trop envie de rentrer dans le sujet des relations, mais bon, je tiens tout de même à te dire que je comprends ce que tu ressens d’une certaine manière et sans qu’on se connaisse, je suis sûre que tu vas passer à travers de tout ça d’une manière belle et forte!

    voilà, continue ton blog je crois que c’est un des plus beaux que j’ai vu. j’adore tes photos et ton style. bonne journée!

  82. T.h skriver

    @C kl 10:43: Han hade redan en flickvän. Ni gjorde saker ni inte skulle ha gjort. Du kommer här och är ledsen och sårad av att du blev dumpad, ändå gjorde du något mot en annan tjej som gjorde att hon säkert blev jätteledsen. Du har inte någon rätt att vara ledsen och klaga. Du var anledningen att han dumpade sin flickvän. Nu är du också dumpad. Karma.

  83. Liselotte skriver

    Hej sandra. jag tycker till skillnad från alla andra att det där var en dålig lista, eller dålig är den inte. men den lever kvar i det gamla. jag tror inte att en inre pepp att gå vidare kommer från det.

    Du är dig själv, och lika mycket hel även utan honom. Gör inget till ett substitut för honom, eller frånvaro av honom- du är värd bättre. mot dig själv. Se bara på Bella som baserar hela kärleken på edward, när han lämnar henne kör hon motorcykel och gör en massa sjuka saker. inte blir hon lyckligare för det. Det är ett annat självförtroende som måste byggas upp. ett annat liv, nytt från det förra som varit baserat på att det delas med HONOM.
    ny tid. lista- där du får vara hur himla ledsen som helst och det är ok, men våga också gå med stolta ben ut och andas fortfarande det livet du fått- som går att levas utan verklighetsflykt.
    all kärlek sandra <3

  84. rebecca skriver

    du är fantastisk.

  85. Elvira skriver

    Jag tycker att allt detta är jättejobbigt eftersom jag vill se dig sådär självklart glad och lycklig som förut. Aldrig hade jag trott att jag skulle känna såhär för någon jag inte känner. Konstigt är det allt.

  86. maja skriver

    Min pojkvän dog för femton dagar sen och det märkliga (eller om det kanske inte är så märkligt) är att jag gått igenom nästan exakt samma sak som det du beskriver ovan. Förutom att ta bort honom från alla sociala medier. Det kan jag bara inte. Vill inte glömma, även om mina försvarsmekanismer gör sitt bästa ibland (och så kommer verkligheten ifatt som en bensinindränkt käftsmäll) Du kan ju kolla på Le Mépris om du vill, sjukt bra film av Godard som jag såg tidigare idag. Kram

  87. Louise skriver

    Visst är det jobbigt när allting tar slut, men kvar står ju åtminstone en liten tårta. Glöm inte det!

  88. A Hint skriver

    I’ve been there, and I’ll tell you what one of my closest friends told me that really helped: ”You did harder things.”. It is so true.

  89. ann-sofie skriver

    dina texter är fulländade, oavsett vad du skriver!
    Du är stark tjejen, kram

  90. Emelie skriver

    T.h: Wooord!

  91. Frida skriver

    http://www.bokus.com/bok/9789186634049/hal-i-huvudet/
    en bok som jag tror passar perfekt för dig.

  92. A skriver

    Fantastisk lista, ska spara den till framtida behov.

  93. Elise skriver

    Jeg blir så glad av å lese sånt på bloggen din! Du er tøff, sterk og vakker!

  94. :-) skriver

    Vadar igenom precis samma helvetesjävlakänslosmet som du. Det gör så jävla ont. Hjärtat blöder verkligen. floder. Du får mig att förstå att jag kanske inte kommer dö av hjärtsorg ändå! Skulle lägga till i din braiga lista att lyssna på låtar som man lyssnade på för längesen. Kanske när man var smygkär i femman eller spelade finnsisjön på första utomlandsresan utan föräldrarna. Det får en att tänka på – och faktiskt KÄNNA – andra saker för en stund. För dom finns där långt under all skit, dom där andra känslorna.

