och nu.

Jag vet inte hur det fungerar med sådant här när man har en ganska stor blogg, hur reglerna är, vad som är rätt och fel, hur man bör göra och så vidare. Därför har jag bestämt mig för att bara säga det. Så vet ni, så behöver vi inte prata om det något mer.

I helgen gjorde Ludvig slut med mig. Och nej, jag kan inte heller förstå, det går inte att förstå. Jag är efter fyra och ett halvt år av vi kommer leva lyckliga i alla våra dagar helt och fullkomligt borttappad. Han säger att han inte längre är kär i mig och en sådan sak går inte att laga eller ordna, den bara är. Det är något som inte har en enda bra lösning förutom att han inte kan vara min pojkvän något mer.

Jag känner ingenting just nu. Jag stålsätter mig ioch kedjeröker och sover över hos kompisar. Jag skriver reklamidéer jag inte minns och jag handlar luncher och middagar som jag inte äter och jag har inget att svara när någon ställer en fråga. Jag är livrädd för när det brister, livrädd för att börja gråta för jag vet att det inte kommer att sluta. Det kommer inte finnas något stopp det kommer inte gå över jag kommer gråta tills kroppen måste vridas ur. Så därför bygger jag tio murar runt hjärtat och dricker en flaska rödvin och en till och sover faktiskt inte alls. Och när det väl börjar krackelera, för jag vet inte hur många lager av ingenting som man kan måla över sig själv, så vet jag inte hur man gör.

Det här är det sorgligaste som någonsin hänt mig. Det här är alla olycklig slut komprimerat i ett telefonsamtal. Det här är ingenting som får hända när ens mamma är över en atlant och han sex timmar bort med flyg. Jag vet inte hur jag ska ta mig igenom imorgon eller dagen efter det, hur nattsvart den här sommaren kommer att bli. Jag vet på riktigt inte hur jag ska klara mig utan alla de egenheter som är oss. Klara mig utan favoritpartierna på hans kropp, hans skratt, hans sätt att trycka sin hand så hårt i min.

Det känns som att jag har glömt bort hur man andas. Jag älskar honom så oändligt mycket och hoppas att den känslan någon gång försvinner.
Nu vet ni.

sandra
  1. Eira skriver

    puss. <3

  2. anna skriver

    åh vilken dödens jävla död! kram till dig sandra.

  3. Kaxi skriver

    <3

  4. Karin skriver

    :(

  5. emma skriver

    men gud. nej. det är ju omöjligt. inte ni.
    fy. miljoner kramar flera gånger om.

  6. carl skriver

    :( <3

  7. emma skriver

    åh, sandra. sånt här ska ju inte hända. inte alls.
    var med snällasnälla vänner och drickdrickdrick mer vin och låt dem ta hand om dig.
    <3

  8. malin skriver

    fy för krossade hjärtan
    <3

  9. annie skriver

    kram till dig <3 det kommer att lösa sig. det får göra ont och man får gråta. men det kommer att lösa sig, låt det ta den tid det tar <3

  10. Karolina skriver

    <3

  11. emma skriver

    Jo, du kommer att klara det! Och det finns massa annat bra som är tusen mer gånger värt! Nu känns det som jorden går under, men det har den inte gjort! Gråt så mycket du orkar! Sedan blir det bättre! Du är grym!

  12. Lisa van Huygevoort skriver

    You are a wonderful person and I know you will get through this. Life and love are the greatest things in our very existence and therefore also the hardest. Breaking up hurts, like hell, but it’s all part of life. Surround yourself with people you love and give yourself time to heal. <3

  13. angelica skriver

    alltså, fy så hemskt. massor av styrkekramar till dig.

  14. agnes skriver

    <3

  15. Anna skriver

    Din smärta är en delad smärta, Sandra. Vi älskar dig.

  16. Bea skriver

    Det gör verkligen så ont i mitt hjärta att höra detta, om inte han ångrar sig så vet jag inte vad kärlek är! All lycka till dig <3

  17. R - Svartvit poesi och teckenspråk skriver

    ! Tänker på dig! Du vet att du kommer överleva, det tar bara tid innan man inser det. Åk hem till sverige, gråt ut och kom över den.

  18. lovisa/polichinelle skriver

    jag fick en chock när jag såg din facebookändring. tusen kramar, sandra!

  19. Sofia skriver

    tänker på dig

  20. Lauren skriver

    I am in shock my dearest Sandra. My heart is in pieces for you. I can relate to all those feelings you write about. There is nothing worse than heartbreak. It is pure hell. I am beyond sorry. I wish I could hug you and do something to help. I will be thinking of you lovely girl x

  21. mimmie skriver

    Hoppas allt blir bättre snart!

  22. Jeanette skriver

    Oj. Jag blev faktiskt lite tårögd när jag läste dina ord. Jag känner inte ens dig men som jag skulle vilja ge dig en kram.

  23. Angelica skriver

    <3

  24. Kristin skriver

    Känner dig inte men känner så mycket med dig.

  25. SJ skriver

    Usch :( . Kommer precis ihåg känslan som du beskriver. När hjärtat går i sjuttielva tusen bitar och man känner att det aldrig kommer att gå bra, att man aldrig kommer att kunna leva igen. <3

  26. Sandra skriver

    Neeej, inte ni! Jag är typ i chock, ni som verkligen var ett Par. Men som du säkert redan har hört 50 gånger om – det kommer att bli bättre! Och du kommer att hitta någon, vem kan inte vilja vara tillsammans med dig liksom? <3

  27. Susanne skriver

    Du kommer klara det. Du kommer klara det. <3 <3 <3

  28. JENNIFER SANDSTRÖM skriver

    Åh men kära lilla du. Jag blev så paff av detta och tom. Jag kan inte ens föreställa mig hur du känner, jag vill bara krama om dig och säga att allt kommer bli bra. För det kommer det. Du tror inte det och det känns som att det aldrig kommer finnas en strimma av lycka i ditt liv igen. Men låt det ta tid. Var ledsen och så. Men du kommer överleva, lova mig det? Kram <3

  29. klara skriver

    sandra vi gillar dig så mycket och det känns som om någon gjort slut med min vän. fick is i hela magen när jag läste första raderna. av alla jävliga saker som kan hända. låt dig tas hand om bara, släpp ut allt när det brister. helvetes jävla skit kom till sverige och tröstas.

  30. Ida skriver

    Åh detta besked fick till och med mitt hjärta att hoppa till. Ni som var så otroligt fina. Ett par som man inte kan annat än avunda! Det enda jag kan säga är: håll ut. Kärleken kommer igen. Du har flera tusen stöttande läsare och jag tror att du har minst lika många vänner som är beredd att ta emot dig när du faller!!!!!! Puss, du och din blogg är helt fantastisk!

  31. Sara skriver

    Sorgligt. Men det kommer bli bra, en dag. Håll ut!! Kram

  32. ida skriver

    fan, vad trist och sorgligt .. men what to do! jag kan knappast muntra upp dig men jag kan iaf ge dig mitt motto som jag brukar tänka på varje gång nåt går snett – ‘vad gör det om 100 år’. det brukar kännas en liten liten aaaaning bättre då om man har tur ..
    det KOMMER bli bättre. :) sköt om dig.

  33. Sammy skriver

    Alskade alskade vannen. Ikvall gar vi pa Men in black. Sen ska jag mata dig med lobster rolls och halla din hand tills du somnar. <3

  34. F skriver

    puss & kram bara. & håll ut

  35. Anna skriver

    Åh, Sandra. Jeg fikk så vondt i magen.
    Ingenting gjør mer vondt, ingenting føles mer håpløst.
    Jeg håper virkelig du har mange venner rundt deg som hjelper deg, og at du etterhvert lar deg selv falle sammen på gulvet i en dam av tårer. At du lar deg selv gråte gjennom en hel dag, mens du sitter på toalettet, ser på reklamer, titter i kjøleskapet og henter posten. At du ser på bilder av dere, hører på de tristeste sangene og ser på de tristeste filmene, for det er bare det som hjelper.
    Og så håper jeg at du etterhvert innser at livet er lengre enn dette, at alt har en grunn, at dette vil bli en fantastisk erfaring. Og ikke minst at du bor i selveste New York og lever ut drømmen til så mange andre der ute.

    Ønsker deg alt godt Sandra.

  36. michaela skriver

    det här var verkligen det sista jag, och jag tror alla vi som läser din blogg, någonsin kunnat föreställa oss skulle hända. fy fy fy, jag blir tårögd. vill krama om dig och säga: det blir bättre! <3

  37. Ida skriver

    åh Sandra :( <3

  38. linda h skriver

    Det är lite ont i hjärtat att läsa inlägget för jag vet hur det känns och allt jag kan säga är ”ta hand om dig”. Försök att inte kämpa så mycket emot gråten för den kan behövas. Ha vänner, mat, dricka, filmer, böcker och andra saker som kan göra livet lite bättre. Fokusera på dig och glöm bloggen för det är du som är viktigast<3

  39. Ebba skriver

    även fast vägen tillbaka från ludvig och alla andra jobbiga saker är lång, så kommer det en dag bli bra igen. kryp ihop hos dina vänner, för det är dem som kanske kan hjälpa dig i stunden. kramkram

  40. wera skriver

    åh min vackraste favorit bloggerska. jag sänder kärlek till dig *’**’*'**’**’**’ <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 '*''**'**'*''''*'*'**
    och massa kramar förstås som jag hoppas att dina vänner ger dig.
    livet är för jävla nattsvart ibland.

  41. Jessica skriver

    Hundra kramar till dig, finastefinaste Sandra <3

  42. felicia skriver

    Det är bara så sorgligt, fina Sandra. Det är fruktansvärt när hjärtat går sönder. Så jävlar helt inte okej är den känslan. Och ändå så finns den där så påtaglig. Ta hand om dig, och låt nära och kära göra det när det känns omöjligt. Tusen kramar och massa tankar till dig! <3

  43. maria skriver

    Jag fattar verkligen inte.. Det var ju ”ni”. Får ont i kroppen så fort jag försöker föreställa mig hur det här känns för dig.. fy fan rent ut sagt. Och ni har ju precis gjort rest ihop, och allt såg jättefint ut. Och över telefon.. Jag känner inte dig, och vill inte lägga mig i så jag får ge mig nu. Men fy fan i alla fall. Svårt att säga något annat. Hoppas hoppas att allt blir bra på något vis, det förtjänar du. Miljoner kramar.

  44. joanna skriver

    åh fy. fy fy fy. anar en minimal del av smärtan och går bara av.

  45. Karin skriver

    <3

  46. Karin skriver

    Oh nej. Kram.

  47. Maja skriver

    Men Sandra! Jag är så uppriktigt ledsen för din skull. Skulle vilja ge dig alla kramar jag hade. Puss.

  48. Marie skriver

    Vill skicka tusen miljoners kramar. Vill ordna. Vill gömma det onda. Vill säga hur fantastisk du är. Jag har aldrig någonsin träffat dig, och kommer säkert inte att göra det utanför denna blogg. Ändå blir jag så djupt berörd, vill inte höra detta, önskar så att det inte hänt. Önskar så att du mår bra.
    Du kommer att klara detta. Du är stark, du är fantastisk.

  49. Therese skriver

    men neeej Sandra, vill bara gå sönder av den smärta du förmedlar i texten, kan bara ana hur du känner just nu. <3 och KRAM

  50. Hilda skriver

    All kärlek till dig Sandra!

  51. jenny skriver

    Är bara en i mängden, men vill bara dela med mig av massa kramar och pussar och säga att tiden läker alla sår. Även fast det är världens klyscha så är det sant. Finaste Sandra. <3

  52. Fanny skriver

    Sandra, jag har läst din blogg väldigt länge, flera, flera underbara år, och du är en så ofantligt grym person så det känns som om jag känner dig! Fatta vilken grym kvinna du är som kan få så många människor att bygga upp en relation med dig när dom inte ens träffat dig! Den man som får dig i slutändan kan skratta sig lycklig! Ät choklad, drick vin, kedjerök och gråt med någon vän som pussar på dig! Du är bäst Sandra! <3

  53. Vanja skriver

    ⊂((・⊥・))⊃ + http://www.youtube.com/watch?v=a19HcyJ3_DA

    här får du ett lamm och en superfin filmscen av mig, tills det känns lite lite bättre. det kan ta hundra år eller två veckor, men du är en av de starkaste jag vet och jag vet att du kommer klara det. gråt gråt gråt. gör det. <3

  54. Karin skriver

    Känner jättemycket med dig. Läst din blogg sedan dag 1, träffat dig ute flera gånger, och t.o.m. drömt om dig (!) Du har jättemycket stöd där ute. Tyvärr är det enda som hjälpt mig i samma sits att träffa en ny man att älska. Jag har inte kunnat gå vidare annars, och jag instämmer i att hjärtesorg (bortsett från att förlora en närstående genom döden) är bland det jobbigaste att genomgå. Sup dig full som fan, och var inte rädd för att gråta!! Gör precis det som måste göras, och inget mer om du inte vill eller orkar. Är så ledsen för din skull!!! Nu börjar ett nytt kapitel i ditt liv. Det kan bara bli bättre när du tagit dig ur det här. Tänk på mars 2007, där det visserligen var omvända roller, men där du trots allt överlevde. Låt inte Ludde definiera vem som är du. Det finns en Sandra även utan honom.

  55. Jennifer skriver

    Håller med Karin till 100%!

  56. karin skriver

    Det blir bättre, ett nytt kapitel i en ny bok.
    Ta hand om dig <3

  57. felicia. skriver

    mitt hjärta

  58. Ebba skriver

    Åh nej! Sandra, du klarar dig igenom det här, du är stark. Det vet jag fast jag inte känner dig <3

  59. sara skriver

    asså sandra :( <3

  60. anna skriver

    <3 puss bästa sandra. låt dina vänner ta hand om dig, gråt, gå sönder, bli lagad igen. det kommer gå över.

  61. J skriver

    Hej Sandra, ledsen för er och främst för din skull.Måste kännas skitjobbigt! Prioritera dej själv och tillåt dej att känna hur förjävligt det än kan vara. ”Man ska veta var det finns att få en pilsner och prickig korvsmörgås då det skiter sig i livet”. Minns inte vems citat det är, men ta hand om dej och låt din vänner göra det också. Och fixa träff med din mamma, livsviktig ju. Kram

  62. Rara skriver

    Du är bäst och roligast och grymmast! Glöm inte det!! pusspusspuss!

  63. MLI skriver

    Det här är första gången jag kommenterar. Men det fanns en tid, innan du visste att han fanns, och som du också kände dig lycklig. Så du kan göra det igen. Och det fanns en tid, då du saknade någon annan, och trodde att det var det värsta som hänt dig. Men det var länge sen nu, och det kommer det här också att bli.

  64. Linda skriver

    <3<3<3

  65. Hanna skriver

    Kram <3

  66. julia skriver

    åh vad jag gråter.

    <333333333333333333 och en jättehård kram.

  67. e skriver

    TÄNKER PÅ DIG du fina fina fina människa åååh vill krama dig tusen gånger om!!! mina tankar är verkligen med dig, sänder 10.000 kramar din väg. <3

    gråt och drick vin och gör allt du behöver för att få det ur dig, låt det inte fastna inombords! ta hand om dig finaste bästa sandra. <3

  68. alexandra skriver

    vet att ingenting just jag säger kommer hjälpa men – du är bäst sandra.
    du lyckas alltid alltid få mig på bra humör så jag hoppas hoppas verkligen att du mår bra snart. att allt ordnar sig osv.
    men. livet är ändå förjävligt ibland.

  69. Jenny skriver

    <3<3<3<3

  70. mb skriver

    nej, fyfan är allt jag kan säga.
    av egoistiska skäl för att jag inte riktigt vågar/vill tro på kärlek och någonstans ändå hade lite hopp eftersom att jag såg (eller ja, genom bloggen) hur hårt du trodde på det.
    och såklart för att jag tycker så otroligt synd om dig. inte för att jag tror att ditt liv slutar här, utan eftersom att jag önskar du slapp gå igenom detta.
    sluta inte vara dig själv bara och låt dina vänner ta hand om dig.
    och förlåt för att det här är en helt onödig kommentar, jag ville bara säga något.

  71. Matilda skriver

    Jag tycker om din blogg så himla mycket, det är min favoritblogg, och mitt hjärta hoppade till när jag läste början på inlägget. Tänkte ”nej nej nej det får inte vara sant”. Du skriver så himla fint och beskriver detta så himla bra, så jag får ont i hjärtat och magen… Jag tänker att det måste kännas så himla hemskt och förjävligt och allt…. Ta hand om dig <3

  72. julia skriver

    puss och kram bästa Sandra. <3

  73. L. skriver

    Åh, nej! Ni som precis varit på semester och allt? Det där med att kärleken tar slut, tycker jag personligen är bullshit. Om man förväntar sig att det ska pirra till varje gång man träffas för resten av livet så lever man i en illusion. All styrka till dig! Det kommer att ordna sig, till slut. Kramar!

  74. diana skriver

    jag var själv där i samma sits för något år sedan och då läste jag dina texter om och om igen och dom hjälpte. ingenting har någonsin gjort så ont som när han sa att han inte var kär i mig längre och jag var helt panikslagen. vaddå inte kär i mig? jag trodde de va nåt jävla skämt och då läste jag dina texter och dom fungerade som nån sorts terapi för mig. jag skänker dig all min kraft och kärlek sandra! det här klarar du <3 precis som jag klarade mig så kommer du också göra de <3

  75. emma skriver

    kram kram kram kram kram

  76. Bella skriver

    Nu gnager det i min mage. Åh finaste, finaste du, ta dig igenom det här. Jag och tusen andra flickor tänker på dig som fått oss att tro på kärlek.

  77. Kathrine skriver

    Å nei! Så vondt! Ånei. Off.

  78. jenny skriver

    här sitter en tjej som inte känner dig som sitter och gråter… inte för att det gör någon skillnad. jag hoppas du kan stoppa i dig lite mat och lyssna på massa peppig musik. och komma igen och klara allt du vill klara och göra allt du vill för det vet jag att du kan! tala om för dig själv att du är stark för det är du.

    kram från polen och en vilsen student

  79. ellen skriver

    <3

  80. Cajsa skriver

    du är underbar. glöm inte det. och du kan ta dig igenom detta, när du är redo. nu behöver du bara kedjeröka.
    visst är jag vis? det är du som har lärt mig. <3

  81. A skriver

    <3 <3 <3

  82. anonym skriver

    kram och må väl…

  83. Ia skriver

    Åh, Sandra! Nej, nej, nej! Jag gråter också för detta är det sorgligaste jag någonsin hört! Jag fattar inte alls? Ni som åkte på coolaste semestern tillsammans och allt… Jag fattar inte… Men jag antar att man inte kan fatta allt heller… Att vissa saker och ting inte är menade för att förstås… Men i alla fall, du kommer komma igenom detta och du kommer vara starkare efteråt. Många, många, många kramar!

  84. Alexia Dahl skriver

    I’m so sorry to hear that Sandra, no words can help or heal i just hope your are gonna be okay and look forward to when you have energy to blog again, just focus on yourself and let your friends help for now, everything is gonna be okay again.

    I wish you the very best!

  85. Ellen skriver

    Kanske hjälper det inte alls, men jag vill bara att du ska veta hur många vi är, som du inte känner, som har ont å dina vägnar. Du är så bra och har gett så många så mycket bara genom att vara du och är en synd att vi inte kan ge dig något tillbaka. Ta hand om dig.

  86. Ellen skriver

    Kanske hjälper det inte alls, men jag vill bara att du ska veta hur många vi är, som du inte känner, som har ont å dina vägnar. Du är så bra och har gett så många så mycket bara genom att vara du och är en synd att vi inte kan ge dig något tillbaka. Ta hand om dig.

  87. mattlo skriver

    Åh, så fruktansvärt. All kärlek och styrka till dig!

  88. Nathalie skriver

    Trots att jag inte känner dig, sitter jag och gråter för att du är ledsen. För att detta är så hemskt och förjävligt och så oväntat. Skickar dig all plåster som finns här i världen och hoppas ditt hjärta läker fort <3

  89. T skriver

    Kära Sandra,
    skickar en massiv elektronisk kram till dig. Så fruktansvärt tråkigt och sorgligt. Ta hand om dig.

  90. Therese skriver

    Vad ont det gör att läsa! Stora kramar

  91. Frida skriver

    <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3

  92. linnea skriver

    Du har en stor blogg och får många uppiggande kommentarer, det får inte vi andra frusna själar. Hur som helst, ta hand om dig! Och kram.

  93. anna skriver

    För att komma över någon krävs tålamod. Du kommer klara det! Alla vi läsare visar dig stöd nu! Vi och dina vänner får hjälpa dig att rida ut stormen och ta dig vidare! Kärlek!

  94. Julie skriver

    I wrote you a couple of years ago needing advice on how deal with my break-up.I hope you take your own advice. It helped me a lot!

    ”Du kommer inse att det blev som det blev för det bästa. Att det finns en anledning och att ni var världens finaste par DÅ, men inte nu. Att det här ett förbaskat fint kapitel i ditt liv som du kan spara i ditt hjärta ända tills du dör, men att det var dags för något annat, och det betyder inte att några känslor eller minnen som fanns då försvinner. Kom ihåg det!
    Man mår så himla mycket bättre när man klarat sig ur det där beroendet man har till den där människan, när man inser att man är stark och bra och helt plötsligt kan andas lite lättare.
    Det kanske känns som du inte kan andas alls nu, men så länge du har vänner som bjuder på kramar och öl så kommer du kunna ta dig igenom det här. lycka till med hjärtat.”

    Sending lots of thoughts <3

  95. Evelina skriver

    <3

  96. Nina skriver

    Åh Sandra.. Gjorde ont i mig när jag läste det här. Här får du en bunt kramar! <3

  97. Karina skriver

    Hei kjære Sandra.

    Det er lenge siden jeg har kommentert her, men jeg føler at jeg må si noen ord til deg. Å lese dette blogginnlegget var sjokkerende. Jeg hadde aldri trodd at dette skulle skje, for det virket som både du og Ludvig elsket hverandre utrolig mye. Jeg kjenner meg veldig trist på dine vegne og sender mange klemmer til deg. Det er en tung tid du går gjennom nå, og kommer til å gå gjennom den neste tiden. Jeg håper du klarer å være sterk, og har mange fine venner rundt deg som tar vare på deg nå. Det kommer til å bli bedre selv om fremtiden ser mørk ut, og helt annerledes enn det du hadde forestilt deg.

    Mange klemmer.

  98. Maja skriver

    Åh usch, sånt får ju inte hända, aldrig någonsin.
    Bara försök leva igenom det och låt dina vänner ta hand om dig. Det går över, det känns inte så just nu, men det gör det, och du kommer ut på andra sidan.

    Många många många många många många kramar!

  99. Linnéa skriver

    Du är så bra, Sandra. Och ingen människa förtjänar att känna så som du känner nu. Ingen människa i hela världen. Men det betyder inte att du inte får ta hand om dig. Så sov, ät, träna, träffa vänner och testa något nytt. Snälla lova mig det. Speciellt det där med att testa något nytt. För du är du nu, är jag rädd. Inte vi. Så testa något nytt, något där du får kämpa och skratta. Något som inte är Han. Spela gitarr, dansa magdans, cykla enhjuling, sy, prata ett nytt språk. Vad. Som. Helst. Och gråt. Sluta bygga murar och låsas vara stark. Gråt, annars sprängs du. Sen när gråten tagit slut, då kan du bli stark. Du är så bra, Sandra. Ta hand om dig nu.

  100. Kine Marie skriver

    Dette gjorde veldig vondt å høre. Jeg fikk et utrolig stikk i magen av å høre det og føler virkelig med deg. Sender en stor klem til deg fra Norge

  101. JAG skriver

    NEEEEEEJ FÖR I HELVETE INTE NI!!!! FUCKING JÄVLA SKIT NI SKULLE JU BLI GAMLA TILLSAMMANS OCH ODLA ROSOR I EN LITEN TRÄDGÅRD OCH DET HÄR GÖR SÅ ONT!!!??? och det har regnat i fem dagar nu i sverige det är bombis änglarna som gråter FAAAAAAAAN BAJS-LUDVIG HE’LL TAKE YOU BACK OR BURN IN HELL alltså helveteeeeeeee

  102. tove skriver

    Hej Sandra. Har följt din blogg i kanske vad jag tror är 3 år. Förra året i maj var jag med om exakt samma sak med min dåvarande pojkvän. Vi hade varit tillsammans i 4,5 år och jag visste att det var honom jag ville vara med. Tyvärr tyckte han inte samma sak utan dumpade mej på det fulaste sättet (ignorera mej, tittade hellre på datorskärmen än att faktiskt reda ut & gå vidare) samt utan någon anledning alls. Har fortfarande inte fått något svar utan valt att inse att vi ville olika och att han på något sätt (tråkigt nog) tröttnat.
    Jag levde i vakuum i några veckor, kunde inte sova och disskuterade konstant alla orsaker han kunde haft. Samtliga kompisar tyckte det var skönt att han var borta, tydligen hade han tagit mej för givet och behandlat mej som grus. Men detta kom inte fram förrän efteråt.
    Det var också efteråt som jag blev tillsammans med min nya kille (hur underbar som helst). Han bara dök upp och liksom räddade mej.
    Jag tyckte ni var ett jättegulligt par och hoppades för ert bästa, men kanske är det bästa att hitta någon annan? Som i kent nya låt -beredd på allt- ”innan himlen klarnar måste nog allt först bli mörkare”. Jag tror på dej och jag tror att det finns någon därute som snart kommer och räddar dej. Tårar är bra för hälsan, ingen mår bra av att låsa in sorg.
    Förresten är jag fortfarande livrädd för att spinga in i mitt ex, har liksom inget att säga.

  103. Malin skriver

    Sandra, jag är så ledsen för din skull. det bränner bakom ögonlocken för det är så hemskt sorgligt:-( kramar

  104. Tokyo - Love skriver

    Jag är relativ ny på din blogg, men ditt sätt att skriva och berätta att det känns som att man känner dig.. känner verkligen för dig, men kan inte tänka mig hur ont detta gör. All kärlek till dig fina Sandra!

  105. sanna skriver

    Fyfan vad jag bara vill krama om dig nu.

  106. Sabina skriver

    åh herrejesus. sandra. han fattar inte vad han missar, det verkar ju som en dröm att leva lycklig med dig i alla dagar!

    läs texten du själv skrev. om att göra slut. det läker. det går över. allt går över. man kan leva utan honom. allt kommer bli bra. du kommer hitta någon mycket bättre.

  107. Linnéa skriver

    Skickar en massa kramar till dig, med kärlek och styrka! <3 Bästa Sandra!!

  108. Astrid skriver

    Jag är mållös. Sandra. Ta hand om dig! Jag tänker på dig! Du kommer klara detta, det vet jag! Du är fantastisk! Alldeles underbar! Alldeles alldeles underunderunderbar!

    PUSS!

  109. Ulrike skriver

    Å nei! Vet at det ikke hjelper så mye akkurat nå med trøste-ord men jeg prøver ihvertfall å sende masse gode tanker her fra Norge. Du virker som en utrolig flott person og selv om jeg ikke kjenner deg føler jeg med deg!
    ps: synes det er helt riktig av deg å kjederøyke og drikke vin!

  110. Emma skriver

    styrkekram!!!

  111. K skriver

    Brukar sällan kommentera här men det är plågsamt att se sen syster i nöd. Så: TUSEN STYRKEKRAMAR TILL DIG.

    <3 du är en fantastisk person.

  112. fani skriver

    sandra, vet ju inte om du orkar läsa kommentarerna nu liksom, men iaf, du är så himla fin. är ju bara en som läser din blogg ganska länge men uppskattar att det faktiskt finns nån så.. ärlig och ja bara väldigt bra som du. när jag går igenom dåliga saker som jaa det är liksom ganska ofta så finns de iaf du som bara får en att må bättre. hoppas att du mår bättre också so fort det går. men ja du är verkligen superbra iaf.

  113. sofia skriver

    skickar en stor kram

  114. moa skriver

    så himla sorgligt. hoppas med hela mitt hjärta att du snart kommer tillbaka på fötterna och kan gå vidare, du förtjänar att vara lycklig. tusen styrkekramer till dig!

  115. moa skriver

    så himla sorgligt. hoppas med hela mitt hjärta att du snart kommer tillbaka på fötterna och kan gå vidare, du förtjänar att vara lycklig. tusen styrkekramer till dig!

  116. malin skriver

    äsch, jävla skit. kram <3

  117. Elin skriver

    Jag är så ledsen för er/din skull. Det känns säkert för jävligt, jag har själv aldrig behövt uppleva det hittills och vill verkligen inte det heller. Tänk ett år framåt, då kommer du ha gått vidare och bara ha en massa fina minnen av ert förhållande. Tiden läker de flesta sår.

  118. Teresa skriver

    Hello Sandra.
    I’m very sorry this happened.
    Much will change, and I hope it will be all for the better, whatever happens.
    You’ve made it through the first hours, the first days. The hardest stuff is over. Hang on to every happy thought, please.

    As the Spice Girls always said: ”Listen, little child, there will come a day. When you will be able, able to say: Never mind the pain, or the aggravation – You know there’s a better way, for you and me to be.” ;)

    We all stand behind you as a group of people who share your view of the world. You see, the server of the blog is down – We all think of you. Thanks for doing what you do. Much love.

  119. malin skriver

    finaste, finaste sandra! Åh, vad det här gjorde mig ledsen.
    Även om allt känns beckmörkt hoppas jag att det iallafall känns lite, lite, jättelite bättre att veta hur många av dina läsare som önskar dig allt gott och som hoppas av hela sitt hjärta att du inser att det inte kommer kännas föralltid som att ditt hjärta ska gå sönder.
    Vi finns här för dig, även om det bara är genom en datorskärm som vi syns och hörs. Vi finns alltid här för dig.
    Umgås med dina vänner och drick mycket vin och rök alldeles för många cigaretter och umgås lite mer med dina vänner och gråt, gråt så mycket det bara går för det hjälper faktisk. Och låt dina vänner trösta dig och somna inte själv en enda gång.
    Vi älskar dig, finaste Sandra. Vi är tusentals läsare som aldrig har träffat dig men vi älskar dig av hela vårt hjärta, jag lovar.

  120. Maj skriver

    Så otroligt starkt av dig att berätta. Det kommer att ordna sig, det kommer verkligen att ordna sig på bästa sätt. Nån dag om inte så länge så kommer du att hålla på med nån vanlig grej och märka att det känns pyttelite lättare. Och därifrån kommer det bara att gå uppåt. Och sen, senare, märker du hur det format dig till ett ännu lite intressantare du, gjort dig starkare, mer insiktsfull, mer en del av livet. Du förtjänar allt fint i världen! Tusen kramar.

  121. siri skriver

    sandra, blir så himla ledsen för din skull. men det kommer gå över, det är bara att börja på ny kula. men först när man känner sig redo: man får gråta, man får dricka, man får skrika, man får inte-fatta. men sen: sen kommer energin, sen kommer den nya kulan.
    det finns en så stor värld som är så fin, med eller utan en ludvig. det finns vänner, det finns sommarnätter, det finns sjöar, det finns sol. det finns en fri fin sommar rakt framför dig! du står kvar, du är din egna person och du är värd allt gott,allt gott kommer också komma till dig. vänta bara, chanserna tar inte slut.
    puss

  122. Alexandra skriver

    Alltså. Vet inte riktigt vad jag ska skriva men har lust att fullkomligt tömma mig på ord. Ingenting kommer. Hur tröstar man någon man inte ens känner? Mina händer darrar nästan. Gud. Skriver hela tiden. Suddar ut. Vet inte om jag ska skriva en uppsats eller om jag ska lasta med citat som ”det som inte dödar dig gör dig starkare” osv men jag vet inte riktigt om det kommer att hjälpa. Kanske läser du inte ens det här. Vill bara ge dig en fet kram. Få för fan ingen ångest för de där vinflaskorna, för kedjerökningen eller för den orörda maten. Bara låt det gå. Någonstans vet du att allt sånt här går över, det är bara en period då hela tillvaron faller samman. Och det känns. Men alltså, muren går att bygga upp igen. Jag vet att du älskar Ludvig mer än något annat i världen, men älskar han inte dig är ni helt enkelt inte menade för varandra. Så hårt är det. Du kommer att hitta din man, han som vill dela taxen i ålderdomens dar, bo i Frankrike och så. Jag fattar att det inte går att se nu, och det kommer förmodligen att ta så jävla lång tid också, men allt går över. Hitta dig själv först, påminn dig om hur man andas. Det går.

    ”In the midst
    of winter
    I found there was
    within me
    an invincible summer.”

  123. Jessica skriver

    Jag hejar på dig och framtiden. KRAM <3

  124. L skriver

    Jag vet ingenting om kärlek. Det närmaste jag kommit Kärleken är när jag legat för många gånger med samma person och inser att han har känslor och då måste jag dra. Kan liksom inte förstå alls hur det känns för dig. Men, även fast det kanske inte hjälper alls, så kändes det liksom som att jag nu tappade mitt lilla pyttehopp om kärlek som jag hade.
    Åh Sandra. Tänk på att Kärleken mestandels är fin. För det tror jag verkligen att den är. Och fram tills att du känner så igen så kan du göra som jag: ligga och hångla och inte behöva bry sig om någons känslor. Det är helt okej, speciellt om man får god frukost sedan!

  125. alma skriver

    kram, sandra <3

  126. Nora skriver

    Det var ju inte alls såhär Ludde&Sandra sagan skulle sluta. Ni skulle ju leva lyckliga i alla era dagar och få barn som ni skulle ta hand om.
    Nu har jag också ont i hjärtat. För din skull Sandra. <3 Men du kommer klara det. Det vet jag.

  127. Hannah Norman skriver

    Kram Sandra, du klarar det här! <3

  128. E skriver

    Nu gråter jag ihjäl mig. Det finns inte mycket att säga, än att jag är så himla himla dödsledsen för din skull. Om jag var gay eller kille så skulle jag vara så kär i dig så du anar inte, och jag skulle aldrig nånsin göra slut.

  129. camilla skriver

    åh herregud. jag kan inte samla mig för jag förstår inte att det här är sant…
    jag måste bara säga, igår var jag ledsen och visste inte vad jag skulle göra, jag kände att jag behövde något djupt och berörande. då kom jag och tänka på dig och dina fina inlägg där på sidan som jag säkert läst ett tjugotal gånger. jag gick in och klickade på mina favoriter och läste dom, och allt kändes faktiskt mycket bättre efteråt.
    efter att ha läst så mycket om din och ludvigs kärlek kan jag verkligen inte förstå att det här inlägget är på riktigt. herregud, och jag känner inte ens dig, jag är bara en av alla dina läsare som tycker om dig så ohejdligt mycket.
    åh sandra, jag hoppas verkligen att det löser sig, att du mår bra snart igen. skickar massa kärlek till dig. du klarar det, för du är stark, fantastisk och bäst. du är klarar det!!!!! ingen tvekan om saken. det kommer bli bra igen! jag lovar!

  130. Johanna skriver

    Vet inte vad jag ska skriva för just nu kommer inget hjälpa, så, <3

  131. Clarah skriver

    Vackraste Sandra…

    Gråt så mkt du bara kan och omringa dig med vänner som älskar DIG och gillar att kramas. Har aldrig upplevt ngt sånt här…men jag tror med hela mitt hjärta att det kommer bli bra tillslut. Ta en dag i taget. Om det är för svårt, ta en stund i taget.

    Massor av kramar och fina tankar till min favoritbloggerska <3

  132. Clarah skriver

    Vackraste Sandra…

    Gråt så mkt du bara kan och omringa dig med vänner som älskar DIG och gillar att kramas. Har aldrig upplevt ngt sånt här…men jag tror med hela mitt hjärta att det kommer bli bra tillslut. Ta en dag i taget. Om det är för svårt, ta en stund i taget.

    Massor av kramar och fina tankar till min favoritbloggerska <3

  133. J skriver

    Fina fina Sandra. Ta hand om dig eller låt dina nära och kära göra det. Jag sänder en stor bunt kempekramar över atlanten!

  134. Elisabeth skriver

    Tenker masse på deg! Jeg har en vond klump i magen av at du skal ha det sånn her. men ikke glem det at bedre dager er i vente, og etterhvert – de beste. Dine gode venner og ditt fantastiske vesen vil ta deg igjennom denne vonde tiden. Jeg heier også på deg!

  135. Cing skriver

    Det gör ont i hjärtat av att läsa dina ord. I mina ögon symboliserade du och Ludvig ren kärlek. Jag hoppas att du reser dig och blir starkare men vägen dit kan inte vara lätt. Vi finns här för dig! KRAM

  136. Johanna skriver

    Stor kram till dig Sandra! Starkt av dig att berätta. Sådant här ska inte komma utan förvarningar. Otroligt fegt. All lycka till dig i framtiden!

  137. Catti skriver

    Kram på dig!

  138. Michelle skriver

    Lilla söta Sandra, jag tänker på dig. Kram <3

  139. Frida skriver

    Å herregud en sån chock. Kan inte ens börja föreställa mig hur det måste kännas för dig. Lika lite som jag nånsin trodde det skulle hända er måste du tänkt likadant gånger triljoner. Man får inte göra så på telefon, det får man bara inte. Det är en mänsklig rättighet att få en sista kram. Kan bara önska dig all lycka och välgång i livet och i kärleken – håll dig så stark du orkar, nångång ser du ljuset igen. Jag vet, det gjorde jag till slut. Kram

  140. Emelie skriver

    Mitt hjärta gör ont för din skull <3

  141. Caroline skriver

    Fyfaen. NEI! Men det går over. Og la alle klemme deg så hardt og la tårene komme. For det må de før eller siden. <3 <3

  142. CandyCamilla skriver

    big hug from me! Actually, i didn’t know if i suppose to comment this post. anyway, i hope you’re gonna be ok… but o the other way, i know for you it’s sounds like empty words… tak care!

  143. Malin skriver

    Ingenting jag skriver kommer hjälpa just nu. Men kram ändå. <3

  144. Lovisa skriver

    Så himla sorgligt. Alla världens kramar till dig!

  145. louise skriver

    det här är typ bland det sorgligaste som har hänt. hoppas att det mesta som kan lösa sig gör det. Massor av kramar.

  146. Katja skriver

    jag är så himla ledsen för din skull. kom bara ihåg att andas.

  147. Cajsa skriver

    när jag såg dina tweets så ville jag inte ens tänka tanken. det får inte vara sant. sådant här händer inte så fina människor som du. jag är så ledsen för din skull.

  148. Lovisa skriver

    Jag har följt dig i snart 3 år och aldrig vågat skriva någon kommentar här. Men nu så vill jag bara säga att jag är så hemskt ledsen för din skull, för att kärleken kan ta slut och för att livet bara rusar vidare när man själv sitter där i sin sorg och försöker att inte gå sönder i tusen bitar. Jag hoppas verkligen att du tar dig igenom det här och kommer ur sorgen starkare och med hjärtat i behåll.

  149. Sara skriver

    Åh blir tårögd, vet hur det känns. Kram.

  150. erika skriver

    Önskar att det gick att göra allting bra.

  151. Amanda skriver

    kanske är det bra att du skriver det här. vi alla här finns, och tänker på dig. vissa kanske förstår lite, vissa andra inte. men vi är med. alla är vi med

  152. Shara skriver

    <3

  153. Elli skriver

    Jvla liv. Att det ska kännas så mycket hela tiden. Lycka ena dagen, förkrossande känslostormar den andra. Går igenom en liknande situation nu och man blir totalt handlingsförlamad, mållös, frustrerad etc. Flyg över din mami/bästis/katt (eller fortsätt att umgås med de som är dina nära där, fast jag vet, den enda man hela tiden vill prata med och vara med är den man är totalt förkrossad över), gråt en, två eller tre floder, och när det känns som att kroppen och hjärnan orkar, och ältandet och sorgen är mer rationell, så ställer du dig upp och går vidare. Men ångest, panik och sorg hör till. Det är det som är så galet. Jag älskar din öppenhet, kärlek till livet, dina vänner, alla och allt omkring dig, och det är fortfarande du. Men nu får du vara förkrossad, för vore du inte det hade inte era år varit på riktigt. Tack för att du delar med dig i dina lyckligaste stunder, såväl som dessa. Det är helt jvla fantastiskt av dig. Yta för all del, det är underhållande och roligt och lättsamt och vackert, men att du också visar detta betyder så mycket.

  154. Emma skriver

    Det blir bra igen vet du, allting fixar sig <3<3

  155. smäm skriver

    Men nej! Nu börjar jag gråta. Så tråkigt. Jag hade velat bli ihop med dig (om det inte var för det faktum att jag redan är gift, ej är homo, har barn osv). Usch för hjärtesorg. Många, många kramar!

  156. . skriver

    skriv till joakim.

  157. Vera skriver

    Åh Sandra. Tänker jättemycket på dig, träffa alla dina vänner du har skrivit och berättat om och så kommer det gå över till slut.

  158. Vicky skriver

    ^ detta.

  159. maja skriver

    blir tårögd, hoppas allt ordnar sig. kramar.

  160. Josefine skriver

    Älskade fina Sandra. En miljon kramar till dig!!!

  161. emelie skriver

    åh, sandra. jag sitter här och gråter. jag önskar att jag som enimängdenbloggläsare kunde säga dig nånting som kunde få dig att må bättre. men det kan jag nog inte. och jag vet att man i det här läget inte vill höra ”det blir bättre”. för det kan man inte tro, i det här läget. och jag sitter här och gråter för det är så orättvist det här och borde inte få ske. men så sker det ändå. krya på dig och jag ber till gud att du får må bättre snart. åh åh åh sandra. <3

  162. linn skriver

    fy vad sorgligt, sandra, blev alldeles iskall inombords när jag läste det. all styrka till dig och stor kram. det kommer bli bra.

  163. maria skriver

    Jag älskar din blogg men kommenterar aldrig. Nu måste jag för jag blev så himla berörd av det här, antagligen för att The Love of My Life gjorde slut med mig för några månader sen. Jag vet EXAKT hur det känns och jag vet EXAKT hur jävla omöjligt allting är just nu. Fyfan. Tusen miljoner kramar!

  164. Malin skriver

    <3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

  165. Mimmi skriver

    Åh, jag är himla ledsen för din skull! stora stora styrkekramar till dig <3

  166. Anna skriver

    jag klarar liksom inte av det här. ni var anledningen till att jag överhuvudtaget trodde på kärlek. mitt hjärta är liksom också krossat.

  167. Joanna skriver

    fy fy fy fy fy fy fy faaan!!!!
    Sandra jag tänker på dig.
    Du klarar det här!!!!!
    Du är så jävla stark och du kommer klara dig över det här också. Låt det bara ta tid, distrahera dig, aktivera dig. Ta en paus från bloggen om det är vad du behöver, vi finns alla kvar här när/om du orkar komma tillbaka!!
    Sandra Sandra Sandra! Du är bäst!

  168. Lina skriver

    Tusen styrkekramar <3

  169. köttet skriver

    tusen jävla kramar, du är fantastisk.

  170. Sofia skriver

    alla tankar till dig sandra.

  171. Ulrika skriver

    Men åh! Skickar massor av kramar till dig! ♥

  172. gabriella skriver

    pusspusspuss

  173. Bella skriver

    Åh, mitt hjärta stannade när jag läste <3

  174. rebecka skriver

    sandra du klarar det. på nåt sätt klarar man allt

  175. sigurd skriver

    Hej.
    Jag har aldrig kommenterat något av dina inlägg förut, och är inte helt säker på varför jag väljer att göra det nu, när du antagligen ändå inte kommer att påverkas av något jag skriver.
    Det brukar man inte göra när man nämligen inte göra när man befinner sig i en situation likt din, men sen vet man ju aldrig.
    Jag tänkte mest skriva en kort påminnelse om hur välmående fungerar.
    Jag förstår att det är svårt att tänka klart, allting rör ihop sig och dagar inte längre existerar på samma sätt som förr, men på något sätt är det trots allt du som styr.
    Det är klart att bara du vet när du är redo för det, men när du väl känner dig redo att sluta må dåligt kommer du alltid vara kapabel att göra det.
    Jag vill inte verka otrevlig eller elak, och jag tycker absolut att man ska ta tid åt att hata världen eller vad man nu känner för att hata, men på något sätt är det ändå upp till dig att börja må bättre igen, och det kan ändå vara viktigt att komma ihåg.
    Inget någon säger kommer egentligen att hjälpa, du kommer alltid att se igenom vad folk säger, så är det ofta, speciellt när man själv har gett råd till någon annan någon gång.
    ”Det kommer bli bättre” och liknande kommentarer kommer liksom inte att tränga igenom, eftersom någonstans längst inne vet vi att det kan vi inte veta. Tänk om detta var mr right osv osv.
    Min poäng är kort och gott, glöm inte att någonstans i framtiden kan du bestämma dig för att inte må dåligt längre och lyckas.

  176. matilda skriver

    Åh fina Sandra, jag blir verkligen ledsen för din skull. Sånt här suger så jävla hårt, är en jävla skit, är helt åt helvete. Det finns ingenting annat att säga. Massor av kramar.

  177. catariina skriver

    Det kommer att blekna men det kommer tyvärr att vara för jävligt ett tag. Ta tag i alla vänner, drick mycket vin, rök många cigg, ligg i parker i fosterställning, hulka om det känns så men glöm inte bort att man också får skratta ibland – även om allt är nattsvart.
    Ångesten är bra den också, det är en fin känsla i all sin bottenlösa vidrighet. Du kommer fixa det.

  178. David skriver

    Hej!
    Min flickvän gråter när hon läser detta. Fy vad tråkigt :( stor kram

  179. Ava skriver

    So, so, so many hugs and sorrys for you now Sandra.

    Did not know what to do when I read your blog post the first time and a few hours later am still not sure what to say apart from one thing: you are one of the brightest, arresting, amazing people I’ve ever come across (and never even met- you’ve had such an impression on so many people who have never met you- just imagine how great a person you are in real life!) And when I read the news I was truly sad, to the depths of my heart for you.

    I cannot understand why anyone would be able to do that to you. We all read your blog and adore the life you lead, but beneath it all you are still a person that lives a life where bad things happen and inexplicably, people change. And it doesn’t seem right that this could happen to you, someone who never utters a bad word and brings so many ideas and out-of-this-world experiences into so many peoples’ heads. But what I do know for sure, for definite, is that what’s for you won’t pass you by. That this will make you stronger, that this will pass. You will not forget, but your life will move around it, until this hurt and pain and blankness no longer defines you, falls away, and you will be here still, I promise.

    Sending so much love your way Sandra,

    xxx

  180. MOA skriver

    Ta hand om dig!
    Kärlek

  181. Lovisa skriver

    nej men fyfan! tusen miljoner styrkekramar till dig! vill skriva nått bra, men det finns nog inget bra att skriva när nått sånt här har hänt. det går ju inte att leva med ett trasigt hjärta, men du måste. du måste.

  182. Sofia Capel - Londonbloggen skriver

    hur fan kan han inte vara kär i dig längre?

  183. Karin skriver

    åh nej nej nej nej! massa massa kramar till dig sandra <3 <3 <3 <3 <3 <3

  184. sofie skriver

    Om jag var du skulle jag låsa in mig i mitt rum, lyssna på Bon Iver och bara låta allt sjunka in. Andas och annat bra. Sen kan man ta dagarna som de kommer.

  185. sofie skriver

    Om jag var du skulle jag låsa in mig i mitt rum, lyssna på Bon Iver och bara låta allt sjunka in. Andas och annat bra. Sen kan man ta dagarna som de kommer.

  186. catharina skriver

    <3<3<3<3<3

  187. Anna skriver

    I just cried for you in my kitchen. I so so so sorry, Sandra.

  188. Vera skriver

    Åh så himla himla sorgligt! Blir så ledsen för din skull. Du är bäst Sandra. kramkramkram <3

  189. Camilla skriver

    alltså, herregud vad sorgligt. jag har aldrig kommenterat här förut, eller på nån annan blogg jag läser heller för den delen, men har läst din blogg cirka de senaste hundra åren, ända till början av alltihop, och nu gör det ont i hjärtat att läsa det här, som om det hände någon jag kände, som om en liten del av min värld också föll isär.

    du är den mest inspirerande cyber-människa jag vet om och om jag har en dålig (eller en bra) dag så blir det alltid bättre av att läsa lite här och titta på bilderna.

    alltså, det finns ju inga ord men som någon skrev så ligger rodeo’s server nere nu, och det säger ju allt. och egentligen strunt i det liksom, alla människor i hela världens stöd hjälper ju inte när hela ens egen värld har rasat, men det är fint ändå.

    här får du ett citat av Tomas Tranströmer.

    ”…En dag kom någonting fram till fönstret. Arbetet stannade av, jag såg upp. Färgerna brann. Allt vände sig om. Marken och jag tog ett språng mot varann.”

  190. Lo skriver

    Tänker på dig. Stor kram!

  191. Sara (din wf-vän) skriver

    Jag beklagar så hemskt mycket och du ska veta att jag tänker på dig.

  192. Josefine skriver

    Helt och hållet vidrigt, Sandra.
    Ni var ett sånt par man inte kunde tänka sig göra slut. Liksom att ens tro på kärleken skulle upphöra om det hände. Det är typ ni och Beyonce & Jay-Z.
    Hur som helst vill jag säga tack för att du delade med dig. Rätt upp och ner att du har blivit dumpad. Inte en massa omskrivningar om ett gemensamt beslut osv.
    Stor kram till dig

  193. E skriver

    det gjorde ont att läsa. jag blir påmind över hur jävla ont det gör när den man älskar inte gör detsamma. hur fruktansvärt allt är och hur ens eget liv stannar upp fast att världen på något konstigt vis fortsätter sin gång. kom ihåg det som inte dödar dej gör dej starkare, även om du inte ser det. låt det göra ont det måste få göra ont

  194. emilia skriver

    Kärlek!

  195. Anais skriver

    Jag har en stor klump i hela magen. Jag mår illa.
    Jag har läst din blogg hur länge som helst och det känns som om att jag känner dig så därför är hela jag i chock nu.
    Och om man ändå kunde säga ngt bra och ge tillbaka ngt av allt det du ger till oss andra hela tiden.
    Åh snälla Sandra håll ut. Håll ut håll ut håll ut. Jag är så himla ledsen för att höra det här.
    Du kommer klara det här, du kommer det, vare sig du vill eller inte så kommer du klara det här.

  196. Sophia skriver

    Du är så mycket starkare än vad du tror just nu, fina underbara du. Och för att citera ett annat krossat hjärta ….”…du får förstå två våta kinder, de torkar lika snabbt igen. Man rår ej för att tårar rinner, när man har mist sin vän ..” ❤

  197. Carina skriver

    <3

  198. Moa skriver

    Sandra, det var du och din text (http://rodeo.net/niotillfem/2008/12/om-att-gora-slut-med-nagon/) som fick mig att överleva min sommar utan min pojkvän som lämnade mig med. Det var du som berättade för mig att man överlever så glöm inte det nu. Tänk att varje dag är en steg på den vägen, och om något år så kommer han bara vara den där som var den rätta den gången i tiden, då, men inte nu längre. Han kommer vara, ja, ett av de finaste minnena som blir i livet men det kommer fler. Dina ord fick mig att gå upp ur sängen så jag önskar att du läser din egna text och tror på orden som jag och 1000000 andra gjorde. Du överlever, alla gör det.

  199. susannah skriver

    fine sandra <3

  200. josefine skriver

    <3

  201. johanna skriver

    hundra miljarder cyberkramar som kommer snabbare fram än vilket 6-timmars flyg som helst! <3

  202. emma skriver

    kram

  203. Anna skriver

    Jag saknar ord och det finns inget bra man kan säga i den här situationen. Stå ut. Du måste göra det. Jag och tusentals andra människor tänker på dig och önskar dig allt gott och vet att du klarar av det här.

  204. Hanna skriver

    vill skriva något uppmuntrande, men det finns nog inte så mycket som någon kan säga för att förändra hur du mår just nu. jag kan inte ens föreställa mig hur det måste kännas. låt det ta den tid det tar, gråt och kom ihåg att det finns en massa andra människor som tycker att du är helgrym!

  205. Erica skriver

    <3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3 det här gör så ont att läsa och jag törs knappt tänka mig hur ont det måste kännas. skulle så himla gärna vilja få dig att må bra och bli glad. låt alla ta hand om dig och jag vet att du kommer att må bra igen någon gång längre fram. för sandra du är ju faktiskt bäst. <3

  206. Saga skriver

    Jag har läst din blogg i en väldans massa år men möjligen skrivit någon enda kommentar. Nu vill jag i alla fall göra det, inte för att det kanske gör någon skillnad men jag som så andra känner med dig. Något alldeles förfärligt. Och man dör inte men något inom en dör och det måste det kanske göra för att man någon gång, någon dag, ska kunna gå vidare. Men man måste få vara ledsen och förtvivlad och rasande och förvirrad sorgkantad och ynklig och svart och förorättad och kränkt och allt det andra och ingen annan kan säga när det är dags att lämna det hela därhän.

    Äsch, det här blev inte särskilt bra, antagligen för att jag själv varit så dålig på att släppa taget när min största kärlek gick åt skogen.

    Kram

  207. Amanda skriver

    Jag började ganska nyligen att läsa din blogg. Jag började läsa den efter en länkning från en annan blogg och jag fastnade direkt. Jag tyckte du var cool, lever livet som jag önskar att leva mitt.

    När jag läste det här inlägget tappade jag hakan, så på riktigt som det går. Jag stannade upp och kände hur otroligt nära jag kom dig. Hur stark du är, mitt i sorgen. Om jag gillade dig innan, så älskar jag dig nu. Ditt mod, att skriva det du skrev är sällsynt. Styrkan att våga hänga ut sig på det sättet. Jag tror på dig.

    Det var det finaste jag läst på länge.

    Även fast det här kanske inte går i stil med vad andra har kommenterat så kände jag att detta var nödvändigt. Jag ville att du skulle få veta. Du är en förebild för mig. Och jag beklagar verkligen sorgen.

    Jag tror på dig!

  208. mb skriver

    helvetes jävla skit, det känns som om någon gjort slut med min vän. hvordan kan han inte være kär i dig lengre. jag blir sint

  209. Anna skriver

    Jag saknar ord och det finns inget bra man kan säga i den här situationen. Stå ut Sandra. Du måste göra det. Jag och tusentals andra människor tänker på dig och önskar dig allt gott och vet att du klarar av det här.

  210. gokcen skriver

    i wish i could give you a big hug

  211. gokcen skriver

    i wish i could give you a big hug

  212. fanny skriver

    åh neeeeeeeeeeeeeeeej asså… världen är fan orättvis. Du är värd de bästa ju.

  213. Sofia skriver

    Tusen styrkekramar till dig!

  214. Linda skriver

    jeg brakk nesten sammen når jeg leste dette, ble helt satt ut. jeg har lest bloggen din i noen år, og sandra, du er så utrolig fin, fin fin fin. uendelig bra, spennende, attraktiv, intelligent. jeg elsker det du skriver og måten du skriver det på. for meg er det umulig å forstå at noen kan gjøre det slutt med noen som er så bra som deg. verden er urettferdig og du fortjener så himla mye bedre enn dette, vit det gjennom alt som skjer framover. alt jeg kan gjøre er å sende deg varme tanker og cyberspaceklemmer, men det får være mitt bidrag. du er fantastisk. kräm og puss.

  215. johanna skriver

    Blev så fruktansvärt tagen när jag läste detta. Ni hade ju kärlekshistorian jag drömde om att en gång få uppleva. Jag hoppas verkligen du orkar dig igenom detta, vi finns ju alltid här för att stötta dig!

  216. Emma skriver

    Sandra, jag blir så ledsen för din skull och du skriver så fint att man börjar gråta. Vi älskar dig. <3

  217. Karin skriver

    Fy fan för krossade hjärtan. Ät pizza och kolla på Amelie från Montmartre <3

  218. Lili skriver

    Åh det gjorde verkligen ont i hjärtat att läsa detta!
    Kära kära Sandra jag hoppas att du har fina vänner omkring dig nu. Det behöver man när hjärtat är trasigt.
    Tusen millioner kramar till dig!!!

  219. Sarah skriver

    Sandra dina texter har hjälp mig genom många, så himla många, heartbreaks, speciellt med killen jag var tsm i 5 år. Jag vet tyngden av ett sådant förhållande och ville därför bara skriva att det är okej att vara ledsen, så ledsen så att det gör ont i ögonen, ja hela kroppen. Det är inte ofta någon säger det utan alla vill peppa en till att gå vidare men det är okej, och det gör ont. Men det ska det göra. För en dag vaknar man bara upp och då gör det inte så ont längre. Du känner nog igen det där för det är dina ord. De räddade mig en gång.

  220. Ingrid skriver

    <3 <3 <3

  221. Lars skriver

    First?

  222. Audrey skriver

    Dear Sandra,

    I’m so sorry to read this post. But what makes me happy, is to see how many people (people like me, who don’t even know you outside of the internet!) are sending you their best in their comments. I, too, hardly ever leave comments in your blog, but yours was the first one I ever started to read. That’s probably because, as someone already wrote, you clearly are a wonderful, bright and lovely person – even through the computer screen. :) I hope – I know – that you WILL be better, and all your friends and your readers can help you through this.

    Hugs, kisses and lots of love. <3

  223. Animalia skriver

    Finaste två låtarna av Steget i en sån här situation:

    http://open.spotify.com/track/3EBxjP8mi84F5wWtJlNRrB (Vad ska jag göra)

    http://open.spotify.com/track/6htuQD9a5Q4gdcpnDmXmoA (Synd om dig)

    Du har säkert hört dem innan men de både tröstade och gjorde mig ledsen på samma gång. Och sånt behövs. Kram

  224. Emma P skriver

    Jag lider och känner med dig! <3

  225. Johanna skriver

    du känner inte mig, men det känns som om jag känner dig. i alla fall lite. som att du alltid finns där när det gör ont i mig, när jag vill ha någons ord som gör att allting känns lite ljusare. men just nu skulle jag vilja ligga i sängen tillsammans med dig och stryka dig över håret. det är okej att vara ledsen, det måste man få vara.

  226. nina skriver

    Usch, tänker jättemycket på dig, förstår vinarna och aptitlösheten och ”känner-ingenting-känslan”. Du kommer att klara det här fast det inte känns så nu.. Puss!!!!!!!!!!! / din wordfeud-kompis

  227. Marlene skriver

    jag tänker på dig….. <3 <3 <3 :(

    " med tre ord kan jeg opsummere, hvad jeg har lært om livet: det går videre"

  228. Alexandra skriver

    Jag tror att nästan alla här vet exakt vilken känsla eller snarare vilken smärta du genomlider just nu. Men jag tror också att alla här vet att det ordnar sig. Att det går över. Att smärtan inte varar för evigt. Så gråt tills tårarna tar slut, umgås med de du älskar och låt tankarna upphöra. Det blir bra.

  229. agnes skriver

    FY FAN FÖR HJÄRTESORG.

    ”Karlek gor forbannat ont och sliter sonder bade hjartan och vener. Men tank pa att den ocksa gar over. Och det som just nukanns sa jakla trasigt kommer att kannas battre sen.”

    så skrev du till mig en gång när jag var tvungen att sluta älska. så dessa kloka ord som räddade mig en gång, skänker jag nu tillbaka. jag vet att dom funkar.

    puss sandra, ta hand om dig.

  230. Tea skriver

    <3

  231. Sandra skriver

    Hej Sandra och alla andra 300 kommentarer (säkert mer när eller om du, Sandra, läser detta).

    Nummer ett. Jag och mitt ex gjorde slut förra sommaren och det gjorde så sjuhelsikesjävla ont i magen, i kroppen. Jag grät i frukostflingorna och hällde ut dem. Höll mig upptagen och glad hela dagen för att sedan komma hem och falla ihop i den mest miserabla och livsbestulna hög man kan tänka sig. En miljon gånger läste jag din text om att göra slut. Dina ord ältade jag för mig själv om och om igen (snarare din mammas ord): att man kommer att överleva eftersom man instinktivt vill göra det. Man är menad att överleva. Tack för de orden, och nu vill jag åter påminna dig om dem.

    Nummer två. Fan vad det suger. Shit vad det gör ont. En massa varma tankar till dig och energi så att du orkar ta dig igenom dagarna tills du kan börja andas av dig själv igen. Ta hand om dig!!

  232. Vivienne skriver

    Sandra, I am so sorry to hear this. I know you through this wonderful blog of yours and I can see through the photos and posts you have made about Louis how in love you are with him and so I can only imagine how devastate you must be.

    I can only offer my love, internet hugs and lots of compassion.

    -V

  233. Sofia skriver

    Det ar okej att grata och det kommer att ga over. Ta hand om dig sjalv som att du var ditt eget barn. Drick vin och grina och sov hallandes en kompis i handen. RIng och be mamma eller en kompis att komma och sova over. Det ar okej att grata. Du kan ocksa ga genom dimman ut pa andra sidan. Kramar

  234. Nani skriver

    vill bara skicka miljoner kramar på posten till dig <3

  235. Hilde skriver

    <3

  236. mikaela skriver

    åh, men du – man klarar sig. TILL OCH MED när man ser på sig själv och sitt liv och inte fattar någonting och allting bara känns fel fel fel och konstigt och det kommer ALDRIG kännas bra, fint och trygg igen. Till och med då klarar man sig. Jag har upptäckt att livet verkar vara konstruerat på så vis att det helt enkelt måste få göra riktigt, riktigt ont innan det kan bli bättre igen. Så våga vara ledsen. Ledsenheten behöver ut för att kunna skingras. <3

  237. Emma skriver

    Som många andra skriver, det gör ont även i mig att läsa detta. Jag hoppas bara att du orkar ta dig igenom dagarna, en dag i taget. Och att du snart kan andas igen. Många varma tankar till dig.

  238. my skriver

    Det blir bra igen, det blir aldrig detsamma, men det blir bra.

    Kramar till dig, är så ledsen för din skull.

  239. Ia skriver

    Nej, nej, nej. Jag fattar bara inte detta? Ni som var på finaste semestern tillsammans typ nyss? Hur kan man göra så? Åka på semester med någon och had et trevligt och sedan bara göra slut? Jag fattar inte… Och jag gråter för det är så ledsamt… Men det kommer att bli bättre, det liksom bara måste bli bättre. Du har så fina vänner och de kommer ta hand om dig! Stor kram!!

  240. simone skriver

    Det kommer att bli bra. Någon morgon i framtiden så kommer du vakna och han kommer inte vara det första du tänker på och kudden kommer inte vara kall och blöt av tårar.
    Skickar jättejättejättejättemånga, hårda kramar till dig. Var stark!

  241. s skriver

    JAG ÄLSKAR DIG

  242. Lisen skriver

    tja sandra, fy fan sånt här är piss…sånt här suger så jävla hårt. … ja vill så gärna få dig att må bättre, ja ska försöka komma med några tips ok? samma grej hände mig för 1 månad sedan och det är ett rent helvete, det är ett rent rent helvete men ja lovar o svär det känns bättre om ett tag hur jävla bajs det än låter ,seriöst ja lackade sönder när mina vänner sa det till mig, ja fick pms som fan men nu är jag så tacksam att dom präntade in det i mig. jag gick omkring med ett enda ”jaha, vad händer nu/vad fan är meningen med allt, vad fan ska jag se fram emot /killen har varit mitt allt/vem fanär jag nu?/ – & sånt är riktigt riktigt mänskligt, men ren bullshit…nu vet ja inte om du känner så men ja kände att killen varit sån fett stor del av mig och ja började tvivla på vem jag var när skiten tog slut. grejen är den att sånt är not true man var fett jävla mycket innan killen o man ska försöka fokusera på det..ifall man nu känner det här stora” jaha,nudå?” ständigt så fokusera på dig själv liksom. samtidigt måste man också låta sig gå igenom skiten, det är en sorg och man kan nog bara gå genom skiten/ ej brevid/bakom/iunder/whatso ever… du kommer grubbla du kommer tänka va fan, du kommer saknar honom nåt så jävligt , du kommer vara helt lack på honom, o du kommer kanska ha känslro för honom ett tag framöver o allt de e fett lamt att känna men det är så oerhört mänskligt och så många människor har genomgått denna shiet och det är fucking anal men det känns bättre snart ja lovar dig sandra. du e så bra!!!!!!!!!!! <3333

  243. Maja skriver

    ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

  244. Tove skriver

    Mitt hjärta dör lite med dig. Du kommer klara det här Sandra, det måste du. Du är stark!
    Tiotusenmiljarders kramar till dig.

  245. S skriver

  246. A skriver

    Det här är min första kommentar på en blogg nånsin, men du verkar vara en sån grym person och förtjänar all tröst i världen! Han kan gå och lägga sig, hur kan han inte vara kär i dig? Som alla andra har sagt, det kommer att kännas bättre en dag. Tills dess, ta en minut i taget. KRAMAR!

  247. Antagligen skriver

    Och det jävligaste någon kan säga är ”du kommer hitta någon annan”. För inte fan vill man ha någon annan. Man vill inte ha nån jävla ”någon”. Man vill ha den enda, den personen, hanhanhan. Och så tänker man att jag älskar ju dig. Vart tar det vägen?
    Jag fick så ont i magen av dina ord av två anledningar; Ett, jag minns exakt hur det kändes när det tog slut mellan mig och min pojkvän, mitt allt. Hela världen bara försvann. Har fortfarande inte kommit över det, tre år senare. Och två; för att jag måste göra mot min nuvarande pojkvän vad Ludde gjorde mot dig. Känner mig som den största idioten någonsin.

    Tusentals små hjärtan värker för dig Sandra, världen runt.
    Tänk om det gjorde någon faktisk skillnad för dig, att ditt hjärta kunde värka mindre för det. Men det går ju inte. Men kanske vaknar du en dag och känner dig ny. Då kommer det äntligen bli sommar för dig.

    <3

  248. Felicia skriver

    Man får gråta när sånt här händer, gråta hur mycket som helst och när som helst. Åh usch nej vill bara att det inte ska vara sant. Tusen kramar ♥

  249. Vivienne skriver

    Sandra, I am so sorry to hear this. I know you through this wonderful blog of yours and I can see through the photos and posts you have made about Louis how in love you are with him and so I can only imagine how devastated you must be.

    I can only offer my love, internet hugs and lots of compassion.

    -V

  250. Linnéa skriver

    Gråter ihjäl mig. Läste det här för en timme sen men fick så svårt att andas så försökte tänka på något annat. Det gick inte. Du verkar vara en sån himla fin person och är inte i närheten av att förtjäna den här sortens smärta, som med hästlängder gör mest ont (vad man än jämför med).