  95. Inspire me, Darlin' skriver

    Himmel va fort det känns som det här månaden har gått. Fast ändå inte <3

  96. Julia skriver

    Det är slut, det är så jävla slut. Jag har fuckat upp rejält, han vill aldrig ha tillbaka mig. Han säger att han inte är kär längre medan jag är kärare än någonsin. Jag vill inget hellre än att ligga bredvid honom i sängen, lukta på och kyssa hans hals. Två år, två jävla år var vi ihop. Hur fan ska jag överleva, jag har knappt överlevt sen han gjorde slut i fredags, och då har jag varit dödsfull mesta av tiden. Idag var första gången jag lyckats äta ”ordentligt” sen fredagsmorgonen, har inte varit hungrig en enda gång på två och ett halvt dygn. Igårkväll hånglade jag med tre olika killar, tog med den finaste hem, har aldrig vaknat med liknande ångest i hela mitt liv. Saknade honom mer än någonsin, kände mig äcklig och allt var fel. Skulle göra vad som helst för att få honom tillbaka. Är så jävla trasig, krossad i tretusen bitar. Vin vin vin och cigg cigg cigg, annars dör jag nog hellre.

  97. Linda skriver

    Vilken bra lista. Du har så rätt, rätt som det är har tiden flugit förbi och du har kommit över honom. Du klarar det Sandra!

  98. a skriver

    kan inte du länka mer arg göra slut-musik? <3

  99. Mig skriver

    Sandra, jag minns att jag läste ditt inlägg om att det var slut. Och det var så konstigt, jag blev så himla ledsen för din skull fast jag inte ens känner dig och du inte vet vem jag är. Kanske var det lite för att det träffade mig, som en föraning. För nånting var fel, men jag valde att inte se det.
    Och nu har det gått två veckor sen vi sa hejdå. Två veckor utan att jag har fått prata med honom, pussa honom. Det har varit ett helvete. Men TACK Sandra för att du har delat med dig! Det har hjälpt att veta att det finns andra som har samma helvete att ta sig igenom, för det finns en risk att man känner sig så väldigt liten och ensam annars. För det du har skrivit, det har stämt. Och det gick så fort, jag fattar inte. Ena veckan pratade vi framtid och han älskade mig och nästa vecka gjorde han inte det. Jag fattar inte.
    Men jag läser vad du skriver och jag läser vad alla andra skriver och jag tänker att om dom klarar av det här så ska fan jag också klara av att ta mig igenom skiten!
    Jag läste din lista här uppe och så gick jag ut och dansade med mina vänner i lördags. Och jag hade roligt, jag skrattade, jag njöt av kvällen och jag tänkte inte på honom alls ibland. Jag tänkte på din hångla-punkt. Och jag hittade faktiskt en pojke, som inte var lika fin, som inte tog bort saknaden, men som var himla bra ändå. För det var fint att bli upphånglad mot en vägg av någon som inte ville släppa taget!
    Fan. Det går så mycket upp och ner. Men jag har bestämt mig för att inte vara ledsen mer. Han ska inte få förstöra mitt liv! Jag ska klara det här. Jag ska ha världens toppenliv utan honom! Jag ska umgås med mina vänner, jag ska göra precis det jag själv vill (fast först ska jag klura ut det liksom) och jag ska skratta en hel massa. Jag har ingen aning om hur det blir, men jag ska klara av att träffa honom varje dag i höst oavsett! Jag ska klara det här!

  100. Vi skriver

    Vi är många som förlorat någon nära och vi är starka för att vi saknar alternativ. Vi är många fina människor som gått igenom samma sak och en dag kommer vi att finna varandra, vara mindre ensamma, vara starka tillsammans och bli lyckliga. Igen.

  101. L I L I J A skriver

    Förlorade ju också min kärlek för ett halvår sedan nu. HALVÅR!!
    Det finns mycket som får en att må lite bättre, men egentligen känns det fortfarande likadant nu som då. Men det gäller väl bara att fortsätta med allt det där som gör att man glömmer en stund så blir det kanske bättre på riktigt till slut?

    Det som hjälpte mig:

    - BÖLA. Jag bölade konstant i 1-2 månader. Lyssnade på Adele & Taylor Swift & såg sorgliga filmer. Bara för att få ur mig allt.