    Går igenom samma sak själv. För ganska precis en månad sen gjorde mitt livs kärlek slut och jag bedövade mig själv med alkohol dom 15 första dagarna. Har gått till jobbet med 39 graders feber, gallsten och ögoninflammation men jag sjukskrev mig för första gången i mitt liv. 20 dagar som bestod av tårar istället. Ingenting har någonsin gjort så ont och jag fattade verkligen inte hur jag skulle orka andas.

    Nu tror jag att jag har lärt mig andas igen, men jag är så tom och ser ingen mening med någonting utan honom. Känner ingenting längre. Jag har gråtit mer än vad jag någonsin gjort, druckit mer än jag någonsin gjort och nu är jag bara likgiltig. Grät i 16 timmar den 20 dagen, sen tog det slut. Jag går till ett jobb som jag en gång älskat (men inte känner någonting alls för längre), jag går hem till lägenheten vi bodde i. Äter någon av matlådorna mamma och mormor kommer med då och då, sen sitter jag. Vill inte ha någon här och jag orkar inte ens träna. Jag sa upp mig som instruktör, mitt extrajobb som var bland det roligaste jag visste. Jag tränade jämt förut men jag ser verkligen ingen mening med det och jag kan inte stå där och peppa andra. Så jävla falskt. Jag sitter och kollar på TV eller läser bloggar eller kollar ut genom fönstret. Sen sover jag och så börjar det om. Och på helgerna dricker jag mig så full att jag får minnesluckor.

    Det har blivit så jävla tragiskt för mig, men jag tänker att du är den finaste människan (inifrån och ut) med ett fantastiskt jobb och fantastiska vänner och fantastisk familj. Men framförallt är du så himla stark, tusen gånger starkare än mig och jag vet så himla väl att du kommer klara det här. Tänker på dig.

  251. Tina skriver

    Försök klappa så många katter som möjligt och dansa sent inpå natten <3

  252. Siri skriver

    Fyfasen. Kärlek som er borde aldrig få ta slut. Jag tänker inte säga ”det blir bättre” , för det tror man inte på i den situation du är i nu. Så därför säger jag prioritera dig själv nu, försök andas och låta varje dag ta en tid det behöver. Det är inte lätt, man måste låta det ta sin tid. Men du är stark. Jag skickar tusen och tusen kramar fyllda av omtanke. Ta hand om dig. Kram

  253. Jessica N. skriver

    Sandra, jag har läst din blogg i många, många år nu och aldrig skrivit någon kommentar. Men nu vill jag säga: Jag gråter för din skull, och förstår ingenting. Men det känns som att du är min vän, – så kära vän, vet att jag tänker på dig.

  254. Linnéa Johagen skriver

    jag dog där. och tappade hoppet om kärleken nästan helt nu.

  255. Emmy skriver

    KRAM!!! <3

  256. Alexandra skriver

    Åh, nej :( ( Massor med kärlek till dig <3 Du är stark.

  257. Louise skriver

    Fina du! Jag känner med dig. Det är allt jag kan säga. Jag känner med dig.

  258. Johanna skriver

    <3 <3 <3 <3 <3

  259. s. skriver

    i just lost my faith in love

  260. e skriver

    Fick ont i magen hjärtat kroppen. du tar dig igenom detta på något vis. ta din tid. <3

  261. emma skriver

    Alskade Sandra, jag vet inte riktigt vad jag ska saga men vill anda saga nagot. Nagot som lyckas formedla hur fruktansvart fin du ar. Nagot som vill att du ska vet att jag som laser verkligen bryr mig om dig och ditt valbefinnande. Nagot som lovar sa hjartligt att det kommer att ordna sig aven om man inte kan/vill/orkar tro pa det nagonstans bakom alla lager hjartmurar. Nagot som kanske later betydelselost just nu men som anda lyckas sprida lite syre till omma och punkterade lungor. Kram och karlek! <3

  262. Klara skriver

    <3 <3 <3

  263. stina skriver

    fina fina du. det här är så sorgligt att höra, jag tänker på dig och hoppas att du på något sätt tar hand om dig även fast jag vet att det är svårt när ens hjärta och själ går åt olika håll.
    tusen miljoner kramar!

  264. Linnéa skriver

    Du skrev en gång ”Allt blir bra till slut. Och då får det väl vara lite åt helvete just nu.”, och det är något jag alltid försöker bära med mig. Men ibland är ord tröstlösa, så allt jag vill och kan säga dig nu är:

    <3

  265. Madeleine skriver

    Vad himla sorgligt. Massa styrkekramar från lilla Norrköping i Sverige. Jag minns själv när detta hände mig, med min allra första kärlek, och det läkte inte förrens jag träffade min engelsman i London. Hoppas ditt läker fortare än så.

  266. Anna skriver

    Fina du :( KRAM!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

  267. jonna skriver

    Vi är så många som tror på dig.
    Vi är så många som läst dina kloka ord. Och vi tror på dig.

    Du kommer klara det här.

  268. Lisa skriver

    <3 Kram!

  269. Lina skriver

    Sandra… Jag vet verkligen inte vad jag ska säga men ändå vill jag säga något, eller ja, skriva. Vet att det känns så jävla hopplöst att försöka förstå vad du går i genom. Men det kan jag nog inte, jag tänkte mest säga att, som du vet, så har du fantastiska vänner, ett bra jobb osv, så livet är inte över. Även fast det kanske känns så just nu. Och jag vet, jag vet, att du kommer klara det här. Det kommer ta tid men det kommer gå över, någon gång.

  270. bella skriver

    fan sandra. FAN vad svinjobbigt. känner med dig och skickar all cyberkraft jag har!!

  271. mikaela skriver

    Sandra, jag vet hur det känns när broar till tryggheten bränns…. Men du, du måste lita på mig om att du kommer att må bra igen och känna äkta lycka och faktiskt älska igen. Nu suger livet hästpung, och det måste det få göra, men det blir bättre jag lovar. Massa kramar från en okänd läsare. <3
    PS. Tack för att du delade med dig om detta på ett sånt sårbart sätt, det var himla fin och sorglig läsning som jag kan känna igen mig i.

  272. Idag nr 2 | Nina Åkestam skriver

    [...] egentligen inte har med en själv att göra. Det Sandra själv skriver på sin blogg kan man läsa här. Fattar inte att hon pallar skriva så bra just nu? Jag önskar så mycket att det fanns något [...]

  273. agnes skriver

    jag bara gråter för att jag vill inte att du ska vara ledsen

  274. Hanna skriver

    Jag är så himla himla ledsen för din skull! <3 jag vet att det känns så himla läskigt men tillåt dig själv att bryta ihop för det går inte att trycka ner all sorg och smärta, det måste ut! Gråt och skrik och gå sönder och kramas med dina fina vänner så ska du se att allt sakta sakta känns lite lite bättre. Ha tålamod Sandra, det tar tid att laga sig själv men jag lovar, det blir bättre!

  275. Kristin skriver

    Dette var vondt å lese, jeg tenker på dere og ønsker deg alt godt. Håper du har noen rundt deg som kan hjelpe deg.

    Hvis du vil bort fra elendigheten og vil komme deg bort, er du hjertelig velkommen til Norge i sommer. Kan vise deg noen fine steder, i Oslo eller Bergen eller noen mindre byer. Jeg mener det seriøst – men skjønner godt at du vil være med venner!

  276. Jannica skriver

    Nä fy f…
    Kram
    <3

  277. julia skriver

    Kram Sandra. <3

  278. Lindah skriver

    Gjorde ont i mig också att läsa detta. Tycker det är jättetråkigt.
    Känns konstigt för mig med på något sätt.. Tyckte ni var så fina och bra tillsammans.
    Men då var han väl inte den rätte, den rätta och bästa killen för dig väntar tydligen fortfarande någonstans.
    Se till att göra saker du tycker om, var med vänner och viktigast av allt ta hand om dig och låt sorgen komma fram och ur dig. Bättre att släppa ut det och sedan gå vidare.
    Kram på dig! <3

  279. Marit skriver

    Du har mina tårar denna söndagskväll. Blir ledsen bara av tanken. Låt tårarna få komma tillslut och låt dina vänner få vara starka för din skull. Styrkekramar från Sverige

  280. sofie skriver

    Du orkar kanske inte ens läsa alla kommentarer och jag förstår att det inte finns mycket att säga som får dig att må bättre nu. Men jag vill ändå berätta att jag var med om en liknande situation förra sommaren då min pojkvän sedan 5½ år gjorde slut över ett sms, från andra sidan Europa. (Efter ett plötsligt missfall, dessutom.)

    Det värsta av allt var känslan av att det skulle ta så lång tid att komma över. Att veta (eller tro sig veta) att man kommer att känna sig mer död än levande i flera månader framöver – man vill liksom bara spola framåt i tiden tills dagen man kan vakna och känna sig glad eller kvällen man kan gå och lägga sig utan att så innerligt hoppas att man ska vakna nästa morgon och upptäcka att allt bara var en dröm.

    I två veckor ungefär var jag hemma från jobbet, jag kedjerökte, åt ingenting, och så mycket mer kommer jag inte ihåg från de veckorna, allt är en dimma. Sen började jag röra mig i världen igen, gå till jobbet, vara hos vänner. Och plötsligt en dag gick det över. Det tog inte alls flera månader, det hände över en dag. Jag vaknade och ville ligga kvar och dö på sedvanligt vis, men jag gick och lade mig glad i hågen med nya framtidsdrömmar. Man behöver inte nödvändigtvis gå igenom den där långa, jobbiga tiden. När som helst kan vara dagen du vaknar till liv igen.
    Tänker på dig och hoppas att du snart mår bättre igen.
    Kram

  281. r skriver

    jag blev så tom av att läsa detta. underligt hur mkt man kan tycka om dig när man inte ens känner dig. vi är tusentals läsare som hejar på dig och vet att du kommer att ta dig igenom det här, för du är så jävla bra och det är viktigt att påminna dig för jag vet att man glömmer bort sånt i de viktigaste stunderna. puss.

  282. M skriver

    Förstår att ditt hjärta spricker och att det är omöjligt att ta ett djupt andetag. Förstår att du är livrädd för alla känslor du kapslat in. Hatar att han gör såhär mot dig. Du är så himlahimla MODIG som vågar berätta det här för oss.

    Du har tusentals människor som står bakom dig, Sandra. VI ÄR DIN ARMÉ <3

  283. Elle skriver

    Åh Sandra. Mitt hjärta brast precis litegrann när jag läste detta. Känner mig tom efter att ha följt dig (och Ludde) i flera år nu. Att det bara kan ta slut sådär på ett samtal. Fyfan att du ska behöva gå igenom detta. Jag skickar dig miljarder cyberkramar och klappar över huvudet och ännu fler tankar. Du har redan fått massa men jag tänker att man aldrig kan få för mycket stöd och kärlek och tankar i situationer som detta. Jag skickar dig även massa kraft och energi och hoppas att alla dessa kommentarer kan bli en liten, liten tröst ändå. Kanske ett litet leende eller en värmande känsla i hjärtat. Vadsomhelst som är ett litet steg åt rätt håll. Vill så gärna hjälpa dig på något vis för att dina texter hjälpte mig så himla mycket när jag var där du är nu för nästan två år sen. Cheer up girlfriend, du är vackrast när du skrattar <3

  284. amanda skriver

    det her er så utrolig sørgelig, sandra.
    du har mange venner/lesere som tenker på deg!

  285. Siri skriver

    ååå herre.. jag känner varken dig eller ludvig på något sätt. men ni va de finaste jag visste. och jag fick en stor klump i halsen och tårar i ögonen när jag läste detta. jag hoppashoppashoppas verkligen att du mår bättre snart. jag vet att det inte är något man är över nästa dag och det kommer kanske ta tid. men det är okej. man får vara ledsen, man får skrika, man får önska att saker var som det var förut och man får gråta. glöm inte det. och glöm för gudsskull inte hur fin du är. om du bara visste hur mycket du har hjälpt mig det här året. utan dig och dina vackra texter vet jag inte vart jag skulle vara. jag vet hur det känns, människor som säger att allt snart kommer bli bättre, att allt bara kommer bli bra till slut. de försöker bara vara snälla men man vill bara slå dem, för just då känns allt så otroligt hopplöst och den enda personen som kan göra det bättre är också anledningen till varför man gråter. jag hoppas att du kommer på ett sätt som får dig igenom skiten. kom ihåg att du är fin och att du har hjälpt mig och så många andra. känns som jag har känt dig hela mitt liv fastän jag inte ens träffat dig.
    massa pussar och kramar till dig!

  286. Efraimsdotter skriver

    Kramar, kramar och fler kramar<3
    (och ett litet tips om att när världen går sönder är några av få saker som faktiskt hjälper att gråta, bli kramad och att läsa muminböckerna -helst allt på en gång)

  287. skriver

    <////3

  288. Ellen skriver

    Vad himla sorgligt. Kärlek som går i kras är det svåraste som finns. Men du kommer se fina saker igen, jag lovar. Tack för att du delar med dig, vi är många som känner igen oss. Kärlek är att riskera precis det du råkat ut för och det är för jävligt. Men det är ändå värt det och efter en tid kommer du säkert se tillbaka på det ni hade som något fint och bra utan att det gör sådär ont som det gör nu.

    Ta hand om dig!

    kram

  289. emma skriver

    troligtvis så hjälper kanske inga ord just nu. att ta in en text blir som att springa ett maraton. jag minns att du la upp en bild på ett citat från en ödmjuk chef någonstans i japan. det handlade om att han lät sina anställda vara hemma från jobbet på grund av ett krossat hjärta. ens mammas famn och tröstande trygghet är bland det finaste som finns. och ens mammas armar känns som hundra mil långa, dom kan hålla om en längelänge tills man känner sig litelite helare. hoppas att din chef är lika ödmjuk så att du kan få en mammakram snarast <3

    skickar iallafall en miljon styrkekramar genom cyberspace!

  290. Karin skriver

    Jag går i tusen bitar och det är så sorgligt. Vill inte bara skriva massa meningslöst och vara en anonym kommentar som bara gör dig mer ledsen. Du ska veta att du är en så stor förebild för mig och din kärlek, dina ord, dina uttryck får mig att känna mig förstådd. Du är så sjukt fantastisk Sandra.

  291. Candice skriver

    So much love to you, dear. <3 I am a long-time reader from Portland, Oregon, USA, who never comments, but just had to say that you are beautiful, sweet, and strong, and you will get through this. I know how hard it is to go through this and no words can help. Only time. <3

  292. Kajsa skriver

    Lyssna på Mumford And Sons hela deras album Sigh No More.

    För att det är fint och som ett balsam på allt som gör ont. Det onda försvinner självklart inte. Men för några minuter så finns det något över det onda, inte som tar bort det jobbiga, men som ger hopp och tröst där tröst egentligen inte finns.

    Mumfors & Sons – Sigh No More
    Viktigaste låtar:
    Dust Bowl Dance
    White Blank Page
    I Gave You All
    The Cave

    Du är stark, men just nu får du vara svag tills du orkar vara stark igen.

  293. dina skriver

    du er den som har lært meg at det kommer til å gå bra. så nå vil jeg så gjerne gi det tilbake, for nå er det du som trenger det. <3

  294. ida skriver

    kram!

  295. Fröken Lusth skriver

    Men man behöver väl inte vara kär hela tiden i ett förhållande? Jag pratade ju med min Mamma senast igår om hur glad hon måste vara för hennes sambo. Hon sa att hon var det och att man vet när det är helt rätt och när man blir trygg. Sen frågade jag henne om hon var kär och hon sa: Neeeej, inte kär. Men jag älskar honom. Han är den bästa i världen och jag vill alltid vara med honom. Men kär nu? Nej, det är man ju i början. Men vi hör ihop, jag vill sitta med honom på en veranda varje dag nu och bara bli gammal.

    Ska man vara kär jämnt kan ju iaf jag glömma att hitta kärleken. Fan.

  296. Caroline skriver

    Neiii… Dere var det aller fineste paret jeg visste om. Så forferdelig at det var han som gikk fra deg. At det ikke var sånn at dere ble enige om å slå opp. Det er den ene ikke lenger har følelser er det aller, aller verste. Jeg føler med deg!! Lykke til, kjære!

  297. Tine skriver

    My heart is breaking reading this. I am so, so, so sorry for you, Sandra. I feel like holding you, until you feel better. When my boyfriend and I broke up last year, and my heart felt like it would never be whole again, I found comfort in your words (that was actually your mom’s) about how it is a human instinct to survive. And so I did. And so will you. I am thinking about you and I will be thinking about you every day, wishing you all the best in the world, until you are ok again. A thousand hugs and kisses♥

  298. svenskofilia skriver

    Åh Sandra, jeg føler med dig det gør så ondt! Har været i samme situation for nogle år siden, pludselig sagde han bare at han ikke var forelsket i mig længere. Jeg kunne ikke forstå det efter alle vores gode år sammen, var sikker på det var ham jeg skulle blive gammel og dø med. Røg cigaretter og drak vin og øl til man skulle tro København blev tørlagt. Folk sagde at jeg bare skulle finde en ny, men jeg ville jo ikke have andre. Var bange for at gå på mine (vores) favorit barer af frygt for at møde ham. Jeg ville næsten ønske at han var død, så ville jeg kunne forstå hvorfor han ikke var der mere og bedre kunne klare smerten. Og ingen ting nogen sagde kunne rigtigt gøre det bedre. Men det går over til sidst. Måske først helt rigtigt om et par år, men det vil ske!

  299. sandra skriver

    åh herregud nej! fick så otroligt ont i magen när jag läste det här, du verkar vara den finaste människan någonsin och förtjänar inte att må så här, det är så hemskt. men du ska iallafall veta, och det gör du säkert, att så himla många personer tänker på dig och önskar att det blir lättare snart. och det blir det. det känns så nu men det kommer inte alltid vara så här, jag lovar. det kommer bli bra<3

  300. Amanda skriver

    Kram <3

  301. k skriver

    min största insikt när jag lämnades var;
    jag är värd att älskas av någon som vill göra mig ultimat lycklig.
    detsamma gäller dig, och oss alla.

    kram!

  302. Johanna skriver

    Gråt. Gråt ut allt vad du har. Du har all rätt att göra det. En dag kommer det gå över. Glöm inte bort att du är stark.

    <3

  303. Hayley skriver

    I’m so sorry <3

  304. Alice skriver

    Oh god, I can’t believe it. i’m so deeply sorry to hear that. I’ve been there, and I feel for you. Now only time can make you accept things. Treat yourself, surround yourself with dear friends. you’re so full of life, we all know you will go through it, and meet someone just as wonderful. But for now it’s time to reconstruct, and be good to yourself. i send you all my support and courage. xoxox

  305. rachel skriver

    sandra, girl,

    this is of course an appropriate place to speak about it. and what else? we’re here to listen to you, of course. vent as much as you need to — you have an audience here always. anything else you want to say, say it.

    you’re such a great person – so beautiful and interesting and clever. the ultimate catch. a cute smart swede in new york! even celebrities hit on you! you’re going to be happy again, sooner than you think. it’s kinda like ripping the bandaid off – it will sting, but you’ll recover. and bounce back! you will find someone that will make you happy. someone you can do day-to-day things with and not be separated by 6 hour expensive flights. you don’t have to worry about running into him…. it can be the worst the worst.

    give yourself some time though and plenty of flings :) drink lots of wine and get a good full body massage. play in the sun. cuddle with friends. treat yourself. remember that we’re here to listen.

    a thousand hugs,
    rachel

    PS watch this for ultimate happiness http://www.youtube.com/watch?v=YbEOr5Weqb8 and then this http://www.youtube.com/watch?v=BPA3I7QeLE8&feature=related

  306. Annika skriver

    GRÅT snälla Sandra.

  307. Mira skriver

    Åh fy så jobbigt. Massor med kramar! Du kommer minnas hur man andas igen. Ge det tid.

  308. Emma skriver

    Åh fina Sandra! Känner så med dig! Känns dumt att säga att det kommer bli bra igen för du är inte där än. Men det blir det. Du överlever!

  309. Victoria skriver

    Åh Sandra. Skickar all kärlek i hela jävla världen till dig. Du förtjänar så mycket fint i ditt liv.

  310. lisa skriver

    helvete.
    håll ut.

  311. Johanna skriver

    Fick ont i hjärtat. Du är bäst och du fixar det här.

  312. :( skriver

    Jag sitter och gråter och det är egentligen lite sjukt för jag känner ju inte ens dig och du känner inte mig. Men jag tycker efter många år av niotillfemföljande att du är fantastisk, vacker och smart Sandra. Och därför rinner tårarna, för du har så mycket personlighet att det känns som att det är min vän som behöver tröst. Åh, jag hatar när saker tar slut. Jag hoppas att du tar dig ur det här så fort som möjligt för jag har varit inne i en sån period det senaste året och jag önskar bara att man kom över saker och ting fortare. Hoppas verkligen att du snart slutar känna det du känner nu och börjar känna bra saker istället.
    Kram.

  313. Sarah skriver

    Jag bara gråter. Och vill verkligen bara vara hos dig och krama dig, servera dig pappersnäsdukar och citronvatten. Men det blir bra, och det vet du. Det läker till slut. Och vi finns här och tröstar och peppar och kämpar med dig. Vi reser oss, tillsammans. Och snälla bästa kära du – använd bloggen om du vill, men ta en lång och behövlig paus annars. Du förtjänar ALLT just nu. Stor kram. <3

  314. Fanny skriver

    Hej världens finaste. Min pojkvän gjorde slut med mig i helgen också. I fredags. Har inte ätit sen dess. Legat hemma och kollat upp i taket. Ätit choklad i massor men inte en tugga mat. Sover på dagarna och ligger vaken på nätterna. Dricker sig lite för full i dåligt tillstånd för man tror att det ska bli bättre, men det blir det fan inte. Skickar meningslösa sms utan svar, och själv står man kvar.

    Jag borde skriva att allt kommer lösa sig och sånt, som alla andra skriver. Men du behöver inte höra sånt, för du är inte som alla andra. Jag kan säga rakt ut: Det suger. det kommer vara ett helvete ett bra tag, och du kommer varje dag känna att du inte klarar en dag till. Men samtidigt, så märker du att det gör du faktiskt. Det är inte lätt, men du tar dig igenom det. Jag ska inte prata som att jag vet allt, för det gör jag inte. Jag är bara 15 år och har varit tillsammans med min kille i nästan ett år. inte i närheten av dig och din pojkvän. vi är inte i exakt samma sits. men nästan. Jag har inte en stor blogg med mycket läsare. Jag vet kanske inte ens vad kärlek är än. Men för mig känns det så jävla verkligt. Och jag förstår dig, i alla fall lite. Du är starkare än vad du tror. En dag i taget. Du klarar fan allt, jag ser upp till dig. Kram Fanny

  315. Stina skriver

    Har läst din blogg i flera år men aldrig kommenterat förut, men nu känner jag att det är dags. Dags att säga att du är en av de mest fantastiska bloggare jag vet, du är en makalös inspirationskälla, och att du verkar vara helt fantastisk. Och att jag vet (typ) vad du går igenom just nu. För ett år sen blev jag lämnad av min stora kärlek. Av killen jag ville vara med resten av livet. Och allt var nattsvart och jag grät och grät och grät och ville ingenting och tillvaron var värre än jag nånsin kunde tro att den skulle bli. Men vet du vad? (och jag vet att det är en klen tröst just nu, men…) det blir bättre. För varje dag blir det lite lite ljusare, även om det kanske inte känns så nu. Det kommer bli bra.
    Tusen kramar

  316. cosmo skriver

    nej. nej nej nej.
    det ska ju inte bli så, inte för dig, inte nu. det här ska ju inte hända.

    <3

  317. Erika skriver

    Fick kramp hjärtat när jag läste det här. Så himla, himla sorgligt.
    Tusentals kramar till dig!

  318. elsa skriver

    det här är typ det sorgligaste jag läst. jag är verkligen imponerad över hur stark du faktiskt är som orkar skriva ett sånt här inlägg över huvud taget. tusen styrkekramar till dig Sandra! <3<3

  319. Katrina skriver

    <3

  320. Sofia Capel - Londonbloggen skriver

    o andra sidan gör ju killar (och tjejer) såna här saker bara för att efter ett litet tag tigga och be om att få en ny chans. Typ alla killar som gjort slut med mig har alltid kommit tillbaka o ba: ”jag åååångrar meeejjj”

  321. M skriver

    Så otroligt sorgligt att höra. Livet är allt bra orättvist ibland!

    Gråt! Gråt, gråt och gråt. Sedan gäller det att ta sig fan på att bli lycklig igen! Det bradiga är att det funkar.

    Kram

  322. maria skriver

    åh det gjorde så ont att läsa.
    Jag och min pojkvän gjorde slut för bara en vecka sen, och visst var vi olika och unga och varade i bara ett par månader men ont är det enda man kan säga. Och åh vet inte om du kommer orka läsa dig fram till den här kommentaren men jag hoppas du förstår hur fin du är och att det alltid.blir.bättre.
    om vi bara kunde sitta och bara dricka och prata om sommar och nya tag.

    tills dess umgås med alla fina människor runt omkring dig, lyssna på ex lana del rey och håll ut. och släpp taget om murarna! de bara förlänger läkningstiden.

  323. caroline skriver

    Jag önskar att jag hade en mirakelmening, att jag kunde säga ”så här ska du göra för att må bättre”, men jag tror inte att det inte finns. Jag är så oerhört ledsen för din skull, fast jag inte ens känner dig egentligen, det högg verkligen till i mitt hjärta när jag läste. Du är så värdefull och betyder så mycket för alla dina läsare. Jag förstår att det inte dövar smärtan nu, men bär det med dig om du kan för sen, när du kan ta det till dig. Åh. Jag hoppas att du orkar gråta, fast det känns som att det aldrig kommer att ta slut när du väl börjar, tror ändå att det är bättre än att bygga murar.. Fina, fina Sandra! Andas in och ut, det kommer en dag när det går automatiskt igen…

  324. Karin skriver

    Alla andra är så mycket bättre än mig på att trösta, vill bara säga att du är världens finaste finaste finaste Sandra.

  325. Shanna skriver

    Your words are beautiful and sad and true. Please find time to mend your broken heart. Drink as much wine as you can, and cry all of the wine out in your tears. You will find happiness and love and friendship in other people, find comfort in them.

    <3 <3 <3

  326. emma skriver

    önskar jag visste vad jag skulle kunna skriva för att du helt magiskt skulle må bättre. men hoppas du vet att du är en underbar tjej och den som får äran att vara ihop med dig är världens lyckligaste. du kommer hitta den personen som kommer sitta med dig på verandan när ni är 80+ och det kommer bli bättre. <3 <3 <3

  327. Sara w skriver

    Brukar inte orka skriva när det är så många kommentarer.. men KRAM! stor största bamsekramen, verkligen :)

  328. L. skriver

    Hata världen.Skriv. Spring. Skrik. Vina. Rök. Hata världen. Jag känner dig inte, men jag önskar att det passerar för dig.

  329. Michelle skriver

    sandra, i am truly sorry. i have no idea what to say that would make it better, because mostly i know nothing anyone says will make it better. but please know, that there are millions of readers who love you and wish you well. <3

  330. linda skriver

    Kram till bästa tjejen!!<3

  331. Nina skriver

    Jag känner inte dig och du känner inte mig, inte på riktigt. Jag vet inte allt om dig och du vet ingenting om mig. Ändå gör det ont i mig när jag läser det här. Det gör lika ont som om någon som står mig riktigt nära skulle berätta det. Du har skrivit så många gånger att även om livet känns hopplöst när det händer så löser det sig.
    Du kan vara helt trasig i flera månader, och det är okej, men det finns alltid någon som kan pussla ihop dig igen. Lyssna till dina egna kloka råd Sandra. Du hjälper oss när vi är osäkra och behöver hjälp, nu är det dags att hjälpa dig.
    Även om vi inte känner varandra så skickar jag en kram över havet som jag hoppas värmer, bland alla andra kramar som skickats till dig.
    Livet blir inte alltid som man tror, som man vill. Det är i alla fall något jag vet.

  332. astrid skriver

    beklagar så.
    det här var något oväntat. vi känner inte varandra men jag känner med dig.
    du klarar det här.
    jag hejar på dig sandra!

  333. Anna skriver

    Fina, fina Sandra. Mitt hjärta stannade till när jag läste det andra stycken i detta inlägg. För jag har förstått hur du känner för honom. På något sätt blev jag förvånad över min reaktion – att jag blev så genuint ledsen för din skull. Vi känner ju inte varandra. Men så kom jag på hur mycket fint du har gett mig. Alla upplevelser som du har delat med dig av och som gjort mig glad och inspirerad. Jag har aldrig tackat dig för detta så det vill jag passa på att göra nu. Stort tack till dig. Vill så gärna kunna göra något för dig. Ta bort det onda. Men jag kan ju inte göra så mycket mer än att berätta för dig att jag tänker på dig. Något som är bra dock är att jag vet att du har en himla massa fina vänner omkring dig. Massa kramar

  334. Lovisa skriver

    <3

  335. S skriver

    Läs det här:

    ”Och det var väl då jag förstod. Att acceptansen var ett sätt för kroppen att orka gå vidare. Och utan jag hade märkt det så hade det slutat göra ont.
    Och jag tänkte på vad min mamma sa till mig dagen efter han och jag hade gjort slut.
    - sandra du kommer inte dö. du kommer inte att dö därför att människans grundinstinkt är att överleva. och du kommer också att göra det. För att du måste.”

    Jag hoppas verkligen du tar åt dig dina egna ord (och din mammas), för även om du kanske inte vill eller kan tro på det just nu – så skrev du det en gång i tiden för att hjälpa andra hjärtkrossade, vilsna själar. Och varför skrev du det? Jo, för att du VISSTE att det är så. Och även om det gör tusen gånger mer ont den här gången än förra gången du var hjärtekrossad så är det fortfarande så det är, och det vet alla som läste dina ord när de var desperata efter tröst och hjälp, för de klarade ju sig trots att de trodde att de skulle dö av sorg. ”This too shall pass”, som någon vis poet en gång sa – alldeles strax så är du ute oskadd på andra sidan av det här och allting kommer vara så jävla bra igen.

    liksom hallå, du är ju en rolig, fantastisk, snygg, intressant, smart, ung tjej i NYC! du har så himla mycket bra saker som väntar dig.

  336. Elisabeth skriver

    Helvetehelvetehelvete. Mår illa. Vill bara fixa allting. Miljoner kramar från mig

  337. alice skriver

    gör ont i mitt lilla bloggläsarhjärta.

    styrkekramar ❤❤❤❤❤❤❤❤❤

  338. Hanna skriver

    Åh, jeg mister litt troen på kjærligheten nå.. Men livet må hvertfall gå videre. Stor klem.

  339. Hanna skriver

    Jag önskar jag kunde ge dig en stor stor kram. Hoppas den känns lite ändå trots att den måste bli virtuell. Hoppas det faktum att jag känner mig ledsen för din skull kanske tar bort en millimeter av det ledsna för dig. Tusen styrkekramar från en tjej som vet att bättre tider väntar.

  340. jag skriver

    <3456789

  341. Elin skriver

    Massor med kramar! <3

  342. Anna skriver

    Kära Sandra, du är så underbar och jag vet precis hur det känns när någon rycker ut ens hjärta på detta viset. Var med om samma sak för inte så länge sedan och jag minns att det var svårt att andas, för att inte tala om sova, äta eller kamma ut sitt långa hår. Det viktigaste är att du har många fantastiska vänner som tar hand om dig nu och ställer upp på vad du än vill göra. Jag hoppas så innerligt att du snart mår lite bättre och att din sommar får många lyckliga minnen med dina nära och kära. Du har gjort mig så mycket starkare av dina ord genom åren och jag önskar att jag kunde hjälpa dig lite nu. Många kramar!!

  343. Aubrey skriver

    My heart absolutely breaks for you. I can’t imagine anyone breaking up with you, because even though I know you only through your blog, I feel that I know for sure you are an amazing person! Many thoughts and prayers for you. Sending hugs your way…

  344. k skriver

    D: !!! I, like many others here do not comment often, but would like you to know that I read your blog almost every day. you are so damn cute, and an inspiration to so many people across the continents – remember that! keep your chin up and always think highly of yourself. my thoughts to you during this terrible time. and maybe get an adorable little puppy who will love you unconditionally. ;)

  345. M skriver

    I am so sorry. I am going through the same thing right now and I know how much it sucks and I am saying every day to myself that it is getting better but man, it does not help. But one day we will look back and see how much stronger we are because of the situation we need to go through. Be strong and keep busy!!

  346. Sabina Kapic skriver

    För en tid sen gömde sig saturnus bakom solen, och venus är i uppror just nu, så astrologiskt sätt är detta en riktigt tuff & känslomässig tid för många människor på jorden.
    Försök att se livet som det är & inte som som du vill att det ska se ut, känn allting ända ut i fingertopparna, känn smärtan, det är den som gör att du kan uppskatta all glädje & lycka.
    Jag vet det är svårt, men du är en otroligt modig & stark dam.

    Imorgon är det fullmåne, använd kraften & kom ihåg alla underbara saker du har i ditt liv för att stötta dig genom detta kaoset.

    Jag är själv i USA jag bor på ett yogacenter/hälsocenter i Massaschussets för ett år, Kripalu, jag har 2 fridagar/nätter så om du vill komma & använda dom är du hjärtligt välkommen att kontakta mig. Det är en plats för läkande av hjärtesorg.
    Jag vet för min pojkvän gjorde slut med mig för 2 veckor sedan, för samma anledning.
    Åh jag är hemskt ledsen för din skull, & för min skull.

    Peace and love
    Sabina

  347. anisa skriver

    kram!
    vad tråkigt att höra. men som du skriver, det går inte att laga eller ordna, det bara är. mitt favorituttryck är ”det är vad det är”, och det passar så väl in här. håll ut, du kommer överleva.
    <3

  348. Karin skriver

    Sandra! Allt kommer lösa sig, läs ditt gamla blogginlägg om att göra slut! Tillåt dig att vara ledsen för det måste man få vara! Tillåt dig dock också att få bli glad, och glöm inte att du är en egen person också! 
    Det är för jävligt att du måste gå igen det här, men allt kommer bli bra och jag vet att du kommer bli lycklig! Tänk ändå att ett nytt kapitel börjar, en oskriven sida där du kan göra precis vad du vill! Du kommer att ordna det för dig, jag lovar. Du verkar vara världens finaste människa och du kommer att bli lycklig igen jag lovar!!! Ta hand om dig, du är bäst! <3<3<3

  349. Ebba skriver

    ”Förstår du inte, detta är jämförbart med döden. (Döden är ett hemskt ord va?).
    Att sörja efter förlusten av en älskade, en som framkallade det där dunkdunksnurrsnurrswiswish.
    För att i ditt liv är Han död, du är lämnad endast med minnen som går på repeat. Första kyssar-onsdagsmornar-sms-kärleksförklaringar-kroniskt pirr.
    Hur ska du kunna förstå hur du ska kunna sluta älska någon?
    Att vara alltalltallt ena dagen, och vips, vara ingenting.

    Vad du känner precis nu, det kommer aldrig riktigt försvinna.
    Inte helt och fullt.
    Du kommer aldrig bli den personen du var innan Han dog, den personen är borta.
    Puts väck.
    Det är mer som om något inuti dig går sönder och din kropp måste komma på ett sätt att kompensera för det.

    Tänk dig att du bryter din högra hand, då kommer du lära dig att använda den vänstra.
    Och visst, i början kommer du säkerligen streta emot bara för att du är arg över att du måste lära dig alla dessa saker igen medan alla andra får leva på sina liv som vanligt. Men så småning om tar din kropp över och gör det åt dig.
    Och du kommer känna dig lycklig.
    För om det bara var upp till dig, hade du bara stirrat på den brutna handen och försökt komma på hur det kändes innan.”

  350. Tamie skriver

    http://etiquetteforalady.tumblr.com/post/22798303600

    When you feel like reading inspirational and comfort words, I hope this tumblr helps you a little. Look for tomorrow. For those things that makes you a bit happy, look for it, one per day. It will be hard but you can do it. You are strong and has a pretty great shine that cames from your heart. Your smile is adorable and we’ll love to see it again.

    All I know is that we all love you very much. Get well soon. Hugs.

  351. Jill skriver

    I instantly wept for you. You must be one of the most romantic souls, and someone so open to love will find it again. It may not seem possible now, but a stronger and truer love. For now the love of your friends, family, music, books and films to get lost in should fill you. Someone like you must never give up on love, you are destined for so much of it.

  352. Thérèse skriver

    Blir väl en i mängden nu. Men åh. Blev så ledsen av att läsa det här.

  353. Vanessa skriver

    Sandra – was totally shocked to read this. Sending you love & hugs from Australia.

  354. R skriver

  355. My skriver

    Cigaretter och rödvin. Att brista är bättre än ingentinget. <3

  356. nicolina skriver

    jag dör vad sorgligt. men finns det en så finns det flera, hoppas du känner att någon snart kommer och räddar dig.

  357. Jamie skriver

    i am so sorry – i can’t imagine how painful this must be for you. i hope it helps a little that you really are surrounded by people who love you very much, and are capable of extraordinary amounts of love.

  358. Åsa skriver

    Jättekram till dig Sandra på andra sidan Atlanten!!! Be doktorn skriva ut sömnmedicin mm, det hjälper inte krossat hjärta men för att klara sig genom vissa dagar . <3

  359. M. skriver

    Sandra, I’m so very sorry. Just know you are so lucky to have such a great family and such wonderful friends (even if some may be far from you!). It was such a beautiful love story, and I’m so sad for you that it’s ending. But what I feel when I read your posts (even translated with google translator) is that you, above all, really are someone who believes in love and in living life to the fullest. You have a light and a brightness about you that shines through your blog and everything you choose to share with us. You believe in being happy and having fun,in bright colors, in dancing, in laughing. I hope you continue to do so, even though it may be hard at first. As you know, there are times when we feel like we will never feel better again. But you’ve pushed past difficult times before, and I know you will again. Take care of yourself.

  360. Sophia skriver

    Du är så mycket starkare än vad du känner just nu och för att citera ett annat krossat hjärta …”..du förstår två våta kinder, de torkar lika snabbt igen. Man rår ej för att tårar rinner, när man har mist sin vän..” ❤

  361. Elsa skriver

    Hej Sandra.
    Du ger så mycket till så många. Jag tror du kan känna dig helt säker på att vi är många som känner med dig och är beredda att ge tillbaka. Hur det än blir här på bloggen framöver så finns vi kvar. Ta hand om dig, vi går ingenstans

  362. Nathalie A skriver

    Nej.

  363. m skriver

    Verkligen hemskt och lösa, försökt kunde jag inte ta det på allvar… Usch, hoppas du har massa fina vänner okring dig, fint med alla kommentarer du får. När jag tänker på saker som jag inte borde som gör mig ledsen, eller när jag gjorde det förr så försökte jag hålla mig sysselsatt min chef var likadan.. Ibland skönt så man inte blir allt för ledsen i tråkiga tankar själv..

    kram! <3

  364. m skriver

    Verkligen hemskt att läsa, först kunde jag inte ta det på allvar… Usch, hoppas du har massa fina vänner omkring dig, fint med alla kommentarer du får… När jag tänker på saker som jag inte borde som gör mig ledsen, eller när jag gjorde det förr så försökte jag hålla mig sysselsatt min chef var likadan.. Ibland är det skönt så man inte blir allt för ledsen i tråkiga tankar själv..

    kram! <3

    (är trött, rättade till min kommentar.. ))

    kram kram

  365. Pam skriver

    Åh gud. Åh Sandra. Tänker på dig, kommer göra det de här dagarna nu kan jag säga. Det är hopplöst ledsamt när någon bara slutar vara kär och man inte kan skaka fram mer kärlek. Hoppas du pusslar ihop dig snart och väl. Många bryr sig om dig, och önskar dig gott nu.

  366. L. skriver

    Han var uppenbarligen en poop eftersom han dumpade dig på telefon.

    Det finns någon ännu bättre som väntar på dig. Lita på det.

  367. Elsa skriver

    Jag vet kanske inte jättemycket om förhållanden men jag förstår hur det måste kännas för dig nu. Ta dig tid att vara ledsen så du inte går och bär på det och låt sina kompisar ta hand om dig! Må bättre !
    Kram

  368. sandravictoria skriver

    det gör ont. man dör tusen gånger om tills det värsta har lagt sig. om det nu någonsin gör det. att bli lämnad med svaret ‘jag är inte kär i dig längre’ är förkrossande men kan samtidigt också på sätt och vis vara bättre än något annat sätt att göra slut på – där finns inget att lösa, inget att fixa. det är bortom din kontroll. du kan inte göra mer än att vara du.

    det finns hundratals och tiotusentals ord att säga om sådant här. men jag känner dig inte
    så jag tänker säga är att du tar dig igenom det. hur, du ska göra det, det är en annan fråga
    men svaret till det kommer ordna upp sig på vägen. en dag kommer du vakna och inse att
    du står på stabil mark igen.

  369. Johanna skriver

    Jag vill bara citera dig själv:

    Det har hänt flera gånger att jag får den här frågan i kommentarsfältet:
    - Sandra. Hur kommer jag över den här helvetesunderbara pojken?

    Det är fint att ni frågar mig sådant. Som om jag satt på massor av svar om kärlek.

    Jag är 23 år. Jag har varit olycklig kär lite för många gånger. Jag har haft 1 riktig pojkvän, vi var ihop i ungefär fyra år.
    Jag har jättesvårt att bli kär. Verkligen.
    Men när jag väl blir det går det inte att andas. Jag kan inte tänka på något annat. Jag skriver en miljon dagbokssidor och står i badrum och intalar mig själv i spegeln att satansjävlaskit kom bara över honom, Sandra.

    Åh det är så svårt att vara olyckligt kär!

    Det här är mitt svar:
    Du kommer inte komma över honom när du vill det som mest.
    Det går inte.

    När jag var sexton var jag så kär i en pojke att jag trodde jag skulle gå under om jag inte fick bli vuxen med honom och skaffa en miljon barn.
    När jag var sjutton var jag så kär i en pojke att jag slutade prata i en vecka efter att ha sett honom kyssa någon annan.
    När jag var nitton var jag så kär i en pojke att jag skrev i min dagbok ”att det enda jag behöver göra i resten mitt liv är att ligga i hans säng och dra händerna över hans rygg”. Och ja. Jag var nitton år och klyshig. Men det är okej och jag menade det verkligen.

    Men vet ni vad det bästa är?
    Till slut går det.
    Det händer helt plötsligt. Det kan vara en onsdag till en torsdag. Du möter honom i skolan och han ler mot dig och din mage vrider sig inte i bitar. Och du sätter dig på lektionen och han sätter sig bredvid men din tröja klibbas inte fast mot ryggen.

    Jag vet. Det låter så himla konstigt att det kan gå över.
    Men kanske är det så att kroppen orkar inte.
    Att vara olyckligt kär är en miljon gånger intensivare än att vara lyckligt kär. För du måste varenda minut anstränga dig för att få en av hans blickar. Och när ni står på den där festen fokuserar du hela dig själv på att titta efter vilka han pratar med, om någon flicka håller sin arm någon sekund för länge vid hans axel.

    Så det måste nog vara så.
    Kroppen står inte ut av den saknad som den där satans olyckliga kärleken ger.

    Så lyssna på alla sorgliga sånger du vet, det är okej. Och det gör inget att du skriver skakiga bokstäver i skrivblocket när han sitter bredvid. Och det är meningen att ditt hjärta går sönder när han kysser någon annan.
    Det blir så när man är olyckligt förälskad.
    Det finns inget att göra åt.

    Men jag lovar dig. Det går över.
    Till slut.

  370. Ella skriver

    Hej sandra. Det här är första gången jag komenterar. Även fast jag har hängt här fram och tillbaka några år nu. När jag nu läste texten stak det till i hjärtat på mig. Jag blir så ledsen att jag inte vet var jag ska ta väggen. Jag beklagar värkligen jag trodde ni skulle vara ihop föralltid, eller inte föralltid men man hade någon bild att det här aldrig skulle hända dig. Det måste vara avståndet mellan er som får honom att brista. Jag vill inte bara skriva något smörj till dig. För du är någon fin väldigt fin och man känner sig inte lika ensam när man läser din blogg. Det gör ont att förlora och tappa bort människor som har varit där länge och betyder så mycket för en. Men tiden läker inte alla sår men det kommer läka ditt. Även fast det kommer ta tid. Förlåt och kram. Det gör så ont i hjärtat på mig men det kommer bli bra. Kramar/ en förvirrad liten dyslektiker.

  371. Martina skriver

    Ta ett djupt andetag, låt det göra ont. Ett tag, sedan får du resa dig igen, plocka ihop bitarna och gå vidare. Tyvärr

  372. Anna skriver

    <3<3<3<3<3<3<3 styrkehjärtan och kramar.

  373. frida skriver

    men sandra ,_, <3 kram

  374. Moa skriver

    Satt på tåget påväg till skolan när jag läste det här, och fy började nästan gråta bland allt folk. Vill bara krama dig tusen gånger om <3

  375. V skriver

    Det här är såklart väldigt hemskt och tråkigt för din skull, Sandra, men jag undrar vad du du egentligen har för typer till läsare. Hur kan ni läsare tro att ni kan ifrågasätta Ludvigs känslor, eller att ni ens har någon aning om hur deras relation sett ut? Hur kan ni bli förbannade på en kille vars känslor har svalnat? Det är jävligt läskigt.

  376. Karoliina skriver

    Hi,

    I’ve been reading you’re blog for many years now but this is the first time i’m actually leaving a comment here. You seem to have an amazing ability to enjoy life and i hope you don’t forget that. Saying this might not help now, but you are going to get over this. Just don’t hold it in, please, don’t build walls around you. Cry as long as you need to. You must fall apart so you can build yourself up again when you’re ready. I hope I could give you all the strenght in the world.

    <3 kram

  377. Annika skriver

    Fy så jobbigt. Alla sympatier. Och det går över. Det vet du ju. Även om det inte känns så.

  378. Anna sofia Norman skriver

    åh sandra. jag är så ledsen. Det är så hemskt tråkigt när det händer. Det hände mig för en vecka sedan också, att bli dumpad när man har hela framtiden framför sig i sitt huvud. det är så himla himla tungt. att gråta för mig, är som terapi, jag gråter och gråter och gråter, sen blir jag arg, och då känns det lite lite bättre.

    jag hoppas att din sommar ändå blir jättefin, och jag hoppas att allt det här jobbigt går över snart.

    stor styrkekram till dig <3

  379. Daniela skriver

    Tänk att man kan få så ont i hjärtat och känna sig så ledsen för någon man inte känner (annat än på bloggen)! Vad ledsen jag blir när jag läser ditt inlägg, för din skull. Gråt och var ledsen så mycket du vill, det måste man. Skrik och var arg, det hör till. Skratta hysteriskt åt något, det kanske du gör. Mitt hjärta gråter för dig Sandra :´( Kram

  380. Matilda skriver

    Tänker på dig.

  381. petra skriver

    Första gången jag lämnar en kommentar på en blogg, efter flera års idogt läsande: stor kram till dig, tyvärr vet många av oss hur det känns. Vilket är en klen tröst, men du är inte ensam. <3

  382. Karin skriver

    Fy fan för krossade hjärtan. Kolla på Amelie från Montmartre och ät pizza <3

  383. silk skriver

    I’m so sorry! Stay strong! ❤

  384. chi skriver

    tiden läker alla sår, den bästa klyschan i världen <3

  385. Angelica skriver

    jag är så ledsen för din skull
    <3

  386. Helena skriver

    you are not alone

  387. Sara skriver

    ”You are what you love, not what loves you, I decided that a long time ago.” – Donald Kaufman, Adaptation

  388. emma skriver

    Hur händer sånt här? Ni var ju perfekta. Men Sandra, vet du vad? Du kommer överleva detta. Helt klart. Skaffa katt! Käka citron! Gråt gråt gråt. Och sen kommer du hitta någon annan som ger dig samma sak, eller så hittar ni tillbaka. Nu är det sommar, hångla loss och överlev.

  389. Österomberget skriver

    Jag vet inte vad jag ska säga, men vill ändå lämna ett lite avtryck här. Låt känslorna som vill komma ut komma ut bara!

  390. Emma skriver

    Det kommer bli bra. Allt fixar sig alltid <3<3

  391. kajsa skriver

    <3

  392. Angie skriver

    Du är fin och bäst! Jag vet inte hur många gånger som jag under fyra års tid har gått in här på din blogg när jag har vart ledsen eller bara nere. Alla dina texter har gått mig så otrolgt peppad och glad. Och nu när det har blivit såhär vill jag bara ge tillbaka lika mycket som jag har fått.
    Även om man inte känner dig personligen så gör de ändå ont i en.
    Men du klarar det här. Låt det ta tid, alla vet att det gör det och att inget försvinner i ett knäpp. Stor kram till dig och mitt stöd. Tänker på dig!

  393. elin skriver

    <3 <3

    massor av kramar.

  394. Sanne skriver

    Fan vad du kommer klara detta! Och fatta vad stark du kommer vara!! :)

  395. mimi skriver

    sandra i dont comment often but i have read your blog for years, and i really just had to post that im so sorry that you are going through this. please know you have lots of readers out there who hope you’re coping and that we all really enjoy and appreciate reading about your life, and know that your blog provides a little bit of happiness in the lives of strangers all over the world! i really hope that the hurt you are suffering from this doesn’t close off your heart to others in the future. surround yourself with those who care about you and take the time to heal. hang in the there honey, hugs from aussieland ❤

  396. smilla skriver

    Men så oändligt sorgligt. Alla krafter och varma tankar åt dig.

  397. sophie skriver

    jag läste dina ord en gång, två gånger och även tre gånger men jag förstår fortfarande inte vad där står… :( Jag skriver ett ord men ångrar mig och suddar ut. Börjar om men orden virvlar i huvudet och fingrar och huvud samarbetar inte. Jag vill bara säga, oavsett vad kommer det bli bra men tycker otroligt synd om dig!

  398. Elin skriver

    Ludvig är en riktig skitstövel.

  399. Fanny skriver

    [...] och tar min morgoninternetrunda här i min handduksturban och läser att Niotillfem-Sandras pojkvän har gjort slut. Och det är inget ”gemensamt beslut”, utan han som har dumpat henne, rakt av. Efter [...]

  400. Emma skriver

    Det gör ont i magen så ledsen jag blev när jag läste detta!

  401. Ida & Nike skriver

    jävla skit fan. Alla fula hemska ord man kan för helvete vad det gör ont.

    Men med tusen tårar(som rinner ner ganska så snabbt ändå), bästa vänner(som kan krama, vara där och gång på gång tala om hur bra man är), vackra filmer om sommar, starka kvinnor och vackra platser. Sen kommer du resa på dig, skölja av ett rödgråtet ansikte, ta på din finaste kjol och hoppa på´t igen, livet!

    Det finns så mycket bra Sandra. Skit i all skit.

    Kram

    Ida

  402. lady_G skriver

    jag sitter och kippar efter andan.
    Känner att mitt hjärta fladdrar som vingarna på en sommaränglsig fjäril.
    Jag vet inte hur eller vad man säger till någon som är i din situation.. och inte heller vet jag varför jag skriver här alls när det redan är över 400 kommentarer skrivna innan mig.
    Men jag känner min mur med dig, vet hur många gånger den byggt upp .. och hur jäkla ont det gör när den rasar.
    Först bara gråten, sen fulgråten, sen dödsgråten och sen kommer den desperata gråten då man bönar och ber om att förstå, om att bli förklarad för och om att han ska komma tillbaka.
    Fast man inners inne vet.. vet att det inte går mer nu.
    När någon har kunnat sagt de orden.. att de inte längre är kär i en.. ja då vet man ju.. att det är tappat.
    Allt är borta.
    Men minnena finns kvar och de var fina, njut av dem, samla dem.. och jag lovar dig finaste du att det kommer en annan som fyller dig med lika mycket, mer kärlek och bättre minnen,
    Längre fram, en annan dag,
    Jag lovar dig… för jag kan lova detta.
    Det som inte blir är inte menat då.. låter hemskt och elakt men jag tror det.. vet att det finns en annan väg för dig.
    Vet att du förtjänar det, och att du efter allt gråt, skrik och desperata sms kommer ur det.. ut ur det.
    på andra sidan.
    det går. du kommer göra det.
    Vackra du.

    Ta hand om dig så gott det går.
    KRAM!!!

  403. Lisa Guldvarg skriver

    Hej, jag är dålig på att kommentera men har följt dig rätt länge nu. Och när du delar med dig av ditt innersta och allra jobbigaste så kan jag inte inte visa dig att jag läst och berörs av din ledsamhet. Fy för att vackraste kärleken kan ta slut! Det är klart att det kommer bli bättre, men det tar tid. Kram

  404. Hanna skriver

    Nej! Fy fan vad sorgligt. Usch. Nu gråter jag. Näe. Som många andra också skrivit TÄNKER PÅ DIG! Fast vi inte träffats… fy fan för olyckligheter.

  405. Felicia skriver

    Fyyyyyyfaaaaaaaan. Kram till dig.

  406. Victoria skriver

    sandra, det kommer bli bra igen. <3

  407. Jennika skriver

    fick liksom tårar i ögonen…
    kram på finaste Sandra <3

  408. Sandra Hvarfner skriver

    Jag har följt dig i flera år och blir riktigt ledsen av att läsa det här. Det suger hårt men du överlever hur överjävligt det än känns just nu. Been there done that flera gånger så jag vet vad jag pratar om. Men det var minst sagt oväntat. Förbannat dumt men man kan inte styra någons känslor. Sade han förresten varför kärleken tog slut? Han kanske har någon form av livskris – typ flytta ihop, bilda familj och hela köret vilket du skrivit att du inte vill än på länge – eller helt enkelt kapitulera. Försök lära dig något av situationen. Styrkekramar, ta hand om dig!

  409. Julia skriver

    jag håller din hand. <3

  410. Julia skriver

    Du förtjänar så mer än en kille som efter 4 års förhållande gör slut via telefonsamtal! Det blir bättre!

  411. Josephine skriver

    Du verkar vara en sån fin människa

  412. Emma skriver

    sex månader och fyra dagar senare kan jag meddela att det gör mindre ont
    (Ludvig vill jag bara slå på för sådär får man inte göra)

  413. Sara skriver

    Kram Sandra!

  414. Tove skriver

    Kunde typ inte sova på hela natten när jag läst detta, gud vad hemskt…är så rädd för att kärleken ska försvinna bara sådär. Ryckas ifrån en. Får ta vara på det man har antar jag. Ni var fina…sämst att han tog det på telefon och efter er resa och allt…
    <3

  415. Rebecca skriver

    Vet inte vad jag ska säga då jag själv aldrig har befunnit mig i en sådan situation.
    Men det må kännas förjävligt nu men det blir garanterat bättre.
    Det som man inte kan få gör alltid mest ont.
    Du är en stark och självständig kvinna med tusen fans, bra vänner och flera möjligheter. Sörj inte över någon som inte gillar dig, his loss liksom.
    Du måste rycka upp dig och komma till insikt om vem du är, du klarar dig och med tiden läker alla sår.
    Pyssla om dig själv nu och ta hjälp av dina vänner som förövrigt verkar vara riktiga.
    Kram!

    Din blogg är genialisk btw.
    Du skriver så otroligt fint och personligt, sånt man kan relatera till som 16-åring. Sen är det alltid kul att läsa om dina utflykter med tillbehörande text.
    Sköt om dig vännen

  416. Victoria skriver

    Går igenom samma sak, ett telefonsamtal och det är över. Det spelar ingen roll att jag vet hur det känns, för din smärta är din smärta och man kan aldrig jämföra. Jag vill säga till dig att det går över, men det går inte helt över. Den tomhet jag känner kommer alltid finnas där, men jag väljer nu att se tomheten som en del av mitt hjärta som jag alltid kommer att bära med mig men som inte längre helt tillhör mig, en skadad del av mig, stängd för mig men ändå full av kärlek för en annan person. Mitt i allt det onda är det en vacker tanke, och så vill jag minnas. Jag önskar dig allt väl i din väg ut ur det svåra du upplever.
    Ta hand om dig! Du kommer att börja äta igen, le igen, prata igen och det får ta tid.
    Ord är allt vi har och idag känns de otillräckliga, tänker på dig.
    Stor kram

  417. Gabi skriver

    Oj… vilken chock – för mig, en främmande bloggläsare!… vilken chock det måste vara för dig då…! Vilken hemsk tid du måste gå igenom nu… men fastän du kanske inte tror eller orkar tänka så just nu, så lovar jag att det trots allt, så sakteliga kommer bli bättre! Du är du.

  418. Pernilla skriver

    For what it’s worth…
    Jag har ibland undrat varför jag är så fascinerad av dig och sin blogg. Det finns miljoner bloggerskor som tar snygga bilder på sina snygga liv och skriver fyndiga små kommentarer till. Men en efter en ledsnar jag på dem fortare än de hinner skriva ”rackarns”. Men inte din. Varför? Du är tio år yngre än mig och lever i en helt annan värld. Men i dag kom jag på det. Du är en helt enastående berättare! Du gör fantastiska berättelser med både text och bild, och du sätter ord på känslor man knappt visste att man hade. Och du gör det med precision.

    Och det är därför flickor, kvinnor, tjejer runtom i Sverige och säkert andra delar av världen, börjar måndagen med tungt hjärta idag, Sandra. Alla känner vi med dig! Jag hoppas att du känner styrkan och kärleken från alla oss som är med dig och din blogg varje dag.

  419. N skriver

    Åh nej! <3 <3 <3
    Du är bäst och finast i hela världen. Jag skulle göra allt för att få vara som du, även utan Ludvig.

  420. Thia - Illustrationer och reklamorgasmer skriver

    Åh, nej vad äckligt hemskt. Fy för hjärtesorg och fy för slut på overkligt vackra kärlekshistorier. Men du är så himla stark. Du kommer att klara detta! För övrigt är det verkligen helt sinnessjukt att du kan skriva så otroligt vackert även när du är på botten. Du är fantastisk! Glöm aldrig det.

  421. Linda skriver

    Finaste bästa Sandra. Vet att inga ord i världen hjälper just nu. Vill bara krama om dig. Men jag lovar att allt kommer bli bra. Det tar bara lite tid.

  422. Elise skriver

    Usch, vad jag hatar kärleken och alla jävla jordens känslor när jag hör sånt här. Du är mycket mer än bara ni två, kom ihåg det. Detta löser sig, det kommer det göra. Ingen tvekan om saken, faktiskt. <3

  423. Fia skriver

    Så ledsen för detta Sandra. På något underligt vis gör detta ont i mitt hjärta också. Man kan absolut gråta tycker jag även om man inte tror att man kommer kunna sluta, för man kommer kunna sluta det bara känns inte så just nu. Det är aldrig bra att försöka stänga inne grejer. Let it out och låt någon hålla om dig under tiden. So so sorry.

  424. a. maria skriver

    Kära Sandra.
    Det är faktiskt sant. Tiden läker alla sår, vissa försvinner helt, andra blir ärr. Just det, ärr. Minnen att titta tillbaka på och minnas med ett leende i mungipan.
    För att kunna påbörja ett nytt kapitel så måste man avsluta ett. Det är inte det lättaste, kanske tycker man att det är det bästa man någonsin skrivit och vill fortsätta skriva på det tills boken tar slut. Men alla kapitel har ett slut och när det väl är dags måste man släppa taget och gå vidare. Ta upp pennan och fortsätta skriva, man får lov att gå sönder där emellan, man får lov att gråta, vara egoistisk för ett tag.
    Men tänk på att ju mer man skriver desto bättre författare blir man och boken.. Den blir bättre och bättre, sida för sida, kapitel för kapitel. Bättre.

    Du förtjänar det bästa.
    Kärlek.

  425. Ida skriver

    Sandra, du är värd all lycka i världen och jag hoppas att den hittar tillbaka till dig snart igen.

  426. Kristin skriver

    Jag kan aldrig fylla tomrummet efter din kära mamma en atlant bort. Men jag kan skicka mängder med positiva tankar webbkärlek. Jag vet att inga ord kommer få det att kännas bättre, men jag brukar försöka tänka på hur stark jag kommer känna mig när jag smält det hela och börjat gå vidare. Den känslan är för mig bättre än allt i världen. Du klarar det här Sandra, det gör du!

  427. Saga skriver

    Vill bara säga att jag blev väldigt rörd av detta och förstår att det måste kännas hemskt. Att se bilderna några dagar innan från er semester, och tänka ”Hon visste inget och han hade redan bestämt sig.”

    Detta är ditt nu och jag vet inget om ert förhållande men jag hoppas att du reser dig igen!<3

  428. marit skriver

    tänker på dig. alla vet vi hur ett krossat hjärta känns. det är det smärtsammaste som finns. snart är det över. för det går alltid över <3

  429. Kari skriver

    Så lei meg på dine vegne! Godt du har mange venner å støtte deg på, selv om det er noe spesielt med mammaer i sånne situasjoner. Sett på Håkan og drikk din vin! Og det er lov å gråte når som helst og hvor som helst.

  430. Alexandra skriver

    Miljoner kramar sandra! :(

  431. MW design skriver

    Blev också just dumpad och det känns som att man ska gå sönder :( tänker på dig! :)

  432. Sarah skriver

    All styrka och KÄRLEK till dig. Du är fantastisk. <3

  433. Alexandra skriver

    Jag blev dumpad för någon månad sedan. Det var det värsta som hänt mig.
    Jag hade en panikångestattack och jag trodde inte jag skulle kunna fortsätta leva utan honom, för det hade jag intalat mig själv i ett och ett halvt år.

    En dag satt jag och plågade mig själv genom att kolla på alla våra engångskamerabilder, och då såg jag något som fick mig att haja till.
    Lukas, min älskade hund. Han var med på nästan varenda bild. Han hade funnits för mig när vi var ihop, även innan vi var ihop och han fanns för mig nu. Han har hjälpt mig oerhört mycket genom allt sedan fem år tillbaka. Och han gör aldrig slut

    Jag vet inte varför jag skriver detta, men det känns lite som att det behövs. Du borde finna dig ett ankare Sandra, och sedan låta det storma omkring dig och inuti dig
    Tror jag

  434. Katarina skriver

    Så ofantligt ledsamt. Får en stor klump i magen bara av att läsa detta, kan nog inte föreställa mig hur det måste kännas för dig då.

    Styrkekram!

  435. paula skriver

    Önskar att jag kunde säga att allt blir bra. Men jag är själv så fruktansvärt dålig på att gå vidare, speciellt när man själv inte alls vill. Det där som känns svart och ungefär som döden just nu, det kommer att bli lite ljusare i allafall. Tiden läker inte alls alla sår, men till slut så minns man inte alla fina små detaljer längre. det är både sorgligt och bra.
    Kram på dig finaste fina… kom ihåg att du är störst bäst och vackrast, min mammas alltid tröstande ord…

  436. Mikaela skriver

    Det gör mig så ledsen att läsa detta, du som beskrivit er kärlek så fint. Hoppas du hittar tillbaka till glädje och kärlek snart igen.

  437. v skriver

    fina, fina du.
    <3

  438. thea skriver

    Så ufattelig og så forferdelig. 
    Og – unnskyld at eg seier det – for ein jævla drittsekk.

    Det einaste fine er at du, som du har vist alle oss lesarane på bloggen, trur på kjærleiken og kjem til å finne han att…

  439. Frida skriver

    Skriv listor om allting. Skriv ner allt du känner. Hitta dig själv igen.

  440. Lisa skriver

    speechless

  441. Maria skriver

    Först blev jag ledsen av att läsa ditt inlägg, men sedan blev jag förbannad. Vadå inte kär längre? Hur gammal är han? 10? Ursäkta, men det kommer nog gå upp för honom att man inte är kär hela tiden i ett förhållande. Jag har varit tillsammans med min man i 10 år och jag kan ju säga att vi haft flera kriser där vi inte längre varit kära i varandra, men man får jobba på det och försöka hitta tillbaks till varandra- om man verkligen älskar varandra. Myten om att man ska vara konstant kär i ett förhållande är helt sjuk. Du förtjänar att hitta någon som älskar dig och inte gör slut så fort det inte pirrar i magen längre. Mobilisera din ledsenhet och bli arg!
    Har aldrig kommenterat här förut, men känns nästan som jag känner dig ändå… Du skulle en gång hyra min lägenhet under way out west, när jag var i Tokyo och gifte mig för 2 år sedan var du på samma bar som oss (den lilla inrökta beat bar- fast jag vågade inte komma fram och hälsa) och dina new york guider är anledningen till att jag och min kompis karin åker till New York varje år. Så grymma tips med det bästa av New York.
    Ta hand om dig, gå till Jane hotel och drick Pimms, promenera high line och häng på klubbar. Och gå till det lilla frozen yoghurtglasstället där man kan ta gelébjörnar och blåbär som topping. Och flyg över din mamma. Annars får du komma till Göteborg och åka ut till vårt ställe i skärgården och äta kräftor och bada. Du är grym och du kommer ta dig igenom detta! Kram (önskar jag kunde göra ett hjärta, men är för ohacker för att fatta hur man gör…)

  442. mana skriver

    Det här hände mig för en månad sen. När det känns som att man ska dö, så är det för att en del av en själv dör. Den delen som var hans. Men man dör inte och det är det viktiga. Skriv en bok. Det ger allt en meing och kan hjälpa andra, för du skriver så fint och sant. Kände igen varenda ord av det här.

  443. vendela och linn skriver

    Fina sandra. det här kommer gå över. det kan ju hjälpa lite att veta att inom en radie av 3 mil ifrån dig befinner sig antagligen de snyggaste männen på jorden. och de intelligentaste. fast det är ju att fördömma. nu får du bli singelaktig och alldeles för full och röka tills du svimmar, nu är det okej. det blir bra<333

    Nu ska vi hjälpa dig och stötta dig så som du har stöttat oss. Ska alltid skriva en peppande kommentar från och med nu. Det ska inte handla om ludvig. Det ska handla om självständighet och kraf och allt det där som är så svårt att få grepp om just nu. Du är en jättefin människa Sandra och jag vet att man egentligen inte skriver sånt för vi har aldrig träffats men du har hjälpt så många tonåringar att du anar inte! Tack tack tack för att du finns och delar med dig av allt – även det som gör ondast och som ligger närmast hjärtat! <3 <3 <3

  444. Nellie skriver

    Tänker på dig. Styrke kramar <3

  445. Annika i Spanien skriver

    Men kära, kära!
    När det krackelerar, när du faller, då ska du låta dig falla, för du har vänner som står där nedanför och tar emot dig.
    Sorgen kommer att ta tid, lång tid, och det enda du kan göra är att härda ut tills du kommer ut på andra sidan. För till slut gör du det. Jag har också gått igenom sorg.