    - Vänner & familj. Har ALDRIG varit med om så mycket stöttande någonsin. Trodde inte att någon skulle bry sig men jag börjar nästan gråta när jag tänker på hur mycket hjälp jag fått på olika vis. Åhhh.

    - One tree hill. Jag är en sån som totalvägrar att gå utanför dörren första tiden när jag är nere. Den här serien hjälpte mig vid ett break-up tidigare & den hjälpte banne mig lika mycket (eller mer) nu också. Bara ligga i soffan & glo i några veckor.

    - Hitta på saker. Sen. När bölperioden är över så märker man att det finns en värld utanför också. & ibland händer det roliga saker i den.

    - Som du säger; hångla. Det låter kanske okänsligt, men att hitta någon som själv inte vill ha ett förhållande utan bara mysa & få närhet när man behöver det = guld värt.

    (håller för övrigt med om dina andra punkter också, förutom att springa kanske – är inte så förtjust i att röra på mig, hehe)

    Nu när man varit på botten så kan det bara bli bättre. Hoppas jag!

  102. angelica skriver

    tack som fan för att du skriver detta. jag blev dumpad igår, efter några veckors osäkerhet, plus en veckas paus. men igår hände det till slut. det mitt hjärta minst av allt ville skulle hända. jag trodde vi skulle lösa det. jag trodde han skulle vilja kämpa. men han ville inte. jag bara dör över allt det fina vi delade, hur nära man kom varandra in på livet. mina bästa vän, min bättre hälft, den jag trodde jag skulle leva mitt liv med, kommer inte finnas vid min sida längre. det gör så ont. det gör så jävla ont. vem ska jag dela allt med? vem ska ta hans plats. vem ska jag vilja springa hem till efter jobbet? vem ska jag ringa när det bara är han jag vill ringa. vad gör man när hela kroppen skriker efter honom. vart tar man vägen? nyårsafton 2010/2011 trodde jag att jag träffade mannen jag skulle gifta mig med. men här står jag nu utan honom. helt ensam. vart tar man vägen?

  103. pauline skriver

    Gjorde slut med min pojkvän efter två år över en månad sen. Min bästavän. Tyckte det skulle vara bra, att vi växt ifrån varandra egentligen och haft det rätt dåligt det senaste halvåret. Sen dess har jag ångrat mig så himla mycket. Tänk vad jag kunde gjort annorlunda. Sett vårt förhållande ur ett annat perspektiv.

    Och trots att han säger att jag är den vackraste han vet så sa han häromveckan: ”Du vet den där känslan man har i början, när man känner att just denna fantastiska personen vill jag leva med resten av mitt liv. Denna människan vill jag ha bredvid mig när jag är gammal och grå, och se livet med.” Och jag log mest av gamla minnen och på tanken på hur fint vi haft det. Och sen de mest sårande orden: ”Och den känslan har jag inte med dig längre. Jag kan inte hjälpa det.”

    Det bränns något så otroligt. Nu träffas vi fortfarande ibland, och dumt nog har vi sex. Han utan känslor, medans jag dör efter längtan av kyssarna jag får under tiden. Efteråt ligger jag och skakar av gråt varje gång och allt han kan säga är ”Vi kanske borde sluta med det här…” Men vad ska jag annars ha för ursäkt för att träffa min bästavän? Dessutom när alla våra vänner var gemensamma vänner och de valt hans sida, även om det aldrig var något bråk. Så fruktansvärt ensam. Vill hoppa fram två år nu, ha ny pojkvän och tänka på mitt ex som ett glatt minne. Kanske fortfarande vara kompisar, men ändå vara så jävla lycklig över den nya jag hittat. The one liksom.

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *. E-postadressen publiceras inte.

Niotillfem
my name is sandra and i'm from stockholm. i like fridays, pasta carbonara, scrabble and young handsome men. i have one of sweden's biggest blogs with over 170 000 visits a week. besides blogging i work as a freelance writer. my first novel is coming out in april 2014. e-mail love letters and other things to sandrabeijer@gmail.com
you can find my portfolio here.
Instagram: sandrabeijer
📘🐱
Arkiv
Twitter @niotillfem