  446. Sunna Katarina skriver

    Åh nej, fy fan vad hemskt! Gråt så mycket du vill, bara gråt ut allt. Kram

  447. Vet känslan skriver

    <333333333

  448. Ellen skriver

    På något sätt är det så vackert att det kan göra såförbaskatjävla ont, för det visar bara hur äkta det faktiskt är. Att kärlek finns och att man kan älska så att man nästan går sönder.

    Ta en sekund i taget. Vips, säger det så vaknar du en morgon och inser att det absolut första som poppar upp i huvudet inte är han. Även om det känns som tusen år dit så kommer den dagen. Tills dess; En sekund i taget.

    Men tills dess så måste det få göra så in i helvetesjävla ont och man får bryta ihop i kassan på mataffären där man handlat tusen gånger ihop.
    För som sagt, annars var det aldrig på riktigt. Och hur ont det än gör så överlever man det, det är det som är så jävla häftigt!

    Stor kram Sandra, vi är många som tänker på dig.

  449. SJ skriver

    Hey sweet Sandra,

    I really hope you will be ok. It’s terrible to hear you’re in pain! Heartbreak is so indescribably devastating. Through the ether of the internet we are all barracking for you. Because over here in this world you share with us, you are the apple of our eyes (see the above as testimony!). You’re awesome!

    (Also, I have no right to say this but I feel a fierce defensiveness on your behalf! In my view, if he was any gentleman he would’ve flown over to New York to tell you in person. Not on the phone. Not after you just helped organise a holiday for you both and flew all the way over there to see him. Dammit! It sucks regardless.)

    Please take care. Thinking of you!

  450. ch skriver

    kramkramkramkram

  451. Linda skriver

    Min pojkvän gjorde slut för inte alltför längesen. Även om jag mår 1000 gånger bättre nu så är det ändå starkt i minnet.
    Tänker på dig! =(

  452. J skriver

    Det hände nyss mig efter tio års förhållande, och du beskriver det så bra. Det blir bättre, kram.

  453. Ellen skriver

    Måste förresten tillägga att jag tummade med mig själv på att aldrig nånsin ens tänka tanken på att bli kär igen, för då jag precis blivit dumpad gjorde det så ont att jag inte visste om jag skulle kunna resa mig ur sängen. Jag lovade mig själv att aldrig släppa in någon igen, för det var ju han som dumpade mig som jag planerat att dela hela mitt liv med, och blev det inte så så fick det va.

    Men så råkade jag springa rakt in i en kille med blont hår, glugg och barfotafötter i snygga skor med uppkavlade jeans. Och nu är jag så kär så jag vet inte vad. Och så sjukt STOLT över mig själv som vågade, det tog ett och ett halvt år att komma över mitt ex. Men jag gjorde det och jag överlevde.

  454. Therése skriver

    all kärlek och styrka till dig Sandra!

  455. Kajsa skriver

    Åååh, usch :’( Tusen kramar och hoppas att du känner dig bättre snart!

  456. Ida skriver

    Jag har aldrig kommenterat här tidigare, men jag blev bara så chockad och ledsen när jag läste detta inlägg. Jag vill bara säga hur otroligt mycket dina texter har hjälpt mig när jag varit ledsen ensam hemma med ett brustet hjärta, och hoppas att du också hittar ett sätt att må bättre, inte idag eller imorgon, men så småningom. Du verkar vara en så otroligt fin människa, och livet är inte alltid rättvist. Många styrkekramar, framtiden blir alltid ljusare hur mörkt det än skulle vara just nu.

  457. Julia skriver

    Hej Sandra. Jag är hemskt, hemskt ledsen för din skull. Jag tror inte att det finns så mycket mer att säga än så, så jag skickar ett <3

  458. Caroline skriver

    Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna när jag läste detta. Det låter kanske töntigt men jag hade en orolig känsla i magen innan jag gick in här idag. Kände på mig att något var fel…
    Jag har läst din blogg sen du startade den men sen du fyttade till USA har det blivit min bästa stund på dagen, då jag och min sambo sätter oss ner och läser den tillsammans. Vi är så fascinerade och avundsjuka på ditt fartfyllda liv. Vi suger åt oss all energi, äventyrsanda och livsglädje och fantiserar om att vi skulle vilja våga göra något sådant, någon gång.
    Hur som helst, jag har förbannat denna dag sen jag började läsa. Jag har tänkt så många gånger att det aldrig får hända att ni går isär, att eran sagokärlek övervinner allt… nej fy, detta kommer bli en deppig dag…

  459. Louise skriver

    Jag känner så mycket med dig, skickar styrketankar till dig fina Sandra. Kram

  460. Malin skriver

    kramar x 1000!

  461. linda skriver

    Ah kara du, ar sa ledsen for din skull, fick en klump i magen nar jag borjade lasa. Och jag kan tanka mig att du inte vill hora att de blir battre. Sa skit i de, grat och lyssna pa latar, at saker du gillar och skit i omvarden. Ingenting ar storre an karleken och jag forstar dig.. och sa langt bort ifran Sverige. Sander en stor kram iaf…

  462. louise skriver

    Låt nu andra ta hand om dig, luta dig mot vänner och familj. Dufrtjänar det bästa, bästa tänkbara. & sen, när du kan igen, kämpa kämpa tillbaka till lyckan. Du klarar det.

  463. tiptip skriver

    Jag blev ledsen när jag läste vad som hänt dig, verkligen ledsen. Jag brukar i inte beröras av bloggar. Försök bara att vara i smärtan och vad ska man säga mer än att det blir bättre med tiden. jag förstår verkligen att du är helt förkrossad.
    Din bloggskara älskar dig, alla dina vänner älskar, du har en bra familj som älskar dig.

  464. Jessica- Skåning i Australien med hjärtat i Tyskland skriver

    Jag är stum av förfäran och chock och omtanke. Varma kramar på dig, hoppas du snart mår litelitelite bättre!

  465. Ida skriver

    Jag var med om precis samma sak för 5 veckor sedan, det gör så fruktansvärt ont. Men man överlever, hur omöjligt det än känns. Kramar till världens bästa bloggare!

  466. Tove skriver

    Jag och alla mina vänner (som följer dig och ditt liv vareviga dag) lider så oerhört med dig.
    Önskar vi kunde krama om dig och hålla dig upprätt tills det onda går över.
    Jag hoppas du har vänner som håller din hand riktigt hårt just nu.
    Vi finns också här – även om du inte känner oss så finns vi här.
    Delad sorg är halv sorg och vi hade mer än gärna tagit hälften om det hade varit möjligt.
    Håll ut, det kommer blir bättre!
    Hoppas att du snart ska kunna känna såhär Sandra:
    http://www.youtube.com/watch?v=qTHtIrCOpnA

  467. Sanna skriver

    Nej, nej, nej, NEJ! Jag får ont i mitt hjärta. Du som är så fin ska inte behöva känna så. Du är så bra på alla vis. Det kommer att bli bättre, på andra sidan möter du nya sidor hos dig själv och ett starkare du. Det kommer ta lite tid men när du är där så är du verkligen där och då kommer du inte tillbaka hit. KRAM.

  468. Malin skriver

    Femtusen varma kramar till dig, fina fina Sandra <3

  469. L skriver

    usch vilken trist start på måndagen och veckan. Sitter med tårar i ögonen. Skickar varma styrketankar till dig. Kommer vara jobbigt och nattsvart, men det går att ta sig igenom. Fastän man inte vill.

  470. Nina skriver

    Så otroligt hemsk ledsamt, kram på dig Sandra!

  471. Victoria skriver

    Hoppas att de här över 400 kommentarerna kanske kan få dig att må lite bättre. All styrka till dig!

  472. Kristin skriver

    <3

  473. Stina skriver

    Nästa gång jag hittar en ögonfrans på någons kind, kommer jag att önska all lycka i världen till dig. Tills dess – kraaaaaaaaaaam x 1.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000!

  474. nina skriver

    <3<3<3<3<3<3<3<3<334567891011121314151617181920….

  475. maja skriver

    Fyförihelvete vad vidrigt. Jag skickar många många kramar!!

  476. Amrit skriver

    Kram! <3 <3
    Jag har last din blogg sedan du var pa blogg.se och alskar allt du skriver men ar dalig pa att kommentera. Jag ar ledsen for din skull och aven om allt kanns skit och oerhort jobbigt nu sa kommer du att skratta an en gang. PUSS pa dig.

  477. catrin skriver

    fy. ni var så fina ihop. jag föll en tår när jag läste och jag kan inte i min vildaste fantasi förstå hur du känner sandra. men våga släppa på känslokontrollen, det är viktigt att våga släppa lös alla känslor. det kommer kännas bättre efteråt. jag tänker på dig, du klarar det här. skickar en kram över haven <3

  478. Matilda skriver

    Åh, det finns nog inget som är så hemskt som när någon gör slut sådär. När man själv tror att allt är jättebra och man vet precis hur ens liv kommer att vara tillsammans och så får man reda på att så tyckte han inte alls. Jag vet precis och det är fruktansvärt, fruktansvärt hemskt. Stora kramar till dig!

  479. airaM skriver

    Jag tror att hela min världsbild just rubbades. Ni två skulle ju alltid vara. Fy, jag lider så med dej och jag känner igen mej i vartenda ord du skriver. Fattar inte hur bra du kan uttrycka dej i skrift i det här läget. Det är ju precis så det känns när man förlorat sin bästa, sitt liv.
    Det kommer bli bättre, men så känns det ju inte just nu. Så nu är det tid att må skitpissröv-dåligt och så kommer det fina lite längre fram. <3

  480. Sara skriver

    All kärlek som går att skicka över atlanten skickar jag till dig. Vet precis hur det känns. Du är bäst, kom ihåg det.

  481. Nicole skriver

    Finaste tjejen, du kommer fixa detta!

  482. Elin skriver

    Älskade Sandra! Finns väl inga ord i världen som kommer göra någonting bättre.. Men bara så du vet så var det den här kloka kvinnan som skrev det här blogginlägget http://metrobloggen.se/niotillfem/om_att_gora_slut_med_nagon/ som tröstade mig mest och torkade mina tårar när jag grät på bussen, i sängen, på klubben, hos vänner osv. när min första kärlek och jag gjorde slut. Jag tror jag läste det minst en gång om dagen i en månadstid och följde alla de steg du gått igenom innan.. och tillslut kändes det som att jag kunde börja leva lite igen, även om det var det svåraste jag någonsin gjort. Du har hjälp mig så mycket utan att ens veta om det, och jag hoppas att jag kan göra det samma för dig på något konstigt sätt.

  483. Cissi skriver

    När något man trodde var framtiden tar slut och ens bästa vän inte älskar en längre – det är för djävligt och gör så ont… Omge dig med vänner och kämpa vidare för en dag blir det bättre även om det verkar omöjligt just nu. Massor av omtanke från Göteborg

  484. June skriver

    Det kandes som om Ludvig gjorde slut med mig nar jag laste det har. Jag ar i ett sant shock tillstand. Att det ar slut, ni tva. Ni ar ju det vackraste som finns.

  485. Cecilia skriver

    Så ledsen för din skull! Jag får inte ur mig något vettigt att skriva alls, men tänker på dig och hoppas att du får kraft och kärlek från dina vänner där borta. Och att du får stöd från alla som tänker på dig dygnet runt- som din mamma gör! Mammors snälla tankar gör underverk, hur långt bort de än är.

  486. Marie skriver

    Jag vet hur det känns och jag vet att det gör ont. Smärtan är obeskrivlig, och det värsta är att man kan liksom inte smita undan. För man kan inte undslippa sig själv och sina känslor. Det bästa är nog att bara gråta, gråta och gråta. Tills gråten tar slut och man inte orkar gråta längre. Tills ett normaltillstånd återvänder. Tills leendet återvänder. Och till slut skrattet. För det kommer, jag lovar. Tills dess, lyssna på musik, låt dina vänner trösta dig. Skriv. Var arg, om det hjälper. Åk hem för bövelen. Det finns inget som hjälper mer än att få gråta ut hos mamma. Du är stark och du klarar detta.

  487. Greta skriver

    tusen cyberkramar!

  488. F. skriver

    <3

  489. johanna. skriver

    och jag brast. jag brast när jag läste det här. jag vill inte att du ska vara ledsen, att någon ska behöva vara såhär ledsen.

    fina, fina, finaste du. jag vill säga att du ska ”krya på dig”. vet inte om det passar, men hjärtat gör ont och det behöver läka. det kanske passar.. ändå.

  490. m skriver

    sandra du ska veta att med ditt underbara arkiv har du stöttat mig så himla mycket så himla många gånger. alla fina inlägg om hjärtesorg och förvirring och det-kommer-bli-bättre. jag önskar att jag kunde göra nåt i gengäld nu när det blev såhär men jag vet inte vad det skulle vara så därför bara skriver jag och säger hur bra och klok och fin du är, och jag hoppas så otroligt mycket att allt kommer kännas bättre snart, snart, snart. kanske inte imorgon eller den här veckan eller den här sommaren ens, men nån gång, för jag vet att det alltid ordnar sig till slut. fast egentligen förtjänar du inte att behöva vara ledsen!

  491. Helena skriver

    Usch vad tråkigt att läsa Sandra! Jag förstår att det inte känns så nu men det kommer bli bättre! Det där man säger om tiden som läker alla sår och så är sant.. Genom bloggen har jag fått intrycket av att du är en fantastiskt stark, självständig och klok person! Du kommer ta dig igenom det här! Dessutom verkar du ha fantastiska vänner som kan krama dig och trösta dig och hjälpa dig! All styrka till dig! <3

  492. Annika skriver

    Åh fina, fina Sandra! Jag vet inte heller vad jag ska säga mer än att jag delar sorgen med dig. Vi är alla med dig och på din sida och vill trösta dig, även om det inte känns så när du är ensam så hejar vi på dig. Vi tror på dig och kärlek kan ta sig i röven för det finns inget som kan kännas så hemskt i hela världen.

    All kärlek skickas från mig till dig över atlanten. En miljoner kramar!

  493. Frida skriver

    Fina du, jag är så ledsen för din skull. <3

  494. Oryx skriver

    <3

  495. Emma skriver

    Kramar

  496. Carin skriver

    Fina Sandra, jag har levt i ett självdestruktivt dåligt förhållande och tog beslutet att jag måste gå vidare efter jag läst ditt inlägg gång på gång om att göra slut. Oändligt tack!!! Önskar att jag kunde bidra med något så att du reser dig upp och känner dig stark. Du klarar detta.

  497. Hildur skriver

    Nå kan du date Ryan Gosling!

  498. Frida/Dezdemona skriver

    Jag önskar du slapp ifrån all ledsenhet, att du magiskt skulle bli lycklig igen på en vecka. Kram!

  499. Suzy skriver

    nei. nei. nei. nå er jeg knust sammen med deg, Sandra. Bare gråt.

  500. Ella skriver

    <3333333333333333333333

  501. Jossan skriver

    Grät en liten skvätt.<3

  502. Victoria skriver

    <3 Usch vad sorgligt! Jag är också i en hjärtesorg just nu så jag kan inte komma med några upplyftande ord. Jag trodde att jag hade träffat den rätta i mitt liv också. Jag älskar honom och han älskar mig. Fortfarande. Och jag trodde att det räckte. Vad mer behövs liksom? Men så visar det sig att han inte för allt i världen kan se sig själv leva ett liv med barn, och jag kan inte se mig själv utan. Det går att kompromissa om mycket i ett förhållande, men inte detta. Kärlek är det svåraste jag vet. Men när jag ser gamla par på stan med skrynkliga händer som fortfarande hållt ihop efter alla dessa år, då får jag upp hoppet igen. Människor kan faktiskt älska varandra livslänge och få det att fungera. Det får mig att tro på kärlek igen.

  503. E skriver

    Finaste du :( Till och med jag började gråta av detta. Man vet aldrig vad man ska säga om sådant här. Speciellt när både ni och alla dina läsare trodde att det skulle vara för evigt. Bara ta hand om dig, så gott du kan. Ingenting är fel, varken att gråta dagarna lång, eller att stänga av allting. Det är bara en process man måste gå igenom. Alltså fy fan. Men Sandra, du vet att du har flera tusen människor bakom dig i alla fall. Och du vet att du kommer bli ultrasuperduper kär i någon annan, om några månader eller år. Du vet att det blir bättre. Kram

  504. Ingrid skriver

    det kommer til å bli bedre, men for nå har du lov å ha det jævlig. Mange tanker til deg <3

  505. Melwa skriver

    Amen, fyfan vad trist. Usch. :(

    Det är väl egentligen allt jag har att säga. Ibland måste man ju få tillåta sig själv att må riktigt jävla dåligt. Kan du inte sjukskriva dig eller något? Det gjorde jag en gång när allt kändes skit. Det hjälpte mig att sortera tankarna lite, bort från det jobbiga.
    Du måste försöka fokusera på tiden som fanns innan honom och på alla de fina människor som finns som inte är han och hur lycklig du lyckats vara tidigare i ditt liv och tänka att du faktiskt kan lyckas återskapa det!

    Och ta emot så många kramar du bara kan!
    KRAM!

  506. M skriver

    <3

    när en dörr stängs öppnas tre nya. det finns så himla många finingar där ute!

  507. Siv skriver

    I´m so truly sorry. Nothing helps right now, I know. And no matter how many times people say ”It will be okay” or ”You´ll get through” or ”You are strong and amazing” or things like that, you probably won´t believe them. It seems impossible.
    At some point, I think, you´ll start to cry, and yes, it will feel as if the crying won´t ever stop. But Sandra, that will be the beginning of the mending, the healing. I promise.
    I wish you well. Lots of love: Siv.

  508. mina skriver

    Usch! Det här ledsna förtjänar du inte!! Fy tusan, skicka allt det i ett paket till rymden! Vi är många, många som tänker på dej, fina fina Sandra! <3

  509. jasse skriver

    Du kommer att överleva, och komma ut en starkare människa på andra sidan. Sitter med tårar i ögonen och önskar att du inte hade behövt gå genom detta. Kram

  510. Klara skriver

    Nä fy fan vad sorgligt. Sådant borde inte ens få hända. Lider med dig. Du är fin.

  511. Petra skriver

    Massvis med kram till dig!!!

  512. Johanna skriver

    Aj. Det gör ont i mitt hjärta när jag läser det här och jag gråter för din skull. Jag blev lämnad för något år sedan och det var mycket tack vare dina texter som jag kunde bli glad och må bra igen. Jag hoppas du känner vårt stöd och kärlek! <3

  513. Sofia skriver

    Jag förstår ingenting heller. Gör han bara slut helt out of the blue? Jag blir förbannad! Det är väl en sak om man kämpat och försökt och så kämpat lite till.. Kanske vill en fortfarande då fortsätt lite mer än den andra. Och det gör ont. Men att gå där och vara lycklig och tro att den andra också är lycklig. Och så sedan få detta över telefon? Nej. det är helt vidrigt och jag önskar det fanns något botemedel, något som trollar bort smärtan pronto så du slipper gå där med det där hålet i magen. Jag vet. Jag har varit där. Vi har nog alla varit där men det är kanske en klen tröst för dig där du befinner dig just nu. Vet inte vad jag ska säga mer än att jag tänker på sig och hoppas det går över så snart som det bara är möjligt.

    Det är för tidigt för att säga detta, det vet jag egentligen men jag läser inte din blogg så ofta så jag säger det nu.. En positiv sak med detta är att du är ett steg närmare att träffa den stora kärleken. Han är som är den du kommer gifta dig med, få barn med och leva tillsammans med resten av ditt liv. Och det kommer vara en amazing person. Tänk, honom har du inte träffat ännu! Allt det ligger fortfarande framför dig.

    KRAM OCH TA HAND OM DIG.

  514. sara skriver

    KRAM

  515. Linda G skriver

    Ett andetag i taget. <3

  516. Malin skriver

    Jag är i chock. Aldrig trodde jag att det skulle bli såhär. Men drickdrickdrick och gråt. När jag och mitt ex gjorde slut somnade jag till sex and the city varje kväll. Det hjälpte mig nått oerhört. All kärlek till dig Sandra, du klarar det här även om man gråter så mycket att man inte kan andas tror att man ska dö. Den värsta tiden är nu.

  517. kim skriver

    aj. aj. aj. jag vill krama ihjäl dig lite nu. jag har gjort en lista som jag brukar gråta till när livet gör för ont i mig, http://open.spotify.com/user/totalitet/playlist/1meKZ9DCq7kDhdTZuNgCtP. du överlever det här, vi står alla bakom dig beredda att ta emot dig. du är den starkaste kvinnan jag vet och då känner jag dig inte ens lite. tusen tusen tusen kramar.

  518. winona skriver

    Dearest, I know you probably wont even read this and I’m not saying anything that hasn’t already been said, but I think I started reading this blog when you and Ludvig first started out, I remember the some odd years when you only referred to him as the Wind here on the blog.

    I’m so terrible sorry when this happens, when loving something so much leads to utter heartbreak. Let it suck, but please don’t let it break you. You are an amazing person <3

  519. Malin skriver

    Det finns väl inga ord som tröstar sånt här.

    Jag blev också nyligen ensam, inte på samma sätt, men ändå. Det har hjälpt mig så mycket att läsa ditt göra-slut-inlägg tusen gånger om.

    Hade ingen aning om att det kunde göra så ont i hjärtat.

    Tusen kramar till dig Sandra!

  520. K skriver

    det gör ont när en syster är i nöd.

    tusen styrkekramar till dig.

    du är en fantastisk kvinna!

  521. Elin skriver

    Finns inte så mycket att säga, ingen kan förstå hur du känner, men det drar ändå i mitt bröst som en liten liten påminelse om all smärta du måste känna.
    Vi är många som tänker på dig härute även om deet inte hjälper mot just detta onda.
    Ät mycket pasta, prata mycket i telefon och gråt så mycket du orkar, tror det kommer kännas om något liiiiite bättre sedan

  522. Catharina skriver

    Tid. Ett steg i taget. Man tror att man aldrig kommer överleva och ta sig igenom. Men till slut kommer det komma en tid då man inser att man klarade det. Jag skriver om det här: http://lucy.webblogg.se/2012/march/slutligen-fri.html. Tror och hoppas det kan vara till uppmuntran! Kram!

  523. Camilla skriver

    Det finns inget man kan göra som kommer göra det enklare för dig, det förstår jag. Men håll ut Sandra, människan klarar mer än vad man tror!
    Ta vara på alla cyberkramar du får, skickar en från mig också: KRAM!

  524. Emmy skriver

    Åh. Nå fikk jeg vondt i hjertet. Du er fin! Men faen, det ordner seg, går bare oppover herfra. Sommeren er rett rundt hjørnet, og man kan være ute hele natta uten jakke, ligge i parken hele dagen og drikke øl og danse til man blir svett i bakgårder. Det blir bra.

  525. Linnea utan apostrof skriver

    Håll ut! Jag tror på dig.

  526. Josefine skriver

    Åh sandra sandra sandra. Jag vill inte säga någonting som påminner om att det gör ont. Läs Harry Potter och tänk att all ugglepost som skickas där är en kram ifrån oss.

  527. Hanna - Utanlikhet skriver

    ÅH NEJ :(
    Jättekram <3

  528. María skriver

    Sandra, I’m deeply sorry. I know everything we tell you is not enough to overcome this situation, but you have to be strong. I think if your true readers were your boyfriend we would never let you go, I swear; what could have happened? You’re the cutest girl ever and you have to be proud of the way you are.

    I hope all our comments mean a lot to you and help you to be a little bit happy.

    Big kiss and hug,
    María

  529. Lotta skriver

    Kära Sanda! Jag vill inte säga till dig några onödiga plattityder som bara gör dig mer ledsen. Det enda jag kan säga är: Ha vänner runt omkring dig, de älskar dig och vill dig allt det bästa i världen. Att ha viktiga människor nära en hjälper en att läka. Och kom ihåg. Du får gråta. Även om det gör så förbaskat ont. Men det hjälper också. <3 Jag har inte sagt det tidigare men jag gör det nu. Jag tycker jättemycket om ditt sätt att skriva. Kramar

  530. Anna skriver

    Alltså åh </3 Ge det tid Sandra, du är en helt fantastisk människa och lika fantastisk utan honom! Det kommer gå bra.

  531. amanda skriver

    Det kommer bli bra igen <3

  532. Ida skriver

    skickar tusen styrkekramar och tankar till dig!
    <3 <3 <3
    "det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå
    men det kan va svårt att förstå när man inte ser den
    och det sägs att efter regnet kommer solen fram igen
    men det hjälper sällan dom som har blivit våta"

  533. rebecca skriver

    ååh neej!
    när det väl brister, åk till din finaste vän så att denne kan klappa dig över håret och påminna dig om hur bra du är!! det gör jag alltid för mina vänner, håller dem hårt och bara finns där, när de vill gråta eller när de kommer till stadiet ” Och han var ju egentligen rätt ful ”.
    skickar tusen klappar på huvudet och kramar från sverige till dig!

  534. Ronja skriver

    Försökte kommentera igår men jag tror det blev överbelastat. I alla fall, jag blev dumpad på jullovet och trodde att jag aldrig skulle bli densamma igen. Så en dag under sportlovet när jag svischade ner för backen i fjällen råkade han poppa upp i mitt huvud, och jag insåg att jag inte tänkt på honom på EN HEL förmiddag. Det var en sån himla frihetskänsla att veta att jag inte vaknat upp med honom i huvudet, utan varit så upptagen med att leva att jag tänkt på annat. Ända fram till lunchtid. Och nu ett halvår senare reflekterar jag inte längre över vad som råkar poppa upp i huvudet. Tänker på honom ofta men det gör inte ont längre.

    Det är som en stört långdragen sjukdom i hjärtat, man kan bara härda ut. Men det går.

  535. carla skriver

    http://www.youtube.com/watch?v=pZAnFuXPe0s

    nu blev denna låt en i mängden bland alla kommentarer, men jag hoppas att du hittar den och att den ger dig nåt.

  536. Alina skriver

    <3!!!
    Jag vet att det inte hjälper att säga/skriva nånting just nu. För krossat hjärta är det jävligaste som finns. Att den person som alltid gjort en som lyckligast nu gör att man bara vill dö. Det är för jävligt, för jävligt, för jävligt.

    Just nu är det ingen tröst. Men igår kväll kunde jag inte ens komma in på din blogg, det blev bara error. För att du har så många som bryr sig. Du är inte ensam Sandra, trots att du just nu känner dig som ensammast i hela världen. Du är inte ensam. <3

  537. Timotej skriver

    Det här var det sorgligaste jag läst på länge. Sandra, jag vill att du mitt i all förtvivlan ska fokusera på något positivt, (även om det knappt finns något just nu) och kom ihåg att det lilla positiva, vad det än kan vara, kommer att växa även om det kommer att ta lite tid. Ta hand om dig!

  538. elsa skriver

    åh fina, fina sandra. glöm inte bort att du är hur bra som helst, en fantastisk människa och du tar dig igenom dethär. ge det tid. styrkekramar. <3

  539. Maria skriver

    Jag blev så tagen av detta inlägg att jag drömde om dig och Ludde i natt. Att man kan känna så mycket för en person som man inte ens känner. Kram på dig Sandra.

  540. Lina skriver

    Åh Sandra, nu sitter jag på kontoret och gråter. Att göra slut eller att bli dumpad är det värsta som finns.

    Jag vet precis hur du känner. Jag vet precis hur hopplöst allting känns, som att livet aldrig kommer bli bra igen.

    Men vet du, även om det känns helt ofattbart just nu kommer du vakna upp en morgon och inte känna någonting. Till den dagen är det oceaner av tid. Tid som du ska spendera på bästa sätt med vänner som kramar, klappar och förstår. Som låter dig gråta igenom en hel dag eller fler hela dagar för den delen. Vänner som ser till att du får i dig mat och som ser till att du tillslut somnar.

    Du har själv skrivit ett jättefint inlägg om hur det är att göra slut och hur man sen upptäcker att ens hjärta har läkt.

    Det kommer hända Sandra!

    Massa kramar och kärlek.

  541. Fanny skriver

    Ta hand om dig själv, var snäll mot dig själv. Gör bara precis vad du känner för att göra. Du klarar det här, även om det för stunden (och förmodligen ett tag framöver) känns som en omöjlighet. Ta det ett steg i taget, låt bara tiden gå. En dag vaknar du upp och upptäcker att det inte gör lika ont längre.

  542. Sara skriver

    Finaste Sandra! Såg din ändrade relationsstatus på facebook i förrgår, men ville vänta med att skriva tills du hade gått ut med nyheten här på bloggen. Är så ledsen för din skull. Det kommer att ta sin tid, och det får det också göra, men till slut kommer det att bli bra! Så länge får du gråta hur mycket du vill, det hjälper. Man måste få gråta ut sorgen från kroppen så att den kan bli hel igen.

    Styrkekramar till dig!

  543. Jen skriver

    <3<3<3 fina fina Sandra. Vänner, vin, cig och långa nätter framför filmer som inte har någon mening och somna när du känner för det. tillåt dig att vara tom!
    Kärlek från mig till dig!

  544. Nina skriver

    Sandra. Du är den som tröstar oss som läser din blogg när vi har ont i hjärtat. Lita pâ att vi finns här för dig när du är sâ här hjärtekrossad. Du är en fantastisk kvinna och du kommer fortsätta vara det oavsett vad som händer i ditt liv. Du är stark och intelligent, kärleksfull och omtänksam, du kommer fortsätta vara det. Och du kommer klara det.

    När mitt fyraâriga förhâllande tog slut sa min lillebror till mig: Jag kommer ringa dig varje dag nu. Dag för dag tar vi det. Och en dag kommer jag inte behöva ringa mer. Och jag glömmer aldrig det, hur han ringde, hur det tog tid att ta sig uppât. Men han ringde. Honom har jag här i mitt liv nu. Hâll fast i de som älskar dig. Och grât alla târar som vill ut, det är mânga som finns här för dig. <3

  545. Jessica skriver

    Alltså, jag hetsgrät sönder min tröja när jag läste det här inlägget Sandra. Det gör så himla himla ont i mig. För din skull, för min skull, för allas skull. Jag vet att det gör mest ont i dig och jag vet hur jävla ont och hur mycket den smärtan förstör.

    Om inte det är du och Ludvig så finns fan inte riktig kärlek. Det här händer inte.

    Jag har aldrig kommenterat i din blogg förut men jag tänkte att ”nu ska jag göra det” i helgen. Varför? För jag drömde att jag hade valt att helt random åka till New York och du hade bara tagit emot mig och bjudit hem mig till dig för att få vara hos dig med ditt och dina. Allt var så jävla fint. Och det kändes så på riktigt. Och därför ville jag berätta!
    Och när jag klickar mig in här idag så läser jag det här….

    Fyfan.
    FY FAN
    vad livet kan vara så förbannat värdelöst

    Jag tänker på dig Sandra.

  546. Anna skriver

    Jag tänker på dig <3

  547. anna skriver

    jag vet inte om det spelar någon roll men jag grät just lite och hoppas att det gör att du behöver gråta lite mindre.

  548. Sara skriver

    Det här hände mig för ca en månad sen. Min älskade pojkvän gjorde slut med mig efter 4 och ett halvt år. Han var inte längre kär mig. Jag bad och bönade; ”snälla vi kan väl försöka igen? Vi kan börja göra roliga saker och bara vara. Känslorna kanske kommer tillbaka!” Men nej, det fanns inget att göra och han gick ifrån mig och jag låg i sängen i två veckor och ville dö. Varför ska jag äta? Varför ska jag sova? Jag önskade jag skulle krocka när jag körde bil för jag orkade inte må så dåligt. Jag googlade allt om kärlekssorg och läste ditt ”att göra slut”-inlägg flera flera gånger. Och så mycket jag kände igen mig i den, trots att det där var ombytta roller, men ändå så fann jag tröst i dina ord. Nu har det gått lite mer än en månad och jag vill inte längre dö. Ibland saknar jag honom så det gör ont men jag kan se ett litet litet ljus långt där borta i tunneln.

    Och nu så läser jag det här och lite av känslan jag hade den dagen då han sa de hårda orden, ”Jag är inte kär i dig längre. Jag känner inget för dig när jag ser dig.” kommer tillbaka. Och det gör så ont! Fyfan vad hjärtat går i tusen bitar och man tror att man aldrig kommer kunna limma ihop det igen. Och varför ska man ens göra det? Den jag vill vara med och dela mitt liv med vill ju inte ha mig. Jag vill inte vara kär i någon annan. Och lite så känner jag fortfarande men ju mer tiden går desto mer ser jag att jag kommer bli lycklig igen. Någon gång kommer jag få känna det där pirret i magen och tryggheten att sova bredvid den man älskar trots att det nu känns som världens mest omöjliga tanke.

    Jag vet egentligen inte vad jag vill säga med den här kommentaren. Jag vill bara att du ska veta att du har hjälpt mig mycket genom dina texter om kärlek och sorgen när det tar slut. Jag hoppas och vet att du en dag igen kommer vara lycklig med någon fin människa. Det känns lika omöjligt som det känns för mig just nu men jag bara vet att det kommer bli så. Håll ut och ta hand om dig själv. Gör bara det du gillar och umgås med din familj och vänner. Strunta i bloggen eller skriv allt du känner. Vad du än gör så kommer dina läsare att finnas kvar.

    Stor kram! <3

  549. Nina skriver

    Vi läsare är här för dig Sandra! Ta den tid du behöver för att läka ihop, ”finns det en så finns det flera”. Massor med kramar!

  550. Patricia skriver

    Ånej :(
    Helt obeskrivligt tråkigt att höra. Jag hoppas att de här nästan 600 kommentarerna kan trösta, lite lite.
    Ta hand om dig!

  551. Fröken Josefine skriver

    Tycker så synd om dig! Gör precis vad fan du vill nu och gör endast sånt som du tycker är roligt
    Styrkekramar till dig! <3

  552. Therese skriver

    styrkekramar!

  553. Fanny skriver

    Jag vet inte om det här är helt fel. Eller om det hjälper alls. Men jag har börjat se på livet som att man bara ska lära sig så mycket som möjligt. Och hela den där delen med att ha ett helt krossat hjärta, man måste ju lära sig det med. Fruktansvärt att det är på bekostnad av något så fantastiskt. Och fruktansvärt att det måste göra så ont. Men du kommer att kunna skriva ännu vackrare kärlekstexter och vara ännu mer störtförälskad i nästa kille. Eftersom du har ännu mer perspektiv på hur det egentligen känns när ett hjärta helt går av. Men som sagt, osäker på om det är det man vill höra. För nu är det här ju bara förjävligt.

  554. vv skriver

    Nothing anyone can say is going to make it better but it WILL get better. And just like so many of the other readers have said, you’re a true inspiration and a lovely person(even though i only know you through the computer screen).

    Don’t cry because it’s over, smile because it happened.

    LOTS OF LOVE TO YOU!

    Eat pasta carbonara, drink wine and beer and dance dance dance!

  555. Veronica skriver

    Ja, fördelen med att ha en blogg med 70 000 läsare är att du har 70 000 personer som tänker på dig, känner med dig och tycker du är bäst. Kramas med alla vänner, gråt en hel vecka utan avbrott, drick allt vin och rök alla cigaretter. Jag är ju bara en helt vanlig bloggläsare, men tänker tänka på dig ändå och skicka mentala kramar!

  556. Katarina skriver

    Tråkigt att höra. Du skriver om det på ett vackert sätt. Håll modet uppe och försök tänka att du kommer att gå stärkt ur det här. Allt gott! Kram

  557. elisabeth skriver

    trist. trist. jättetrist. hoppas du kommer ur dimman snart. skickar lite energi (även fast vi inte känner varandra).

  558. Josse skriver

    Näe fy fan Sandra. Vet hur djävulskt detta är och jag känner med dig till tusen. Försök ta hand om dig. Var med vänner och hitta på saker fastän du bara vill ligga under täcket och dö. Det är den bästa medicinen. Kram

  559. Minna skriver

    önskar jag kunde trolla

  560. Nina skriver

    Jag känner inte dig, men jag känner igen mig i det du skriver… samma sak hände mig för snart exakt två år sedan och ja, man vet inte hur farao man ska överleva… men det gör man… min räddning, min väg tillbaks var att börja blogga… du gör ju redan det så det är ju ingen stor förändring kanske, men det är väldigt skönt att få på pränt det man känner på riktigt… kanske inte allt, allt funkar inte att skriva öppet, men mycket… Jag vet att det känns lönlöst just nu, och jag tänker inte skriva att det blir bättre sen… för det kan man inte ta till sig där du är nu… men det blir det… bättre… om ett tag… tills dess. Stor kram! Och du, sov och promenera, det hjälper, jag lovar… även om du inte minns hur man gör, sätt en fot framför den andra och bara gå… ett steg i taget! kram!

  561. vera skriver

    Sandra, du är starkare än du tror, det kommer du inse. All kärlek och alla kramar till dig nu, kläng dig fast vid vännerna, de hjälper dig minnas hur man andas igen. (L)

  562. m skriver

    <3

  563. Pauline skriver

    Fyfan. Lova att du försöker ta hand om dig själv.

  564. Amanda Forsberg skriver

    Tiden läker alla sår, även om det inte känns så nu. Och tänk att om det hade vart meningen att det skulle vara ni så hade det varit ni, eller så hittar ni varandra om tio år igen. Du är värd någon som vill ha dig, alltid.

  565. Agnes skriver

    Fina fina fina Sandra <3

  566. Malin skriver

    <3

  567. Sani skriver

    I´m so sorry Sandra.

    It nearly made me cry, which is so weird cause I do not even know you. It makes me sad that even such a great good and wonderful cute person like you needs to go through such shit.

    How can someone not want to be with you anymore. But you never know what it is with love. I don´t even think it is about love…it is more about respect, selfishness or power of endurance. It is a weakness of character. I don´t think love just flies away. I think some people are not able to cope love so that they get afraid and selfish. Maybe that was not love…whatever love may be.

    I think it is the heardest things in life…to understand and accept that someone is not loving you anymore. That someone changed so much. That someone maybe never was the person you thought he is.

    Like this song from Adele:

    When will I see you again?
    You left with no goodbye,
    Not a single word was said,
    No final kiss to seal anything,
    I had no idea of the state we were in,

    I know I have a fickle heart and a bitterness,
    And a wandering eye and a heaviness in my head,

    But don’t you remember? Don’t you remember?
    The reason you loved me before,
    Baby please remember me once more,

    When was the last time you thought of me?
    Or have you completely erased me from your memory?
    Cuz I often think about where I went wrong,
    And the more I do, the less I know,

    But I know I have a fickle heart and a bitterness,
    And a wandering eye and a heaviness in my head,

    But don’t you remember? Don’t you remember?
    The reason you loved me before,
    Baby please remember me once more,

    I gave you the space so you could breathe,
    And I kept my distance so you would be free,
    And hope that you find the missing piece,
    To bring you back to me,

    Why don’t you remember? Don’t you remember?
    The reason you loved me before,
    Baby please remember, you used to love me,

    When will I see you again?

    Me myself had to go through this twice in life and I´m still at some point heartbroken when I think about it although it was almost 10 years ago.. It is the feeling like someone dies…it´s the feeling that you die a little.

    I know at this point it is not helpful to give you positive affirmation because it is so fresh and you are so shocked…we all are shocked.

    But I can tell you this Sandra…one day you will not hate him, you will not love him…you will be thankful to him that through him you become the person you are then now at this very moment…and in your mind you will thank him that he had let you go to have a even better and more wonderful love than you ever imagined.

    I thought my life is over when it happened to me. I thought that I will never find someone whom I am able to love like this…It was such an intense love we had…

    But now I am in a relationship that is so much more than the ones I had…I can´t even believe it.
    I lost all believe in love, but now I know there is this thing called love…

    You are young, your whole life lies in front of you…Take your time to deal with this sad news…celebrate it if you want. But never give up hope.

    My friend always says: never stop a rolling stone…

    I wish you so much power. I wish you the power to grow beyond yourself.
    You are great. I admire you! You are so strong!

    Yours Sani

  568. Sheriilyn skriver

    åh Sandra :(
    <3

  569. Lene skriver

    Vitenskapen sier at en brist i hjertet tar ca 2-3 mnd å reparere slik at man kan andas igjen. Etter 2 mnd kan en stå ut å tenke tilbake på minner, stunder man har hatt sammen uten å dø av sorg, og en klarer å sove ihvertfall en halv natt igjen! Tenk på at du skal holde ut i 2 mnd Sandra, da vil du klare å komme tilbake fra dette! Det er ingenting som kan måles med smerten man føler når ens elskede går fra en, men prøv å fokusere på 2 mnd. Dette har faktisk hjelpt meg gjennom hjertesorg jeg ikke trodde jeg skulle klare å reise meg fra igjen!
    Hitta på noe hele tiden, ikke vær alene selv om du kjenner for det!
    Tenker på deg i denne forferdelige tid!! <3

  570. miriam skriver

    Jag gickför ett tag sedan genom samma sak (jag vet att det aldrig är likadant, men du förstår nog vad jag menar) och det gör fortfarande ont, men inte alls lika ont som först. Efter ett tag ser man att det sakta men säkert blir bättre och det kommer det bli för dig med. Det kommer ta ett tag, för du var ihop med honom så länge och älskar honom så, men efter ett tag kommer allt kännas okej och du kommer förhoppningsvis få njuta av att hångla med gulliga främlingar på klubbar en del innan du blir ihop med en ny person som kommer bli ditt allt!
    Men tills dess; stor kram för just nu förstår jag att allt är ett helvete!!
    KRAM

  571. Emilia skriver

    BAMSEKRAM! <3
    Ni var de finaste paret man kunde tänka sig!

  572. louise skriver

    världens finaste sandra, otroligt sorligt att höra detta. ta vara på sommaren och lev livet fullt ut, jag lovar att varje bra känsla kommer kännas mer än någonsin! du är i underbara new york och har massor av fina vänner där som vill dig väl. och när du väl faller på knä och ger upp så låt dig göra det, för du kommer känna dig så fruktansvärt mycket starkare när det väl är över, det kan ta en vecka, en månad eller ännu längre, men det är så värt det i slutändan. puss, tycker om dig och din blogg väldigt mycket!

  573. Emelie skriver

    <3 <3 <3

  574. m. skriver

    <3<3<3

  575. S skriver

    Mac Miller – Missed calls
    Hajen – Svensken

    För musik och rödvin och tobak är det enda som hjälper.

  576. Ylva skriver

    4,5 år är en lång tid, har själv varit där. Ungefär. Då var det jag som gjorde slut för att kärleken tog slut. Nu har jag hittat den igen och det kommer du säkert också att göra. Men det är inte sådant man vill höra i det här läget, så jag säger KRAM!

  577. Charlene skriver

    Sandra, this is my first comment on your blog although I have been a reader for several years. My boyfriend urged me to leave a comment even though I was unsure what to say and seeing all these other great comments. My heart goes out to you all the way from Japan. Take care and be strong! You are wonderful and will get through this.

  578. Ellen skriver

    Sandra. Vi tänker på dig och stöttar dig i det här. och vi vet att du är stark och klarar att gå igenom den här perioden, du har gjort det förut. Få inte skuldkänslor om du inte uppdaterar bloggen lika ofta, vi förstår! Massor av pussar och kramar och kärlek och hundar till dig. Du har förgyllt så många skoleftermiddagar under min gymnasietid, och att du väljer att skriva något sånt här gör dig till en om möjligt ännu bättre förebild. <3

  579. Lisa Marie skriver

    Åh herregud, Sandra. Jag blev så ledsen när jag läste vad som hade hänt och jag kan inte för mitt liv förstå hur det kunde bli såhär. Men jag tänker inte nämna hans namn för jag vet hur ont det gör och hur dåligt du mår. Men det är helt okej att vara ledsen och känna sig som en trasdocka inuti hur länge du än vill och det finns ingen som någonsin får tala om för dig att du måste skärpa dig. Du har hjälpt så många av oss med dina ofantligt fina texter om hur man skall gå vidare när ett förhållande plötsligt tar slut och hur livet går vidare och vi alla känner med dig.

    Men bara för att du har givit oss råd är det ingen som säger att du måste följa dem. För när man är i situationen är allt så mycket svårare och man vill ingenting men det är också okej. Jag vet inte vad jag kan ge för råd till en sådan fantastisk människa som du är men det jag kan ge dig är att den enda som är viktig är du. Gör det du själv vill och inte det som alla andra vill och om det innebär att du vill äta så mycket choklad att du nästan kräks så gör det. Låt dina vänner ta hand om dig och gråt ut i deras famn och ät glass.

    Jag sitter alldeles för långt bort från dig men jag skickar alla cyberkramar som finns. Du är en fantastiskt fin människa Sandra och låt aldrig någon få dig att tro annorlunda

    En stor och tröstande kram <3

  580. M. skriver

    jag bara gråter och gråter för dig just nu. jag har varit med om precis samma sak. hatar såna som säger så, men nu säger jag också det. jag trodde vi skulle leva med varandra tills vi blev gamla och grå, men så kom den där dagen från ingenstans när han sa att han inte är kär i mig längre. jag slutade äta helt, låg och grät på mitt rum vareviga dag i en månad. det kändes som att någon väldigt, väldigt nära mig hade dött. mitt liv stannade och jag kände mig helt tom. jag gick från 54kg till ynka 43 och kände inte för att göra någonting. men du måste veta en sak Sandra – det går över! för mig gick det över förvånansvärt fort, med hjälp av fina vänner som lät mig sova över, massa alkohol och en underbar familj. kärlek gör fruktansvärt ont och det är bland det värsta som kan hända. men det blir bättre! och du kommer växa med det här!

  581. Sandra skriver

    Finaste, finaste Sandra.
    Mitt hjärta brister när jag läser .. jag vet att inga ord tröstar just nu.
    Men bara låt det komma, låt sorgen ta över och gråt sönder dig. För att kunna hitta vägen ut nån gång ..

    kram

  582. Amanda skriver

    This too shall pass.

  583. Johanna Helge skriver

    Hej Sandra! tack för dig ärlighet, fyll dagarna med så mycket roligt du kan, fina vänner, tårar skratt och allt positivt du kan komma på! Någonstans längs vägen kommer det börja kännas bättre, någonstans kommer det gå en timme utan att du tänker på honom, efter ett tag en dag. Det är inte lätt men du är stark och get har gått över förr och kommer göra det igen. Tack än en gång för att du är så rak, stark och ärlig! stärker och inspirerar andra människor på så många sätt! Stora kramar!

  584. Sofia skriver

    Mitt ex gjorde slut med mig. Vi var förlovade och hade varit galet kära under våra år tillsammans. Livet var som en film med honom. Han var den snyggaste killen jag nånsin sett och han var en helt underbar person. Vi hade alltid så kul ihop, samma humor, samma intressen, samma smak i det mesta. Jag lärde mig massor av honom och han av mig. Vi var som gjorde för varandra och jag kan ärligt säga att jag svävade på moln under flera års tid. Jag kunde inte fatta att jag var så kär i en kille som var lika kär i mig.

    Men.. han blev beroende av droger under vårt sista år tillsammans. Jag hade själv tröttnat på att gå ut och festa så vi började alltmer dra åt varsitt håll. Jag var hemma och var ”tråkig” och han var ute på coola klubbar och efterfester. Hans droganvändande hade också förändrat honom som person, han blev mer och mer av en skitstövel. Trots detta gav jag inte upp hoppet. Det skulle ju för alltid vara vi, right? När man har flera år tillsammans så kan man lätt avfärda några dåliga månader som en jobbig period. Jag stålsatte mig, bönade och bad att han skulle ändra sig, jag väntade på honom i flera dygn när han var ute.. Jag vägrade inse att han hade förändrats. Han skulle normalt sett aldrig ha gjort såna här saker. Han var ju världens finaste kille. Och han var alltid så ångerfull när han väl kom hem. Han grät och bad om förlåtelse. Det skulle aldrig hända igen, men bara några dagar senare var vi där igen..

    En dag kom han hem och bara dumpade mig. Jag gick in i något slags chocktillstånd och grät oavbrutet i tre dagar. Trots alla tecken på att detta hade utvecklats till något som egentligen inte längre alls var bra för mig så kunde jag inte föreställa mig ett liv utan honom. Det fanns inte på kartan att vara utan honom. Det gjorde så sjukt jävla ont.

    Men det jobbigaste av allt var att han var så kylig. Det kändes som han ville ha ut mig ur hans liv till varje pris. Jag behövde få en förklaring till att våra sju år tillsammans bara försvann. Men han sa bara att han inte var kär längre och då finns det ju inte så mycket att säga? Men jag ville ändå veta. Jag ville ändå lyckas nå honom. Jag ville att han skulle ”erkänna” att han hade förändrats, jag ville att han skulle kunna erbjuda mig ett samtal som jag var något sånär nöjd med. Jag visste att jag förlorat mitt förhållande, men jag var inte beredd på att jag också förlorade min bäste vän.. Det var det svåraste.

    Men just det där att jag aldrig fick ett avslut har ärligt talat gäckat mig i flera år. Det är nära 13 år sedan det hände! Jag är fortfarande störd över det i ärlighetens namn. Jag har ny partner sen 10 år tillbaka, jag har familj nu. Men jag har ett hål i mitt hjärta över sättet han dumpade mig på. Jag är inte ”kär” eller vill att det ska bli vi. Absolut inte! Men han betydde så mycket för mig, och jag vet att jag också betydde massor för honom att det har varit svårt att gå vidare utan detta avslut. Så mycket har det påverkat mig. Därför hoppas jag att du kan se till att få den info du behöver för att kunna gå vidare. Du kanske inte kan få höra det du helst vill.. och kanske får du höra något du inte är beredd på och kanske svider det ännu mer. Men se till att få ett avslut så du kan gå vidare i livet. Nej, man kanske inte kan eller ska vara vänner. Man ska inte frestas att ses och ligga med varandra för att sedan hamna tillbaka på ruta ett sorgmässigt. Men många år tillsammans förtjänar ett anständigt uppbrott. Det förtjänar ett sista ögonblick av ren kärlek, att man kan stå för det man gör och ta avsked så det känns ok för båda.

    Kram och lycka till.

  585. ebba skriver

    <3

  586. Elin skriver

    Åh vad jag önskar att du orkar gå in här och läsa alla kommentarer. Att du får känna all kärlek till dig som finns på den här bloggen.
    Alla dina läsare känner så mycket för dig, med dig och det beror på alla känslor du förmedlar, hur mycket du delar med dig av din fantastiska person, dina erfarenheter.
    Jag kan bara instämma i alla varianter på ”tiden läker alla sår” som du har fått här. Det känns som om det aldrig kommer bli bättre, som att det alltid kommer göra lika ont, alltid kommer att kännas såhär. Men det blir bättre, det blir lättare att andas. Jag lovar.
    Var med dina vänner allt du orkar. De är viktigare för dig än du tror, och de kommer säga rätt saker, även om du inte tycker det nu. Ta hand om dig och kom ihåg all kärlek som finns på bloggen, från människor som inte känner dig egentligen, men som du har förtrollat med bara en liten bit av dig. <3

  587. // maria \\ skriver

    <3
    du finns i mina tankar.
    vet hur svårt, tomt, meningslöst, förvirrande det blir när kärlek tar slut.
    har läst din blogg i många år och du har alltid berört mig med dina texter och bilder. mig och många, många fler…

    låt dig omfamnas av alla oss i världens största kram och lägg ditt huvud på våra axlar så länge du behöver.
    <3

  588. Jag blir hellre sårad så att det känns som att jag ska gå sönder än att stympa mig själv känslomässigt. | Fanny skriver

    [...] har varit en massa snack om att Niotillfem-Sandra blivit dumpad av sin kille. Detta har föranlett en massa olika reaktioner. Vissa tycker synd om henne, andra tycker att det [...]

  589. Lisa skriver

    Bästa Sandra!!! Ta hand om dig! Du är bäst!

  590. Estrid skriver

    Lyssna på Brännö Serenad om och om och om och om igen. Vi tänker alla på dig!

  591. Johanna skriver

    Du är den bästa. Du vet ju knappt ens att jag finns men jag tänker på dig. Ta hand om dig, verkligen. Överlev det här.

  592. millis skriver

    Jag har aldrig skrivit här men tänkte bara säga att trots att det är miljarders ettor och nollor mellan dig och dina läsare så tänker jag på dig och fick en liten tår i ögat när jag läste. Ta hand om dig.

  593. siljus skriver

    :( dette høres rart ut men jeg begynte også nesten å gråte,som andre har skrevet overfor her. og selv om vi blogglesere ikke kjenner deg på ordentlig,kommer det til å gå over til slutt,etter at alt har vært helt svart en stund <3

  594. Maria skriver

    Så oändligt sorgligt. Det är nu du måste göra det, du måste skriva din bok.

  595. Cecilia skriver

    ❤❤❤❤❤❤❤❤❤

  596. Eli skriver

    FY HELVETETS JÄVLA SKIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIT!!!!!!!!!!!!!!!!! Vi klarar det här tillsammans!!

  597. Sanna skriver

    Är så otroligt ledsen för din skull Sandra. Vi känner inte varandra, men tack vare hur du har släppt in alla oss läsare i ditt liv bryr vi oss om dig! Du ska veta att du har massa vänner här och alla hatar att se dig ledsen.

    Det kommer ta ett tag, men till slut går det över! Man tror inte på det först, och sen när det gått ett tag och man märker att det inte alls blir bättre ger man nästan upp, men sen – SEN går det över. Och då är det så jävla skönt!

    Ta hand om dig. Och låt dina vänner ta hand om dig. Kram!

  598. malin skriver

    vill skicka en stor kram, du är stark och modig. jag är säker på att efter detta olyckliga slut kommer du att finna den enda sanna kärleken även om det känns avlägset långt borta. men en dag kommer du att känna tacksamhet när du ser tillbaka. på allt positivt det har fört med sig.

    ta hand om dig.

  599. Elin skriver

    Det är hälsosamt att gråta. Och det känns oftast bra att gråta ut och känna att den där sprängande värken i hjärtat lättar lite.

    http://www.nyttigt.eu/fem-nyttiga-anledningar-till-att-grata-mer/

  600. Mathilda skriver

    Du är så himla bra och genomärlig. De känns som att de är min bästa vän som har blivit dumpad, inte min favoritbloggerska, kanske är de också därför du är så himla bäst.

    Jag vet att de gör så ont just nu. Men snartsnart så kommer du över de och då är du bara starkare, du är bäst sandra, glöm aldrig de!

  601. emmie skriver

    wow detta fick mig till tårar. en av de allra vackra kärleks historierna slut, tillåt dig att vara ledsen och känna ångest det är normalt. det blev som det blev men lägg aldrig skulden på dig själv. det är inte ditt fel nånstans. jag har varit där du är och jag vart till och med så deprimerad att jag funderade på självmord men så långt ska man aldrig låta det gå. det kommer ta långt tid att fixa det här såret men ärret kommer aldrig försvinna och det är bara att acceptera! de allra flesta säger att livet går vidare, men nej det gör det inte, istället börjar det på en ny väg, en ny bok, ett nytt kapitel.
    var stark sandra! du är den mest vackra, underbaraste och fantastiska människa jag följt sett och hört av. puss på pannan och en lång varm kram, ta hand om dig.

  602. Aaksid skriver

    First comment. Just to say that you have my arms around you, now, if you want.

  603. Emma skriver

    NÄE, fy satan. Du är inte ensam!

  604. Joanna skriver

    Sandra, när mitt ex gjorde slut med mig trodde jag att jag aldrig skulle bli glad igen. Jag låg i min säng, grät och sov om vart annat i en veckas tid. Folk runt omkring sa till mig, ”det går över, jag lovar”. Jag tänkte att alla bara snackade skit, dom visste inte hur jag kände, hur ont det gjorde, att det kändes som någon slitit ut mitt hjärta. I flera månader gick jag som i ett töcken. Tills jag en dag såg ljuset igen. Det jag vill säga är att de hade rätt! Det går över! Kanske aldrig helt, men till en nivå att du vågar älska och bli älskad igen! Dock måste det få ta sin tid. Jag tänker på dig och skickar en stor kram. Gör allt du behöver, gråt, skrik, kasta saker. Men glöm Aldrig att Det går över (även om det inte känns så nu).

    Kram <3

  605. malin skriver

    efter ett långt förhållande blev jag lämnad. ett par månader har gått men det känns som igår. jag kan minnas exakt hur det kändes när han sa orden. blev helt yr. har inget må-bra tips eftersom jag är mitt i det men det enda jag gör nu är att fokusera på mig själv, ge mig själv så mkt kärlek som det går. kram

  606. Karin skriver

    Fina fina Sandra jag känner verkligen med dig! All styrka!

  607. tova skriver

    http://www.youtube.com/watch?v=Osrbq-6ocFw&ob=av2n

    Det här är svårt att förklara
    kanske inte bara en vanlig låt om min vardag
    Toppar och dalar, jag gav dig mitt hjärta
    bara rakt ut, hmm det är min dåliga vana
    För det blir så ibland, jag vet
    det tar tid och jag tror jag vet
    Vad vi gjorde för fel, passionerat
    men okontrollerat, ha! idioter
    Och jag vill bara känna hur det känns
    tänka tillbaka bara minnas vår sekvens
    Våra stunder vi hade, tankar idéer
    din lukt i din nacke, pussar och skrattar
    åt sista gången vi delade en spliff på balkongen
    satt uppe på natten

    Och jag minns när jag mådde kasst
    du sa jag kan dra vårt last
    Det kommer funka, måste funka
    nånstans där så finns vår plats
    Det kommer funka, måste funka
    nånstans där så finns vår plats
    Den enda personen som tagit upp min tankekraft
    24/7.. Baby Saudade, som en brasse sagt!
    Och jag trodde jag borde va trygg
    vi gör det tillsammans och hon har min rygg
    Oh shit vad jag älskar dig
    trots att jag knappt visste vad dom orden betydde
    Och det vet jag typ inte ens idag
    det gick för fort, vi vände blad
    från ett sånt förhållande tar det lång tid att tända av
    Det bästa sex jag haft i hela mitt liv
    jag nästan jag nästan skäms över att säga det högt
    ibland så, skippar vi snacket vi bara vet vad vi vill
    Det kändes nästan överflödigt och använda rösten, okej

    Fyfan vad sjukt att man kan känna sån passion
    vi åt och drack & grät och vi skrattade och vi kom ihop
    Som bästa vänner som har tagit det till nästa level
    där vi bara hoppades men fick se vad som hände!

    För hon var bäst, försök & överträffa det ja
    För hon var bäst, försök & överträffa det ja
    För hon var bäst, men kommer aldrig mer tillbaks
    För han, flyger iväg som ett pappersflygplan!

    Lilla baby jag kan inte stanna kvar
    jag fuckar upp ditt organiserade liv
    Jag har rappat in en massa pengar
    allt du vill kan du få, men ingen trygg framtid
    Jag har packat mina saker,
    på väg ut från vår lägenhet nu snart är den din
    Skulle bara vilja krypa ner i sängen och
    säga förlåt för de blev som det blir
    För jag kommer som ett yrväder med ett höganäskrus runt halsen
    Och vinner ditt hjärta men flyr iväg
    till nästa så fort som jag anar något ansvar!
    För jag fattar mycket väl att det är i mina,
    det så kallade blodet i mina ådror
    kommer från min pappa,
    men tänker starta min familj så fort det går dåligt
    Det sociala arvet får rätt igen
    och det går utöver min bästa vän
    Jag älskar dig, så vi kanske kanske kanske syns igen.

  608. j skriver

    Ditt inlägg om att göra slut tog mig igenom förra sommaren. Du kommer att ta dig igenom det här. Du är så himla värd att bli älskad.

  609. rufus skriver

    Like everyone else–my heart goes out to you. In time–this too shall pass. xxx

  610. deizi skriver

    Fina människa, det går över. d´Du kommer skratta igen. Du kommer älska igen. Du kommer att hålla någon annans hand igen och vara världens lyckligaste igen. Det tar tid men det går. Igen. Är säker på att detta är jobbigt för Ludwig också, det är ofta skitsvårt att vara den som gör slut.

    Tack för att du delar med dig. Sänder en virtuell kram från Göteborg.

  611. Frida Carlssona skriver

    Fy farao vad bedrövligt! Önskar jag kunde göra någonting för att hjälpa <3

  612. Marie skriver

    Alskade Sandra – Onskar det vore nagot jag kunde gora. Vill inte hora att du har ont i hjartat. Du verkar vara en san underbar manniska. Grat ut din sorg men sen maste du ta hand om dig sa att du inte mar annu samre. Se till att du far sova ordentligt sa att du orkar med att bygga upp dig sjalv igen. Tusen miljoner pussar och kramar till varldens basta sandra.

    Marie

  613. Elin skriver

    Åh, vet att vad man än säger så hjälper det ingenting! Önskar jag kunde göra något! All kärlek och alla tankar till dig!! Du är så fantastisk och ger så många styrka och kärlek genom din blogg!! Vi älskar dig!

  614. Anna skriver

    Jag tänker på dig! Stor kram!

  615. Marielle skriver

    I am very sorry. You will be better – at some point in the future and of course you can´t imagine that right now.
    Think of times in your life when you got though a hard time and you made it – all by yourself! You will make it this time, too!

    You are stronger than you think. I can say this because you have already made an amazing journey in your life. You inspired me to not give up and to find the courage to apply in NY – and now I am waiting for my visa – but I made it – because of your inspirational blog with all its presented joy and courage! So thank you Sandra.

    Warm thoughts and hugs from Germany!

  616. amanda skriver

    finaste du. detta kommer att ordna sig. du är stark. det tror jag. det fungerar inte att skydda sig i nåt sånt här. du måste prata, prata, prata, prata tills det inte känns så jobbigt att prata om honom mer. jag tror på dig.

    <3

  617. linnea skriver

    dö en stund nu och fortsätt kämpa sen. vi är med dig och älskar dig sandra.

  618. Anne skriver

    Stackars dig! Det är inte lätt någonstans det här med kärlek.. även om det känns lång bort så blir det ju bättre en dag. Se de små sakerna som gör dig glad i livet och du kommer att hitta tillbaka. Alla har eller kommer att gå igenom något tungt i livet. Men det är bara att bita ihop och kämpa på. Men det är helt rätt att sörja först. Tack för din underbara blogg som har varit med mig i snart tre år! Kramar!

  619. anja skriver

    oh sweety:(
    i am so sorry you have to go through all this, and i know that not even all six hundred of us can mend your broken heart but i still hope you find some comfort in the fact that all of us think you are truly awesome and amazing.
    and even though it feels like it’s the end of the world, there is an even greater love for you out there, i am sure there is <3 <3 <3

  620. Uma skriver

    brukar aldrig kommentera dina inlägg annars men idag när jag läste det här så gjorde det ont i hjärtat. Ni var perfekta och jag trodde aldrig det här skulle hända..ååh du är så bra!! du kommer klara det, du måste <3

  621. marire skriver

    hjertehjertehjertehjerte kramkramkram tenker på deg. finn en du er glad i og hold dem hardt i hånden. prøv å ta vare på deg selv midt oppi alt, og vit at ”this too shall pass”, men før den tid er det lov til å være så himla ledsen. det er lov. og så, en dag, våkner du uten at han er det første du tenker på. puss fra Oslo.

  622. Madeleine - Mamma - Foto - Oslo skriver

    Känner så med dig! Massa kramar!!

  623. Vilde skriver

    <3

    Du kommer deg videre fra dette, Sandra, veldig mye sterkere enn før. Jeg vedder på at det ikke tar så lang tid før vi ser deg hånd i hånd med en hot new yorker!

  624. Ida skriver

    Du är så jävla underbar och cool, och verkar vara en helt enastående modig och stark människa (drygt att höra, nu när du säkert känner dig helt tvärtom, men inte mindre sant).

    Massa tankar och kärlek till dig!

  625. Emelie skriver

    Tungt. Stakkars. Vet hur fantastiskt ont sånt kan göra. Jag är lika rädd själv. Tänker på dig från andra sidan jorden i Japan.

  626. Sarah skriver

    När jag för ett och ett halvt år sedan blev singel efter ett förhållande på ca 5 år, så skrev jag till dig och du svarade. Det hjälpte lite. Det tog mig upp ur sängen. Det gör fortfarande ont ibland. Det har blivit många kyssar med många pojkar under detta året, men ingen är som hans. Dock så gråter jag inte längre. Bara saknar. Och jag slutade tro på kärlek ett tag. Men nu så har jag lärt mig att när jag inte letar så kommer dom finaste fram. Det finns många läppar kvar att kyssa innan ”den rätte”. Du får se fram emot dom kyssarna. För dom kommer att hjälpa dig att se framåt.

    <3

  627. adori skriver

    nej nej nej. nej nej NEJ. jag vet hur fin och bra du har varit mot dina läsare. det kanske är vår tur att ställa upp för dig nu? om du vill så släng iväg ett mail. om du inte vill blogga, så gör inte det. du är fantastisk sandra beijer, kom ihåg det.

  628. Johanna skriver

    Meen. <3 gånger tusen.

  629. Tessan skriver

    Åh vackra du, jag fick ett hugg i hjärtat när jag läste och blev alldeles gråtfärdig. Det ska ju vara ni för alltid liksom… Tiotusen kramar!

  630. Weronika skriver

    Faktiskt chock, följt av sorgsenhet och ledsamhet. – När man följer dig såhär, varje dag nästan, i flera år , då känns detta även för någon du inte känner, om som inte känner dig. Det känns väldigt mycket. Jag är så ledsen för din skull! Jag kan inte (och vill nog inte heller -förlåt) förstå hur det känns, men jag hoppas att du klarar dig igenom detta. :(
    - Det gör du!!

  631. sofia skriver

    Ååh, jag blir så ledsen för din skull! jag har läst din blogg i flera år och det känns som om du verkligen förtjänar det bästa! så konstigt känns det…

    Jag ska berätta en liten historia till dej. Jag brukar jobbar på dagis (förskola) ibland. denhär dagen började en liten pojke gråta, han var ledsen över en sak jag inte riktit tyckte han behövde vare ledsen för. Så jag försökte trösta honom och sa ” du behöver inte gråta”. Då svarade han, mitt i all sin gråt ”joo, för mamma har sagt att jag får gråta” och så grät han litet till. Och han har ju så rätt! det är klart man får gråta, om man är ledsen får man gråta. Så Sandra jag tycker att du måste låta dej själv gråta.

  632. Aida skriver

    Finaste Sandra, jag började gråta när jag läste det här, för din skull och just för att dina fina texter fick mig att tro så mycket om kärlek. I still do, men jag förstår hur det känns att inte börja gråta, för när man väl börjar tar det aldrig slut. Att vara som i en koma fast i vaket tillstånd.
    Men en dag gör det, man vaknar upp och inser att det inte gör lika ont, även om det tar månader..
    En stor kram till dig, vill du ta en paus från bloggen så tror jag nog att alla förstår dig
    <3

  633. Sara skriver

    Åh nej åh nej åh nej. Får svårt att andas när jag tänker på det här. Tusen kramar.

  634. Sofie skriver

    Herregud. Jag vet inte vad jag skall säga. Jag känner inte dig, men i lite mer än två år nu har jag följt ditt liv, velat köpa dina klänningar, jobba på ditt jobb och bo i din lägenhet. Jag lider verkligen, verkligen med dig. Det finns ingen värre känsla än när hjärtat krossas av någon man älskar.

    Du kommer att klara detta dock. Det hoppas jag att du vet <3

  635. Johanna. skriver

    Puss och tusen kramar till dig lilla Sandra!

  636. Katja skriver

    Fan. Ta hand om dig Sandra, Kram!!

  637. Johannapuck skriver

    kära sandra. Här kommer världens största kram till dig. Ta hand om dig. <3

  638. Matilda skriver

    Usch vad ledsen jag blev när jag läste det här. Tänkte ”nej nej nej det får inte vara sant”. Du beskriver det så himla bra att det är omöjligt för mig att inte få ont i hjärtat och magen. Ta hand om dig! Din blogg är min favoritblogg <3

  639. Sanna skriver

    <3

  640. Magda skriver

    Älskade lilla vän, så overkligt hjärtskärande detta var att läsa.
    Jag har läst alla inlägg du någonsin skrivit, men bara skrivit en enda gång förut.
    Det var när jag var på väga att göra slut med min pojkvän.
    Du hjälpte mig, kloka Sandra, och nu vill jag ju så gärna få dig att må bättre.

    Jag gjorde slut med min pojkvän då, det var hemskt, och jag har ångrat mig och
    saknat honom och mått dåligt länge länge. Han bor i Stockholm med sin nya flickvän
    och lagar cyklar, dessutom har dom en hund tillsammans.

    Idag är jag tillsammans med en lång, mörk och hårig musiker från Dalarna.
    Allt är jättebra mellan oss och vi har precis flyttat ihop.
    Trots detta saknar jag såklart det jag och mitt ex hade, han var ändå min första
    stora kärlek. Jag bara vet att det är en del av mitt liv som kommer hänga med mig
    hela hela tiden. Men det känns okej och jag är nöjd med att ha det så. För det var då.

    Jag vet att du vet att det kommer att gå över allt detta jobbiga. Du har ju varit med om detta som ingen egentligen borde vara med om fler gånger än en gång redan. Men jag säger det ändå: du kommer må bättre snart, kanske inte bra, men bättre. Och till slut går det över. Du måste bara tro på det IGEN. Du kommer aldrig bli av med Ludde och den tiden, men du kommer att få allt det där du vill ha i slutändan ändå. Det vet du.

    Krya på dig <3

  641. Anna skriver

    Kära Sandra, om du läser det här. Jag blev så ledsen igår när jag läste detta inlägg, jag grät på kvällen och drömde om dig i natt, du var så ledsen och jag tröstade dig. Jag önskar att man skulle kunna säga något för att få dig att må bättre men jag tror tyvärr inte det går just nu. Så jag säger bara: stå ut, du måste stå ut. Jag och tusentals andra personer tänker på dig och är på din sida. Jag önskar dig allt gott, fina du.

  642. Anna skriver

    Tyvärr vet jag precis hur det känns. Det hände mig för två veckor sedan. Jag försöker skriva av mig, välkommen om du vill. http://ettlivutandig.wordpress.com

  643. Lo skriver

    Tänker på dig xxx

  644. Micke skriver

    Haha äntligen!!! Så länge jag väntat på art det ska bita tillbaka på dig. Äckligt skönt att höra.

  645. Lilly skriver

    jag vill vara arg på honom. vill säga att det var taskigt att han är dum. men kärleken är grym och jag vill bara ge dig en stor varm kram som värmer ditt kalla hjärta. underbara du ger dig all min lilla kärlek till dig över mina tomma ord. hoppas ditt hål fylls av annat än vin snart. men tills dess, var med dem du älskar och som älskar dig tillbaka.

  646. Molly skriver

    Men åh nej! Måste kännas som att allt är en hemsk dröm och att du snart ska vakna igen. Så overkligt. Måste erkänna att det känns som att jag känner dig, du skriver alltid på ett sånt personligt sätt utan att egentligen vara för privat. Blev lite chockad och här sitter jag på andra sidan atlanten och har egentligen ingen aning om vem du är. Inser vilken enorm chock det måste vara för dig, om jag känner såhär. Tusen kramar.

  647. Agnes skriver

    Sandra, var ledsen om du känner för att vara ledsen. Jag brukar tycka att skriva noveller eller dikter hjälper otroligt mycket när man befinner sig i ett likadant tillstånd. Och jag antar att det kan bli tungt, för i och med en blogg dokumenterar du nästan varje kväll och nästan varje lycklig känsla. Allt finns där i arkivet. Men strunt i det.
    Jag har absolut noll erfarenhet i kärlek, men jag tror ändå att det löser sig, Sandra. Du är en fin människa och du har inte gjort något annat än att älska någon som till slut inte älskar dig tillbaka. Och visst fan suger det och visst fan kommer det suga ett tag. Och det känns bara fånigt att säga var stark Sandra, du klarar detta, för allt det här kan inte annat än att bara genomlidas. Du är snart där, som Håkan Hellström sjunger. Ta hand om dig.

  648. Saskia skriver

    Hej. En liten kommentar från en person som du aldrig har träffat kanske inte känns särskilt trösfullt eller meningsfullt men hur som helst, så tänker jag på dig och hoppas att du mår bra, eller i alla fall mindre dåligt, snart. Du är bra. Puss på dig.

  649. Maria skriver

    Å Sandra.
    Tänker på dig.
    Och hoppas det på något sätt kan kännas lite bättre snartsnart.
    Stor kram

  650. Amanda skriver

    Fina fina du! Jag förstår att det känns helt utomordentligt överjävligt. Jag förstår att du hellre vill hålla ihop dig själv än att krasa sönder. Men ibland är det just det man behöver. Spricka i tusen bitar och låta allt komma ut. För det fina är att tillslut går det inte att falla sönder till fler bitar och det är då du kan börja bli hel igen, med hjälp av vänner, familj och sådant som får dig att må lite bättre, om än bara för stunden.

    Det kommer gå bra och du kommer bli glad. Kanske inte just nu, kanske inte nästa vecka, men tillslut. Och tills dess så finns det garanterat människor som kommer göra allt för att ställa upp för dig så att du orkar dit!

    Kram <3

  651. emilia skriver

    åh detta är så felfelfel. mest fel någonsin kanske för jag har liksom följt dig sen du låg femma på devotes top tio och ibland tror jag att vi känner varandra. Kanske för att jag vill känna dig eller för att allt skulle varit så mycket finare då. Jag vet inte vart jag vill komma. Tror att 10300 flickor och pojkar känner sig dumpade efter denna texten. För att detta är så fel.

  652. S skriver

    :( <3

  653. karolina skriver

    Det positiva, som du kanske inte ser just nu och jag hoppas inte du tycker att jag verkar okänslig, är att du återigen har möjligheten att bli nykär igen. Känna den första spänningen, fjärilarna i magen, första kyssen och få lyckoruset av att få ett sms av den man är intresserad av.

    Håll ut och se ljuset.

  654. anon skriver

    Jag var med om precis samma sak förra året. Förstår dig precis. Ingenting är tidsbestämt, men det blir bättre med tiden, även om det absolut inte känns som det nu. Var stark bara, och umgås mycket med vänner!

  655. g skriver

    lyssna på dansa, fastän hela nätterna och rök tusen cigaretter <3
    och kom ihåg att du inte kommer dö!!! jag lovar.

  656. Hanna skriver

    Låt det brista, gråt ut. Ta din tid.
    Din riktiga stålman kommer en dag när du minst anar.

  657. ”Keep your filthy paws off my silky drawers” « kvinnopartaj skriver

    [...] måste erkänna att niotillfems dumpningsinlägg var det sorgligaste jag läst på länge. Jajaja jag veet. Det är en vuxen, mycket kapabel kvinna [...]

  658. K skriver

    Åh fy vad jobbigt, men det är massa okej att gråta mycket, och choklad, det hjälper, för det innehåller endorfiner och det mår man bra av, det säger min pappa och han är läkare.
    Massa kramar världens finaste bloggare <3

  659. malin skriver

    Fyfan Sandra. Jag mår illa bara av att läsa och kan inte ens föreställa mig hur du kan tänkas må. Alla dessa år jag har läst men aldrig kommenterat. Vill bara ge dig sexhundratusen styrkekramar och hoppas att du har många hos dig i New York som hjälper dig att ta dig igenom dagarna. <3

  660. Dani skriver

    Det här kan ha vart det vackraste jag läst. Vackert och mörk och sorgligt.

  661. madde skriver

    Åh, Sandra… En massa kramar på dig. (Soppa hjälpte mig ganska mycket. Du vet, såndär rotfruktssoppa typ. Eller boulabeise)

    Må bättre<3

  662. vera skriver

    åh sandra. gud va hemskt jobbigt.
    för drygt ett år sedan råkade jag ut för ungefär exakt samma sak.
    våren, sommaren, hösten och större delar av vintern gick i ett. jag började ha ett par byxor och bytte mellan två svarta tröjor, började bita på naglarna och äta för mycket onyttigt på konstiga tider. jag gick inte längre utanför dörren om det inte var på livsviktigt och ibland inte ens då. jag blev, i mina ögon, ful, tråkig och allt som är dåligt. Han var ju halva mig och utan honom fanns jag inte riktigt. Dessutom var han en så ovanlig kille att jag inte trodde ett dugg på att en lika fin kille gick att träffa nånsin. Och jag förstod heller inte att han inte såg hur mycket fint vi delade, eller kanske såg han det men älskade det inte lika mycket som jag gjorde. Och det där gör ont. så jävla skit helvetes ont.
    Och tiden gick och vännerna sa att nu får du ju faktiskt glömma. Men det gick inte att glömma. Jag slutade att prata om det eftersom att jag skämdes för att fortfarande tänka på honom.
    Men sedan träffade han en ny tjej. Hon var så långt ifrån mig och så långt ifrån det jag trodde var vad han ville ha. Sakta började jag se sprickor i honom jag aldrig tidigare sett, det var som att jag zoomade ut och fick lite mer plats för att andas och att rationellt kunna se på det som hade varit vi.
    Jag började träna, köpa kjolar och knäppa solbrillor. jag började måla naglarna i fina färger och mönster. jag började rita små gubbar igen och lyssna på glad musik och sket i om den fick mig att tänka på honom. Jag tänker fortfarande på honom lite då och då..jag har inte träffat någon som slår honom än men ibland är någon väldigt nära.
    Hela tiden har din blogg varit en sån stor insperation. För du tar vara på det fina i vardagen och det var min väg tillbaka. Inte bara till livet utan också till mig, utan honom.
    Det jag vill säga är att jag känner med dig, och att jag tycker om dig och att du gjort mycker för mig. Jag vet att du kan och är, utan honom, men det kanske tar ett tag att upptäcka. Men så är det i alla fall. Ta nu din tid att gråta sönder, förlora dig helt och fullkomligt så väntar vi på dig. puss fina Sandra<3

  663. Lillan skriver

    :(

    hugs x

  664. Emilia skriver

    <3

  665. Ilaktionova skriver

    Great picture!

    ilaktionova.blogspot.com

  666. Annaa skriver

    Efter att ha följt din blogg i alla år så känns det som jag känner dig. Som att du är min vän. Jag är jätteledsen för din skull Sandra men jag vet att du är den starkaste typen av tjej, även om det inte känns så nu. Du kanske ser lite bräcklig ut med dina stora ögon och smala ben, men du är tuff! Många varma kramar <3

  667. Österomberget skriver

    Nu har jag läst det här inlägget kanske 8 gånger, och Nej, jag kan inte förstå…

    …och sedan vill jag säga att du skriver så himla bra Sandra. Det är ingen som kan förmedla hjärtekänslor så som du!

  668. sandra skriver

    Fy satan…. det enda jag kan säga är; gråt. Gråten är inte farlig, gråten helar. Är läkande. Fina du. All styrka och många kramar till dig.

  669. E skriver

    Hej,

    Jag vet att flera hundra redan har skrivit men jag kan inte låta bli att skriva samam sak. Jag känner att jag måste göra någoting för att visa dig att jag lider med dig. Det är så fruktansvärt när detta händer och det finns ingen värre känsla än ett krossat hjärta. Jag har varit där du är nu. Jag hade varit ihop med in kille i 3 år och vi hörde ihop. Jag kunde inte föreställa mig en framtid utan honom. Jag hade aldrig älskat någon så mycket innan. Sen gjorde han helt plötsligt slut…jag fick höra samma sak som du, att han inte var kär i mig längre. Jag kunde inte ta in det på flera veckor. Hur kunde HAN inte vara kär i mig när JAG älskade honom av så otroligt mycke?? Det var ogreppbart.

    För mig tog det exakt ett år innan jag kunde börja leva som vanligt igen. Första halvåret var fruktansvärt. Andra halvåret gick okej men det gick inte en minut utan att jag tänkte på honom. Det fanns absolut inte på världskartan att finna intresse för någon annan även om jag hånglade med någon ibland men det var helt kallt utan att hjärtat var med. Sen efter ett år började jag känna att jag faktiskt kunde ha roligt en hel kväll utan att jag tänkte på honom. Sen började jag dejta och det tog ytterligare 10 månader innan jag påbörjade ett nytt förhållande. Jag är fortfarande ihop med samma kille och jag älskar honom av hela mitt hjärta. Man kan alltså ha fler än en stor kärlek i sitt liv.

    Jag känner så oerhört med dig.

    Många kramar!

    // E

  670. Emma skriver

    Vad fint du skriver, jag blev tårögd av att läsa det där. Det finns få saker som är så jobbiga som att få sitt hjärta krossat. En massa kramar!

  671. Pauline Ågren skriver

    Sandra, min fina Sandra… Jag vet inte vad jag ska säga, det känns overkligt och jag fick en stor klump i magen när jag läste igenom detta. Du är en underbar människa och jag hoppas att människorna runt dig tar hand om dig nu. Du kommer upp på benen igen, även om det tar en vecka eller två år. Du klarar detta.

    Stora kramar på dig, <3.

  672. María skriver

    Maybe, by reading all these comments, he will become aware of the person he is actually losing.

    <3

  673. jennys dockhus skriver

    men gud så tråkigt. All styrka till dig.

  674. moa skriver

    <3

  675. Let me hold you. | The devil, the angel, the pain and the pleasure @ Spotlife skriver

    [...] kontroll. Över mig och mitt hjärta. Och det är kanske därför som jag gråter när jag läser det här. Jag har följt hennes  blogg i flera år. Jag har följt henne, hennes liv och hennes kärlek [...]

  676. Hilke skriver

    I feel so so deeply sorry for you, I totally know how it hurts, and that it feels like something you cannot go through…but you can. Stay as strong as you are!
    Lots of love from your Germany reader!!!

  677. Nadia skriver

    Åh, vad jag minns den känslan, allt för väl. Den där att allt bara kommer brista. Man gick minut från minut och tänkte att ”nu har jag klarat den minuten, hoppas det inte brister i nästa”. Och tänkt att det faktiskt kan vara smärtsamt att le. Det är förjävligt.

    Jag hoppas att det går för dig som det gick för mig; jag hade redan brustit. Utan att veta om det så var jag redan trasig, så det kom inget mer bristande. Det gjorde redan ondast, mitt hjärta var redan i spillror och de kunde inte bli fler. Men det visste jag inte förrän efteråt. Men alla de minuter jag trodde att jag skulle brista hade jag inte behövt oroa mig för. För det kunde liksom knappt bli värre.

    Jag hoppas också att du får lika mycket stöd tillbaka, som du ger till dina bloggföljare. Du som har engagerat dig i så många tonårshjärtan! Jag hoppas att ditt eget kan läka med hjälp av cigaretter, rödvin, slentrianhångel och vänner starka kärlek! Bros before hoes, alltid! Rök, sup, flörta, däcka, vakna med kläderna på, jobba, glöm, börja om, gör allt igen! Lev! Rätt var det är så kommer något nytt och roligt hända – du kanske kommer skratta på riktigt? Eller komma på att du inte tänkt på honom på en hel timma? Sen går det bara bättre och bättre, tills du är helt och hållet dig själv igen.

    Fast bättre. För du tog dig igenom detta också.

    Pussen och kramen. Tänker på dig! Systerskapet!

  678. M. skriver

    Åh, det här gjorde så fruktansvärt ont att läsa. Jag brukar akta mig för att missbruka följande uttryck, men jag vet verkligen precis hur det känns. Speciellt det där med att inte kunna tillåta sig själv att vara ledsen för att allting kommer rämna då, för att det känns som att man aldrig kommer kunna bli glad igen i så fall. Och att inte kunna sova alls. Önskar att det fanns någonting man kunde säga för att få det att kännas lite lättare, men det gör det ju sällan. Skickar i alla fall all världens kärlek och styrkekramar, och LOVAR att du en dag i framtiden kommer vakna och inte kunna relatera till den smärtan du känner nu längre.

  679. . skriver

    skriv till joakim. puss sandra.

    (det blir bättre. (förlåt för den uttjatade meningen men det stämmer fastän man aldrig tror på det.) miljoner kramar.)

    puss igen

  680. Sandra skriver

    Fy vad ont det gjorde i mig när jag läste det här, det riktigt kändes som ett hugg i hjärtat. För ungefär tre veckor sedan tog det slut mellan mig och min pojkvän sedan nästan sex år tillbaka. När jag känt mig extra nere har jag kikat runt på din blogg, använt den lite som en godispåse att trösta mig med. För det finns så himla mycket bra grejer här, som dina kloka texter och tips om bra filmer och musik.

    Så eftersom du hjälpt mig (utan att ens veta om det) önskar ju jag såklart att jag kunde göra något för dig när du nu är i samma situation. Tyvärr är jag egentligen ingen särskild, men jag tänkte att om jag som aldrig annars någonsin kommenterar, gör det nu och bidrar till den stora högen av fina ord som alla andra skrivit, kanske hjälper det lite? Att veta att det finns så många tjejer och killar härute som tänker på dig trots att vi aldrig ens träffats :)

  681. emily hope skriver

    Just adding my hugs and best wishes! xoxo

  682. Alex skriver

    have never commented yet, but visit ur blog often. shoot, it’s so sad that u guys broke up. take care, lot’s of love for u from Poland xx

  683. carin skriver

    jag har läst din blogg i massor av år, och mådde genuint dåligt när jag läste de här.
    lyssna på den här låten och var ledsen http://www.youtube.com/watch?v=G6MlMp6RxYs

  684. I skriver

    kärlek och kraft till dig

  685. Ida skriver

    Vi är så himla många som bryr oss så himla mycket om dig! Tänk på det när allt känns hopplöst. Kram

  686. Ylva skriver

    du är ju den finaste människan på jorden. det BLIR bättre, lovar!
    tycker du borde kolla serien The Midwife in East End på Svtplay, jag
    tyckte den var ganska fin.

    kärlek till dig <3

  687. Linn skriver

    Sandra du är så vacker, påhittig och snäll (tror jag). Du går genom ett helvete nu och du kommer klara det. Tillsist kommer du klara det och börja leva igen. Var snäll mot dig själv! Tusen kramar!

  688. Rebecka skriver

    SANDRA! Usch nu fick jag alldeles ont i hjärtat. Här får du en superstor kram från mig! <3

  689. S skriver

    Vi tror på dig, Sandra. Vi tror på dig.
    <3

  690. Maja skriver

    Att göra slut är det jävligaste som finns. Finns bara att säga att ta hand om dig!

  691. Caroline skriver

    Tusen internetkramar till dig!!! Du är en sjukt bra förebild och du är bäst, helt enkelt.

  692. Cecilia skriver

    Åh älskade Sandra! Det högg verkligen till. Jag gick och väntade på en förlovning… Men gud! Raring! Ta hand om dig, du är super för den du är!!!!!!

  693. Anne skriver

    Sandra. Jag började faktiskt gråta när jag hade läst det här. Jag hatar att livet gör så där mot en ibland. Men man får tänka lite, att, det kanske är meningen. För om ett halvår när du börjar läka kanske du träffar en helt fantastisk man med skarpare käkben, finare hår och som luktar alldeles underbart bakom örat. Tills dess får man bita ihop. Gråta och dricka vin. Träffa kompisar på middag och gråta lite till. Men vet att det kommer bli bättre, för det måste det. Jag älskar din blogg och allt du gör, du får inte gå under för det här du får inte. Punkt slut. Och så givetvis hundra ton kramar!

  694. Sara skriver

    Fy fan vad sorgligt. Jag längtar för din skull till tiden då du mår bra igen<3 Den kommer.

  695. hjärtekrossanden och barnafödande | Jennifer Sandström skriver

    [...] på en annan plats i världen blev denna tös alldeles förfärligt hjärtekrossad. Och jag frös till is, jag kände så med henne och ville [...]

  696. Katja skriver

    fy helvete. sånt får ju bara inte ske. all styrka.

  697. r skriver

    jag mår så dåligt när jag läser det här. varenda gång jag kommer in här så mår jag så dåligt, får en klump i magen. jag delar din sorg, ville bara säga det <3

  698. Tomheten och känslorna för en främling man tror man vet nästan allt om. | Fröken Sohl @ Spotlife skriver

    [...] var dag sedan hon och Ludvig blev ihop. Jag har inga bra ord eller så. Men jag vill bara tillägna Sandra ett inlägg. Jag vågar knappt försöka förstå hur hon har det och känner sig. Är det inte [...]

  699. Laura skriver

    I am so sorry, having read your blog for years I could have never seen this coming. Take all the time you need to feel better,

    hugs, chocolate and more hugs from Finland <3

  700. Jennifer skriver

    Sandra du är en tuff tjej, du är bäst! Tänk på dig själv nu och ta din din din tid. KRAM

  701. Katta Kvack skriver

    Menåh! Kramar till dig.

  702. Anna skriver

    Känner så mycket med dig!
    Jag läste det här precis efter att jag och min pojkvän – vi som tidigare trodde att vi skulle gifta oss – gjort slut, och efter ett dygn ångrat oss igen. Men allt hänger på en väldigt skör tråd och snart kommer det nog att ske. Det är en helt outhärdlig känsla, att man inte kan vara tillsammans trots all kärlek.
    Tänker på dig.

  703. Nathalie Holm skriver

    Aldrig blivit mer ledsen över ett blogginlägg som ditt :( Vill bara krama dig hårt!

  704. Linda skriver

    <3

  705. Emelie skriver

    Det känns så märkligt att jag kan bli så ledsen, så ledsen, av att läsa på en blogg att hon-vackra-sandra-beijer-som-jag-faktiskt-inte-allt-känner är heartbroken. Men det blir jag. Och jag önskar att jag kunde trösta med ord, men det vet jag inte kommer gå.
    Du får lov att bygga murar, tills du klarar av att tillåta dej att brista. Men brista måste du, och som tur är tror jag att du har en eller flera fantastiska armar att brista i.
    Den hårdaste, längsta kramen till dej <3

  706. klara skriver

    och du, de värsta dagarna är redan över nu och de kommer aldrig aldrig tillbaka igen. ingen endaste av de jävla dagarna.

  707. Rebecca skriver

    ❤❤❤

  708. Ellinor skriver

    Fy fanhelveteskit! Du är bäst, det ska du veta! <3

  709. Zandra skriver

    Sedan jag läste det här inlägget igår så har jag inte kunnat släppa det, inte kunnat tänka på något annat än dig hur det är möjligt att det man trott var ”äkta kärlek nu och hela livet” kunde ta slut. Jag förstår inte, hur kan man sluta älska någon man en gång älskat mer än något annat, hur kan sådan kärlek ta slut?
    Jag blir så ledsen, frustrerad, rädd och arg, allt på en och samma gång. För det är sånt här som gör att man tappar tron på kärlek för alltid. Jag blir så förvirrad och snubblar på mina egna tankar, för jag finner inget svar. För mig tar sann kärlek aldrig slut.

    Så fint att du orkade dela med dig och jag önskade jag kunde ta över om bara en liten del av all skit du känner, bara för att kunna lätta ditt hjärta om än en smula.

    Puss!

  710. anna skriver

    <3

  711. Mimmi skriver

    Kära Sandra. Låt det vara förjävligt nu. Släpp ut varenda liten tår. Jag lovar dig att när tårarna väl är slut och känslorna sakta försvunnit så känns det så mycket bättre. Ta dig tiden att gå igenom det här. Gör inte som jag. Jag springer iväg från alla mina problem. Jag flyr från min vardag konstant. Och ingenting blir bättre av det. Man kan inte fly från känslor, det är omöjligt. Detta är det absolut jobbigaste, men det kommer en framtid.
    Glöm inte det. Ta hand om dig själv nu, och har du en kär vän eller en underbar familj; öppna dig för dem. Berätta att du behöver stöd och omtanke.
    Det löser sig, det tar bara en herrans tid. Kram.

  712. Pyttan skriver

    Fy fan. Vad ledsen jag blev nu! Känns i hjärtat och själen. Kram

  713. Bellschen skriver

    Kom hem till Sthlm. Gråt ut hos din Mams och träffa dina fina vänner. Bli omhuldad och buren.

  714. Maja skriver

    <3

  715. Bella skriver

    detta var sjukt sorgligt att lasa, verkligen
    jag skulle gora vad som helst for att hjalpa dig, for att ta bort din smarta
    du ar bast och vi finns alla har for dig, och som nagon annan sa; din smarta ar varan smarta
    och tillsammans sa kommer det komma en framtid, en annu battre framtid som du kommer vara sa sinnesjukt lycklig och glad i
    tillsammans klarar vi allt
    krama om dina kamrater och lat skypen sta pa sa du kan ringa din mamma och fa ett gott mammarad hela tiden (mammarad ar alltid dem basta)
    ta hand om dig
    <3

  716. isa skriver

    det sorgligaste jag läst på länge.
    du klarar detta. du verkar ha många fina människor omkring dig som kan hålla om dig. <3

  717. Victoria skriver

    På något vis finns det en mening med allt.

    Det är det jag intalar mig själv i alla fall. Är för tillfället intresserad av en kille. Eller jag tror det i alla fall. Men jag hatar känslan att inte veta vad han känner. Kan inte koncentrera mig på något och känner mig tom ena sekunden och lycklig andra för att jag har inbillat mig att han känner likadant. Ibland önskar jag att han flyttade så jag skulle kunna glömma honom eller att han var upptagen.

    Kärlek är svårt och det funkar inte riktigt när båda inte känner samma. Tro mig du kommer hitta någon som du kommer älska mer! Ingen kille kommer någonsin vara värd att spilla tårar över, kanske en enda tår men inte fler.

    Summan av kardemumman: det var inte meningen att det skulle bli ni två, inte just nu. Vem vet vad framtiden visar. Kanske hittar han tillbaka till dig eller så hittar du någon som älskar dig lika mycket som du älskar honom.

    Kram och ta hand om dig! <3

  718. Matilda skriver

    <3<3<3<3<3<3<3<3<3<3 till dig!!!!

  719. Syster Signe skriver

    så tårkigt! jag som trodde att ett förhållande var ett Beslut om att kämpa genom allt, och inte att för evigt vara fjärilskär på fluffiga moln. kram till dig tjejen, du är fin!

  720. Gabriella skriver

    This shall pass too. Sandra, jag håller om dig i tanken. Du är en hel värld, med din blogg ger du del av dig, du är för fan för bra för att vara sann. Puss

  721. frida skriver

    Åh, Sandra!

  722. Nathalie skriver

    Åh Sandra. Har läst din blogg i över 4 år snart och känns på sätt och vis som jag ”känner” dig eftersom när man följer någon så länge, så blir den en del av ens liv.
    Jag är hemskt ledsen för din skull och jag kan tänka mig att det är det värsta/bland det värsta man kan vara med om. Som läsare känner jag mig ”ärad” av att få ta del av ett sådant personligt, ledset, trasigt, ärligt inlägg.
    Du kommer läka. Även om det tar tid. Och du kommer kunna bygga upp dig själv igen. För du är fin och bra. Är nästan lite arg på Han nu även om jag inte känner honom.
    Kan inte säga mycket mer än stor kram, gråt ut så mkt du kan även om det gör ont och känns hemskt och även om du är rädd för att det aldrig tar stopp, gråt tills det tar stopp och tar det inte stopp så gråt mer. Gråt och gör allt du behöver göra för att ta dig igenom dagarna och så småningom läka.

    <3

  723. Cilla skriver

    Älskade Sandra. Jag har läst din blogg i över tre år nu. Och jag kollar den varje dag. Du har blivit en del av min vardag. Att läsa detta, var alldeles, alldeles hemskt. Men du är så klok Sandra, du skriver till så himla många tjejer som får sitt hjärta krossat, och berättar vad dom kan göra för att det ska kännas bättre. Ta nu hjälp av dig själv. Visa världen hur stark du är. Och en sak kan jag lova dig. Du kommer bli lycklig igen. Jag lovar! Jag vet att man kanske tänker ”ja, jag kommer nog genom det, jag har inget val, men jag blir inte lycklig…” Det är fel, och det vet du. Ha tro på livet. Tro på lyckan, tro på kärleken.

    Åh Sandra… Jag lider med dig, det gör alla dina läsare. Vi älskar dig ju <3
    Kram

  724. Allis i eventyrland skriver

    <3 Klem fra meg.

  725. A. skriver

    En varm brysselkram från mig<3

  726. Tea skriver

    Åh, vill så gärna krama om dig! <3

  727. Charlotta skriver

    Som Håkan sjunger: man måste dö några gånger innan man kan leva. ♡♡♡♡♡

  728. Madeleine skriver

    <3

  729. Lisa skriver

    Finaste raraste. Ta hand om dig. Lova.

  730. Linda skriver

    748 personer har hunnit före mig, men jag känner ändå att jag måste skriva något. För att när jag läste de första raderna fick jag en klump i magen och tänkte ”nej”. Sedan fortsatte jag läsa, fick tårar i ögonen och tänkte på hur orättvist livet är ibland och hur svårt det är att förstå. Men, om ett tag så kommer du att förstå, du kommer att förstå varför det blev fel och hur allt det dåliga kunde leda till något fantastiskt bra, som inte har hänt än. This too shall past.
    <3<3<3<3

  731. madde skriver

    Neej, det är inte sant?!
    Så himla konstigt att saker kan förändras så fort.
    Men du är stark!
    Kram!

  732. Sandra skriver

    faen. :(

    men ikke si at dette var 4,5 år med tapt tid, mennesker kommer og går, inn og ut av livene våre, i større eller mindre grad, og ingenting er tapt. din erfaring med alle disse menneskene gjør deg til den du er i dag, og hjelper deg videre i livet i møte med nye mennesker og nye erfaringer.

    det vil gå bra med deg, hold ut.

  733. - skriver

    alltså, ni var ju nyss på roadtrip!
    vad hände liksom?! aaaah, blir så ledsen för din skull!

  734. sara skriver

    låt det brista i goda vänners närhet. då kan du snart börja hela dig sjäv igen. Men fyfan om någon klarar av att sopa av sig askan och kliva upp igen så är det du. Och du har så fint liv på alla andra plan så så stå stadigt på dem tills denna del helnar.

  735. Kåem skriver

    Sandra. Alla har hunnit före mig, men . Du är personen som inspirerat mig mest genom åren och det var dina texter jag läste förra året när min pojkvän dumpade mig för en vackrare, smalare och bättre version av mig. Jag vill bara att du ska veta att du är värd någon bättre än honom. Det finns andra brunbrända pojknackar att vila tummen i. Och kärleken kommer så oväntat, slår en alltid med häpnad.

  736. Johanna skriver

    massor med kramar till dig sandra. Som ställde upp för oss trasiga tonårshjärtan när vi behövde det som mest. Nu vill vi finnas för dig.

  737. E skriver

    I am so sorry to hear this shocking news. Sandra, I’ve been reading your blog for years and I just wanted to thank you for it, for being you, and for sharing your life with us. You possess true grace and talent. So much so, that I’ve cried this morning over your news. Thanks for making me feel human. Best wishes in the days ahead.

  738. V skriver

    AHHHHAH JAG BLIR SÅ JÄVLA ARG!!!!!!!!!!!!! Har haft en sju helvetes tid att komma över han som dumpade mig. Ursäkta men jävla Män. Varför ska man egentligen bli ihop?

    Man har bara ett jävla liv. Det är därför jag inte längre vill ge mig i någon annan människors händer. Folk gör sina jävla val. Och man kan typ inte påverka dom. Är så jävla förbannad för jag känner med dig till 100%.

  739. Anna skriver

    Fy vad hemskt – det gör så ont när hjärtat brister!

    Men menar du att han efter flera år RINGER och gör slut!??

  740. Jo skriver

    So sorry for you Sandra. I’ve followed your blog for a while for now for style and travel tips and you always seem so happy. I never normally comment on blogs but this post made me so sad for you. Take care of yourself!

  741. Jessica skriver

    Lyssna och gråt: The National – Sorrow http://open.spotify.com/track/5UXW4T4W80gThrchHR1Mgt

  742. Josse skriver

    Åh, Sandra, så fruktansvärt sorgligt. Det finns nog inte mycket jag kan säga som inte någon av 753 fina människor, som bryr sig om dig fast de (vi) inte känner dig, redan har skrivit här ovanför min kommentar, men jag vill ändå skriva några rader.

    Det kan inte hjälpas att man vill bygga murar, dricka massor av rödvin och inte sova alls när man är så förtvivlat ledsen som jag vet att du är just nu. Det kan inte hjälpas att man gör allt för att hålla kvar i en redan krackelerad fasad av ingenting när man känner sig så himla orättvist jävla skitensam. Men snälla du, försök att våga lite lite lite att släppa taget. Jag lovar att det är så himla skönt att gråta och falla och upptäcka att man faktiskt blir fångad av sin vänner. Att de finns där för att torka tårar, för att rama, för att laga mat åt en som man inte pallar med att äta. Och att efter att man har gråtit så att tårarna tar slut, och rösten och luften i lungorna också, och efter att man utmattad somnat med huvudet i en väns knä, då lever man faktiskt fortfarande, och trots att ingenting är som det borde så klarar man det tillslut. För man vet att man får vara ledsen, men också att det fortfarande finns sådant som är fint i ens värld.

  743. Julia M. skriver

    det vrider sig bröstkorgen när jag kommer till andra stycket. blir bara så berörd. ger alla kramar jag förmår från andra sidan atlanten tills armarna värker.

  744. fredrika skriver

    Känner så mycket med dig. För mig var det tre veckor sedan jag fick höra den där frasen. Det gör så fruktansvärt ont. Kramar till dig. <3

  745. Malin skriver

    åhnejnejnej! sänder en massa kramar till dig sandra!

  746. Linda skriver

    Jag är så ledsen för din skull. Önskar ingen att vara så ledsen som man är när ens hjärta krossas, det är det ondaste man kan uppleva. Var med om samma sak våren 2006, han som jag skulle leva resten av mitt liv med gjorde slut bara sådär. Utan förvarning, en vecka efter att vi åkt runt och kollat på hus tillsammans, meddelade han att han inte älskade mig längre, eller iaf inte så mycket som man ska göra om man ska leva ihop tills döden skiljer en åt. Jag grät hela tiden i flera veckor, kunde inte andas, inte äta, inte tänka. Låg bara på golvet i min lägenhet och grät och skrek ut min förtvivlan tills det inte fanns några tårar kvar. Mina fina vänner fick komma med mat till mig så att jag inte skulle tyna bort, och jag fick bo hos dem när jag inte klarade av att vara ensam. Man måste släppa ut det Sandra. Jag vet att det är läskigt för om man släpper ut det kommer allt över en, men om man håller tillbaka kommer det likväl och då blir det ännu värre. Trösten, om det ens kan finnas någon sådan nu, är att det går över. När man har gråtit i flera veckor kommer det fortfarande att göra så vansinnigt ont i flera månader och man tror att man aldrig kommer bli glad mer, men det blir man. Det tar tid men det går över. All världens kramar till dig finaste Sandra, och även till Ludde som jag tror är nästan lika ledsen. Ingen vill sluta älska någon, det gör ont det också. Kram!

  747. Johanna skriver

    Fantastiska Sandra!
    Ditt inlägg om att göra slut räddade mig när jag grät mig igenom halvåret efter min skilsmässa, det hjälpte eftersom det visade att andra går igenom samma helvete och de överlever, jag önskar så att jag kunde återgälda det nu!
    Massor av kärlek!
    /J

  748. Sofia skriver

    Du kommer att ta dig igenom det här, det kommer att vara fruktansvärt jobbigt, men det kommer att fungera. Så drick alla flaskor vin du kan, lyssna på den sorgligaste musiken du kan tänka dig och gråt ut det. Det kommer att gå bra. Du är en av de bästa, kom ihåg det!

  749. E skriver

    jag skrev bara för några månader sen ut texten du skrivit om distansförhållanden och visade mitt (numera) ex, när han inte trodde det skulle fungera mellan oss när han flyttade. jag har pratat om er relation som upphöjd alla andras, sagt att din kille är lite bättre än alla andras. OCH SÅ ÄR HAN MER STÖRD ÄN ALLA ANDRAS! vem, alltså VEM, drar iväg på en semester för att sen bara göra slut? min kille gjorde slut (sex veckor sen) och jag förstår vad du menar med man inte riktigt vet hur många lager man kan ta på sig – är också livrädd för dagen då det brister, så jag uppehåller mig med ungefär allt annat som är möjligt att uppehålla sig med till den dagen då jag inte längre tänker på honom. kan säga att jag hamnade i chock på jobbet tidigare när jag läste och jag sa till min systers kille idag att något hemskt har hänt, vad sa han och jag svarade att Sandra och Ludde har gjort slut. sen gick jag ut med min glass och satte mig i bilen.

    det är fruktansvärt.

  750. Isabelle skriver

    ville mest bara säga att jag känner med dig, och låg sömnlös halva natten efter att jag läst ditt inlägg. kärlek.

  751. Mimmi skriver

    Åh nej! Hoppas du får det stöd du behöver… kärlek <3

  752. Elin S skriver

    Åh, nej vad ledsamt! Var med människor du tycker om, gör roliga saker men tillåt dig också att vara ledsen. Även om man tror att man kommer att gå sönder av sorg så går det över, jag lovar! <3

  753. Hanna skriver

    Fina Sandra, jag är säker på att alla vi läsare finns här för dig! Även om vi inte känner varandra så har jag följt dig så länge nu så du har blivit som en kompis eller storasyster. Och jag skulle krama dig och köpa chips till dig och stoppa om dig i filtar och kolla på dåliga filmer med dig tills ditt hjärta blir helt igen! Om jag bara kunde.

    Styrkekramar!

  754. Lina skriver

    <3<3<3<3 Gråt. Det är det som hjälper. Det är okej, och man får gråta och du kommer kunna sluta när du gråtit klart <3 Och var snäll mot dig själv. Behandla dig själv som du skulle behandla din bästa vän om hon var i samma situation. (dvs. se till att hon sover och äter tex. inget blir bättre av att man låter bli sånt) Pussar och kramar till dig, fina du <3

  755. Malin skriver

    Åh Sandra. Om du var min vän skulle jag säga åt dig att åka hem till Stockholm, genast. Låt dig bli omhändertagen av familj och nära vänner. Bit ihop och våga möta de platser och städer som påminner om honom. Få det gjort bara. Släpp ut gråten. Den kommer sina. Nån gång.

    Du klarar det här.

  756. Kara skriver

    KRAM

  757. Tacky annie skriver

    Jag gjorde just desamma mor min ickepojkvän vad han just gjort mot dig. kärleken tog bara slut. och nu har jag dåligt samvete och tänker att denna text, det är precis var min föredetta pojkvän känner. usch vad hemskt men vad kan man göra?

  758. Johanna skriver

    ALL KÄRLEK TILL DIG FINA DU <3

  759. Sofia skriver

    Fina Sandra, du kommer bli hel igen.

  760. S skriver

    Ibland behöver man inte leta positiva saker i allt. Att bli lämnad av den man älskar går inte att hitta något positivt i. Inte på en gång. Det är ett helvete och du får låta det kännas som helvete. Tillåt dig.

    Önskar dig så himla mycket lycka och kramar och härregud, åk hem och krama mamma om du måste. Det borde väl gå att lösa? Håll inte ut! Tillåt dig att vara svag och bryta ihop. Tillåt dig att bryta ihop och tillåt dig att låta någon få dig att skratta. Om ett tag.

  761. Petronella skriver

    Finns inte mycket att säga som kan trösta.. men en stor KRAM från en okänd människa kanske blir en liten droppe tröst i en ocean av hjärtesorg!

  762. Nicole skriver

    So sorry to hear the news… wishing you the very best, and sending a big hug your way too.

  763. hanna skriver

    Jag läste den här artikeln i våras och jag kommer ihåg att jag tyckte att den var både så himla fin och sorglig. På något sätt tycker jag att det är en liten tröst att veta att hjärtat faktiskt kan gå sönder på riktigt när något hemskt händer. Jag hoppas att ditt hjärta kommer läka snabbt. Tusen kramar till dig!

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/brustet-hjarta-kan-doda_6916763.svd

  764. Sophie skriver

    Alltså va nej nej NEJ det här kan ju inte vara sant. Det får inte vara så! Kan bara hoppas att det här är ett alldeles för sent aprilskämt i alldeles för dålig smak.
    <3

  765. Maya skriver

    So fucking sorry for you! Damn, that sucks. Mourn and grieve, take your time.
    You’ll be fine in time. Bless.

  766. Christina skriver

    Jag fick så fruktansvärt ont i hjärtat nu. Hoppas du mår bra och blir lycklig snart,
    med eller utan honom <3

  767. emma skriver

    Tänker på dig<3

  768. Pegah Zarassi skriver

    Jag är så himla betvivlad för din skull och jag vet att inga ord hjälper. Men om det hade funnits ett ord som hjälpt hade jag upprepat det tusen gånger om för din skull! Men det går bara att gråta ut, andas en gång, andas två gånger och fortsätta andas tills det inte längre gör ont. Jag hoppas lyckan hittar tillbaka in i ditt hjärta.

  769. Pegah Zarassi skriver

    Förtvivlad* ska det stå såklart.

  770. Stephaniè Jade-Mariè Piasdottir Kjærstad skriver

    Masse klemmer sendes over fra Norge! Ikke glem å puste… – vi trenger deg. <3

  771. Lina skriver

    Och trots att jag inte känner er alls så fick jag ont i hjärtat och magen. I hopp om att alla hjärtan från läsare betyder något: <3!

  772. Ingrid skriver

    Åh nej. Det gör inget att jag är en av flera hundra som skrivit ungefär så, någonting måste man ju göra. Jag önskar att jag kunde göra något mer, men just nu kan jag nog bara sända en liten styrkekram <3.

  773. Clara skriver

    No more L.A. pictures. Shittt

  774. camilla skriver

    <3

  775. Astrid skriver

    Så jävla ledsen för din skull! Jag hoppas så innerligt att det blir bättre. Har aldrig varit där själv men jag kan bara tänka mig hur hemskt det skulle kännas. Men Sandra, du verkar vara en så fantastisk människa, det finns säkert ett dussin fler Mr. Right för dig. Du hittar säkert någon av dem!

  776. Petra skriver

    och nu. nu känns det förjävligt. trodde aldrig att ett krossat hjärta hos någon jag inte känner kunde kännas så mycket i mitt eget. men det gjorde det. önskar att mina tankar kunde få ditt hjärta att känna sig lite lagat. men åt det hållet funkar det säkert inte.

  777. Yrsa skriver

    Detta är ett jävla kärleksbristande år. Mina bästa vänner har blivit dumpade, mina föräldrar skiljer sig, jag har blivit dumpad och nu det här? Jag känner inte er men jag blir också ledsen för dig. All kärlek!

  778. Linnea skriver

    Jag blir så ledsen… <333333 <3 <3 <3 fina du

  779. Rebecca skriver

    Jag känner. Precis. Samma. Jävla. Känsla.
    Det här hände mig för två veckor sedan. Exakt. Olika länder. Samma jävla fenomen. Chocken. Chocken. Chocken.
    Jag hatar att det händer dig nu. Det får inte hända någon.
    Hur fan kan man sluta älska någon bara för att de vill.

  780. Jessie skriver

    Jag vill skicka miljoner kramar till dig men helst vill jag skicka din mamma med första plan till NY, för om jag varit du hade jag bara velat vara hos mamma och få bli liten och inte vara ensam med de jobbigaste känslorna. Hoppas att dina nära och kära tar hand om dig så mycket de kan. Puss

  781. Lisa skriver

    Åh Sandra. Blir så ledsen för din skull. Drömde om dig hela natten där jag försökte pussla med mitt jobbschema för att kunna åka till New York för att trösta dig (förlåt om det låter som att jag är en stalker…) KRAM

  782. Sara skriver

    Känner verkligen med dig Sandra. Jag var med om en liknande sak nyligen. Allt känns så nedrans hopplöst och svart och kärlekslöst men jag lovar dig att du kommer att vara tillbaka. För att du är du, oavsett vem du har vid din sida så har du så himla mycket kärlek i ditt liv även utan honom. Och det är allt som behövs egentligen. Men släpp ut det och känn och prata, det är verkligen enda sättet att överleva. Du klarar det. För vår och resten av världens skull så måste människor som är så underbara som du att klara det.

  783. Iida skriver

    Dear Sandra. Your blog has given inspiration and happiness to so many. Now I hope we -your readers- can also give strength and hope to you. You have so many readers who care for you, and we feel like we know you, even though we don’t even know you in real life. It broke our hearts to read the news and we are all hoping (and we know) that you will live through this, you will smile and laugh and love again. When so many people are hoping for the best for you, I’m sure the best will happen. You will be happy again. Now just take your time. I send you many hugs from Bristol. <3

  784. Julia skriver

    Så himla starkt av dig att berätta. Det är otroligt sorgligt med hjärtan som brister.
    Tycker att folk i kommentarsfältet fokuserar knasigt, dock. Allt prat om er semester och att ni var ”meant to be”. Kanske semestern var ett sista försök? Kanske ville Ludvig verkligen vara kär igen. Det tror jag. Är ganska så säker på att det gör minst lika ont för honom. Att inse att man inte längre är kär är som att gå runt och känna sig som en tjuv. En som ljuger och tjuvar någon annans tid.
    Kanske var det inte meningen att det skulle vara ni för alltid, men det var meningen att det skulle vara ni för en tid. En tid att tänka tillbaka på med värme. Fast det känns ju såklart omöjligt nu.
    När du är redo att vända blad så har du nya kapitel framför dig, och det bästa med att göra slut är att man då kan bli kär i någon annan. Hitta nya läppar att kyssa, nya frisyrer att rufsa till. Det kommer inte vara än på ett tag, men tids nog.
    All kärlek, Sandra. – Julia

  785. sara skriver

    men nej. aj. det gör ont i mig. kan bara tänka mig hur ont det gör i dig. men det kommer gå över, känns långt bort nu. men tids nog. jag lovar. och då kommer du vara starkare än aldrig förr. men lova att du är ledsen om du vill vara ledsen. gråt floder o krama dina fina vänner. skickar all energi jag kan till dej fina sandra!

  786. kjsla skriver

    darling Sandra, listen to music and get through this because you know you can. <3

    http://www.youtube.com/watch?v=EMsTSdHIJds

  787. anna skriver

    <3 tänker på dig

  788. Josefin skriver

    Kram på dig <3

  789. J skriver

    Älskadeälskadeälskadeälskadeälskadeälskade Sandra!!! Det högg till i mitt hjärta när jag läste detta inlägg och jag har inte kunnat jobba på hela dagen på grund av det här. Har tänkt på dig hela dagen, sinnes. Jag känner dig inte alls, mer än det lilla jag läst om dig här på bloggen. Ändå berör det mig in i det innersta, som om du vore min närmaste vän eller en familjemedlem. Jag kan verkligen inte förstå hur det här hände. Det känns inte verkligt, som en dum mardröm och snart ska vi alla vakna upp. Jag önskar att jag kunde få dig att slippa allt hjärtont men det går inte. Jag har själv gått igenom något liknande och jag hatade alla som sa att det kommer bli bättre, för jag tyckte att de inte förstod. Jag trodde att skulle dö av hjärtesorg, att jag aldrig skulle bli glad mer, att jag aldrig skulle kunna tro på kärlek igen, att jag skulle bli galen. Jag ville att allt skulle bli bättre fort, samtidigt som jag inte ville det. Jag låg och skrek och vred mig i plågor när mitt ex gjorde slut. Jag kunde inte andas, trodde inte att tårarna någonsin skulle ta slut. Jag tänkte att snart kommer de behöva ta in mig på psyket för jag håller på att bli galen och ingenting betydde någonting något mer om jag inte fick vara med honom. Jag älskade och hatade honom på samma gång och sökte ständigt svar på frågor som aldrig skulle få något svar. Han var över 30 mil bort och gjorde slut över telefon vilket gjorde det hela 100 gånger värre och jag planerade flera gånger att jag skulle åka ner till honom och få alla svar. Att han kanske skulle ångra sig bara han såg mig, att han inte skulle klara av att säga det öga mot öga. Men Sandra, gråt, skrik, skriv, prata och gör allt du måste för att få ur dig det du bär på, det är okej och det blir bättre. Jag vet att alla säger det och att det inte känns så, men det blir bättre, varken man vill eller inte, för det måste det. När du inte orkar gråta, skrika, skriva eller prata mer. När alla ord och tårar är slut för att du helt enkelt inte orkar ha ont mer, det är kroppens sätt att överleva, då kommer du att kunna le igen och känna lycka. Det kommer, tro mig. Men tills dess, gör det du måste göra, det finns ingen annan väg. STOR KRAM finaste Sandra!

  790. Karin skriver

    Skönt att höra att det inte bara är jag som mår sådär <3

  791. Susanne skriver

    Åh, kära du! Hjärtat kommer att lagas. Det tar tid, livet är grått och orättvist! Men, en dag kommer du att vakna upp och då gör det inte lika ont något längre. Du kommer inte reflektera över det då, men det gör inte lika ont….Önskar jag kunde säga några tröstande ord men det finns ju inte. Det gör bara så förbaskat ont! Stor varm kram!

  792. ida skriver

    <3

  793. Maggan skriver

    Så sorgligt! Ta hand om dig! Kram!

  794. Hanna skriver

    Får ont i magen av att läsa det, tusenmiljarder kramar till dig! Och gråt, det behöver man göra och det är himla bra.

  795. Maja skriver

    jag grät. kanske för att ni var anledningen till att jag trodde på kärlek och nu vet jag inte om jag gör det längre. jag vet att inget hjälper, men det är så många som bryr sig om dig, glöm aldrig det. <3

  796. L skriver

    Svårt chockad, mycket oväntat detta! :(

    Så sjukt tråkigt Sandra.. :(

  797. Caroline skriver

    Åh finaste finaste Sandra.
    Mitt 16årshjärta värker som aldrig förr och jag är så ledsen över vad som hänt.
    Oavsett vad som händer härnäst kommer allt lösa sig. Det måste det göra.

    Du är finast.

  798. Katinka skriver

    Vi älskar dig och tänker på dig<3 Jag läste dina texter om att göra slut varje dag när jag och min pojkvän precis hade gått skilda vägar, det var tack vare dina ord som jag orkade. Tack, du är bäst, det är vi så många som tycker!

  799. Johanna skriver

    Fy fan så ont i hjärtat jag fick när jag läste detta. Har precis varit igenom något liknande och trodde aldrig jag skulle bli jag igen. Nu har det börjat ljusna igen och det mycket tack vare att jag gråtit, ältat och tillåtit mig själv att vara helt förstörd. All styrka till dig!

  800. Madde skriver

    <3

  801. sara skriver

    <3

  802. Elvira skriver

    Jag hade ert förhållande som någon sort förebild (så gott det går via en blogg), känns jobbigt att det inte löste sig för er. Men du verkar vara en fantastiskt härlig människa och det vore inte annat än rätt att du också ska få ett lyckligt slut <3

  803. Astrid skriver

    Sandra, jag brukar smygläsa din blogg för att jag är i hemlighet avundsjuk på ditt liv. Vi har aldrig träffats men du har funnits i periferin av min bekantskapskrets sen jag gick i gymnasiet. Varför erkänner jag det här nu? Jo, för att all jävlighet du just går igenom slog mig med full kraft när jag läste ditt inlägg. Kunde inte andas, tårarna sprutade och hjärtat kramades ihop till en liten hård kall skrovlig klump i bröstet. Jag har börjat tycka så mycket om dig under åren jag läst här och när jag gjorde slut med min kille för några år sedan tyckte jag att dina texter var typ de bästa jag någonsin läst, fast bara i smyg för jag har aldrig vågat erkänna för någon att jag tycker att du är en alldeles makalös människa. Och så det här inlägget… Fy fan. Fan fan fan, hur avundsjuk jag än har varit på dig och ditt liv och allt det du gör så önskar jag ju dig all lycka i hela vida världen. Jag önskar dig kärlek och äventyr och himlastormande passion och jag önskar dig ett överflöd av katter och hundar och jag önskar dig absolut inte det här.

    Jag har flyttat till norrland nu och övergett storstan och om du nån gång skulle känna för att göra samma sak så ska jag visa dig älvar och forsar och hjortronmyrar och midnattssol. Och om du inte gör det så ska du veta att jag skickar dem allihopa i tanken. Kram.

  804. Erika skriver

    fy fan för hemskheter. <3

  805. Kim skriver

    Önskningar om allt gott till dig.

  806. Jenn skriver

    Dear Sandra,

    I am so very sorry about your heartbreak. Your big heart radiates in all your posts and you deserve to be loved in the most fantastic way. While it doesn’t seem like it now, things will get better. I truly believe everything heals with time.

    All your readers know you can get through this and we wish you the best. We’ll always be here.

    <3333 Love from Canada,

    Jenn

  807. Evelina skriver

    Jag kommer ihåg en sak du skrev förut som din mamma hade sagt till dig.
    Vet inte riktigt hur det var, men ungefär såhär ”du kommer inte dö, även om det känns som det och man tror det, för människans instinkt är att överleva”
    Tänk på det. Men det är okej att känna, gråta och skrika. Jag tänker inte skriva att det blir bättre, för visst, även om dom orden stämmer så hjälper dom inte just nu. Så kände iallafall jag när nått liknande hände mig.

  808. Sofia skriver

    Så himla tråkigt! Men låt det ta den tid det tar och var inte rädd för att gråta, det kommer bli bättre ❤ Kramar

  809. Paulina skriver

    Världens största kram! Tänker så på dig.

  810. Sanna skriver

    Ta hand om dig! Kram

  811. ingrid skriver

    Sandra, les dette, jeg lover at det hjelper:
    http://kvalogactionfilm.blogspot.no/2010/12/fuck-you-fuckface.html

  812. Emelie skriver

    Okej, över 800 kommentarer, men jag skriver ändå. När jag såg dina Tweets här om dagen om att inte längre kunna andas och att du behövde din mamma, då visste jag. För jag känner likadant. Förra söndagen flyttade jag ut från vårt hem, hans och mitt, som vi köpt, renoverat och inrett med alla våra färgglada saker tillsammans – byggt upp ett liv. Han sa också, precis som Ludvig sagt till dig, att han inte är kär i mig längre. Och precis som med er, efter drygt 4,5 år tillsammans, så har nu hela mitt liv raserat. Jag kan inte tro det eller förstå det. Jag trodde att det alltid skulle vara vi. Och jag tror fortfarande att det ska ordna sig på något vis, för jag liksom glömmer bort att det faktiskt är hans beslut, att han inte vill leva med mig längre, att det är någon/något annat som har satt oss i den här situationen. Men så kommer jag på det – just det, jävla helvetes satan… Alla säger ”det går över” och jag vet – i alla fall hoppas – att det är så, men nu kan jag verkligen inte se det. Det är den värsta tänkbara starten på sommaren någonsin. Men det är tur att man har mammor och pappor (och vänner såklart). Mina körde från Gotland enda ned till Malmö förra helgen och hämtade mig och alla mina saker. Och nu är jag här, på landet, och gråter, är apatisk, gör ingenting, sover dåligt, bryter ihop, får kramar, vaggas i mammas famn fastän jag är alldeles för stor, och det går inte en enda minut utan att jag tänker på det, på honom eller på oss.

    Det här är ju ingen tröst för dig, jag vet, men det var bara så konstigt att samma sak hände oss så samtidigt. Samma ord efter lika lång tid. Jag hoppas att både du och jag tar oss igenom våra överjävliga situationer. Jag ville bara säga det. För ingen ska fan ha såhär ont i hjärtat, magen, kroppen och hjärnan. Det är alldeles för hemskt. Ta hand om dig så ska jag försöka ta hand om mig.

  813. Amanda skriver

    Fina, fina Sandra. Alla världens styrkekramar till dig, och hoppas att det kommer kännas i alla fall lite bättre snart. <3

  814. Betty-Lou skriver

    I live only minutes from Silver Lake so I shall stop over and kick his ass straight. My heart is broken for you and I want you to realize this pain you feel now will not last forever and to remind yourself that. You’ll face a dark time that will be something to grow from. I’m sure you know you’re loved by many and I only wish the best.

  815. Mathilda skriver

    Åh, älskade finaste Sandra, jag vet inte vad jag ska säga. Jag är så himla lesen för din skull. Fy fan för förlorad kärlek.
    Ta hand om dig! <3

  816. Tess skriver

    Så ledsen för din skull. <3 Kram

  817. Jessica skriver

    <3

  818. Emelie skriver

    vet inte vad jag ska säga mer än att jag förstår hur det känns och det blir faktiskt bättre en vacker dag, hur jobbigt och långt borta det än känns just nu. kämpa på, du klarar det! styrkekramar <3

  819. Caja skriver

    Usch *stor kram* Jag vet hur det känns, blev dumpad på alla hjärtans dag i år och har fortfarande inte kommit över det än :(

    Ta din tid och gråt om du vill, se på film och ät för mycket glass om du vill. Ta hand om dig ordentligt <3 Jag vet att det är något jag borde gjort i alla fall istället för att stänga in allt i hjärtat och bygga tunga murar runt – nu går jag bara runt och väntar på att det ska brista, men jag vägrar tillåta mig det. Så mitt råd: låt det brista så att du kan bygga upp hjärtat igen.

  820. Helenasofia skriver

    I min finbok (där jag samlar bra och kloka och fina texter) har jag samlat så mycket från din blogg. Bland annat inlägget som någonstans gick såhär, fast jag vet att det egentligen inte handlar om att göra slut och vara hjärteledsen, men ändå:

    ”Det här är mitt eviga mantra: det kommer inte alltid vara såhär. Det finns ett slut.”

    Så himlahima långa och många tusentusen kramar från mig till dig.

  821. Mathilda skriver

    Åh Sandra! :( <3
    Om jag hade någon magisk karamell som kunde hjälpa från-allt-det-jobbiga-i-stunden-och-hitta-hem-till-lyckan, så hade du fått det! Men nu har jag inget sånt, utan bara ord. Ord som berättar om att allt kommer bli bra, även fast det kanske för stunden känns så himla långt borta, så kommer det det! Jag lovar! Var rädd om dig Sandra, var med mäniskor du älskar, drick te och kolla på miljoner olika filmer, det brukar hjälpa, om inte allt så lite i alla fall!

    PusspådigvackraSandra! <3

  822. Lina skriver

    Åh, Sandra! Du kan verkligen skriva om känslor! Detta är det sorgligaste jag läst. Ta väl hand om dig och få det ur systemet – du kan verkligen skriva.
    Tusen styrkekramar!
    Lina

  823. T skriver

    Sandra, vet du vad? Fuck it, isf gjorde han dig en tjänst. Ryan Gosling bor också i NY..u go girl!

  824. Johanna skriver

    Älskade fina du (jag känner så fast jag inte alls känner dig egentligen)!! Jag vet precis hur du känner dig och det för fasiken inte någonting någon någonsin borde få känna!! Jag grät mascaragråt på mina lakan flera veckor, varje dag och natt, när det hände mig.

    Men vet du, det ordnar sig. Det gör det, jag lovar! Du är så himlens bra, mycket mycket bättre än alla dumma som inte fattar. Det hjälper nu precis i början av det hemska att hålla på med massa saker tror jag, det var i alla fall min räddning. Jag var med i en filminspelning, träffade folk hela tiden fast jag egentligen inte orkade, och reste massor.

    Nu ler jag lite när jag ser de där mascarafläckarna på mina älsklingskuddar (de jag vägrar slänga fast jag borde) och tänker att oj, om jag hade vetat hur bra det skulle bli med mitt liv, då hade jag forfarande gråtit, då när det hände, men jag hade inte gråtit så förtvivlat, så länge.

    Det kommer bli så himla mycket bättre om ett tag, och vet du, sen blir det helt bra!!!!!!

  825. cathrine skriver

    jeg håper at det blir bedre, uansett hvor mye det svir i hjertet ditt nå, så husk at der ute er det over 838 personer som bryr seg om deg og ønsker deg alt godt.
    hvis jeg var din beste venn ville jeg laget en kake, bestilt favorittmaten din til deg og latt deg sove så mye du trengte. vi skulle sett favorittfilmene dine om og om igjen, og de samme hjerteskjærende scenene der kjærligheten ikke vinner, og vi skulle sett de samme fantastiske scenene der kjærligheten seirer og vi skulle gråte masse over at kjærligheten kun gjør vondt og lykken kun eksisterer på film.

    også en dag, så ville alt blitt fint igjen.

    http://open.spotify.com/user/tardezadeh/playlist/6hQl9C0oDwjg4Wervn67Xd

  826. Emelie skriver

    Just det, en sak till! En sak jag inte kan vara utan just nu när jag befinner mig i kolsvart hjärtesorg är att lyssna på ljudbok! Även om jag inte riktigt lyckas hänga med i handlingen när tankarna svävar iväg, så är det något helt annat som går in i öronen och en röst som till slut gör mig trött, så att jag åtminstone kan somna hyfsat på kvällarna istället för att bara ligga och tänka och gråta. Testa det! Kram

  827. C skriver

    Ditt inlägg slog mig så fruktansvärt hårt. Jag har suttit här och läst igenom det och alla kommentarer och gråtit i säkert över en timme. Nästan 10 månader har gått nu, men när jag läste dina ord träffade dem rakt i hjärtgropen och det kändes som att mitt hjärta brast, igen. Jag känner med dig finaste Sandra. Jag kan inte säga att det blir bättre, för jag har själv inte upplevt det än. Jag gråter fortfarande nästan varje kväll och ligger med pojkar jag hittar på klubbar för att bara få känna lite närhet och glömma Honom för ett tag. Jag vet inte heller om det kommer bli bättre, men jag hoppas det för både din och min skull. Du är en fin person och förtjänar all lycka, kom ihåg det.

  828. lelo skriver

    Dear darling Sandra,
    I am not going to try to compare situations.
    I am not going to tell you that it will get better someday.
    My boyfriend and I broke up about four months ago. To me, he was the one I wanted to do everything with. Eat glorious dinners, make out for hours, travel far far away, buy a rabbit with, buy books together, wear each others clothes. And although we were too young to think about these things, in a very abstract way, I saw myself having children, places and many many years with him.
    And then the evening came that he told me. I do not love you anymore. I don’t see it. I don’t see any future. I have to move on with my own life. I want another, not you.
    I cannot console you, I believe I am too distraught for that at the moment, dear darling Sandra, but I can honestly tell you that I think you are one of the single most wonderful women I have ever met in blogworld. And I know this doesn’t help now, and there will be many blows to catch from now on. But really Sandra, you are simply too precious and electrifying to ever be caught up with something as sad as this.

    Much much much much love. Not only now, on this sad day, but every time you feel the slightest bit of sadness dwelling up.

  829. anna skriver

    Trots att jag bara är en läsare känns det som att jag tack vare dina fantastiskt välskrivna och illustrerande inlägg på något sätt känner dig, till en viss del. Du är en sådan fantastisk kvinna och förebild (tack för det) och jag imponeras över din energi och givmildhet. Därför blev jag så himla himla ledsen när jag läste det som hänt. Det började värka i hjärtat och jag kunde inte för mitt liv förstå hur det kunde gå så. Ni som trots det långa avståndet ändå verkade få det att fungera så bra. Du är så stark och detta kommer du kunna ta dig igenom. Varmaste varmaste kramar!

  830. josefin mandarin skriver

    <3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3 x10000

  831. Felicia skriver

    Jag vet själv hur det kändes när det tog slut för mig, man dog inombords. Och jag vet att man alltid får höra ”tiden läker alla sår” och man tror inte på det just då, men det gör den faktiskt. Även fast vägen dit är lång så håll ut!
    Gör saker med vänner, men VAR LEDSEN också!
    Folk i min närhet sa alltid till mig att hela tiden vara sysselsatt, men det tror jag bara delvis på för man måste få sörja. Man måste få ut sina känslor, annars stänger man bara in dom.

    Det kommer vara tufft nu men jag hoppas du har många fina runtomkring dig som stöttar dig!
    Ta hand om dig <3

  832. Maja skriver

    Usch :( så trist! Men jeg tror at alle ting skjer for en grunn, og den eneste gode grunnen for dette er at det må være en der ute et sted som passer enda bedre med deg! Så bare hold ut og vent, så kommer ting til å bli dobbelt så bra når brikkene faller på plass.
    Du er en sann inspirasjon, du kan klare alt, Superhelt-Sandra!

  833. Thenesoya skriver

    All this pain is gonna finish. I’ll think about you. Just let it go, the pain, the suffer, him… just let the feelings go and you will grow and be stronger. Best, T.

  834. Elisabeth skriver

    Ord strekker ikke riktig til, fikk en kjempeklump i halsen, og måtte knipe øynene hardt sammen for ikke å skulle begynne å strigråte. Føler sånn med deg, og håper inderlig at du kommer enda sterkere ut av dette. Du er en sånn fantastisk person, jeg skulle ønske jeg kjente deg, sånn at jeg kunne gitt deg verdens største bjørneklem og latt deg få vite at på min skulder kunne du gråte til det ikke fantes flere tårer igjen i hele verden. Du er som å endelig se solen på slutten av en gråværsdag! Slutt aldri å skinne, vær så snill! <3<3<3 stor klem fra meg.

  835. Camilla skriver

    Hej Sandra! Jag har läst din blogg jättelänge men är en sådan där som aldrig kommenterar. Men nu måste jag. Jag känner precis som en annan läsare och fick ont i magen av att läsa detta. Jag trodde det alltid skulle vara ni men jag vet också hur det kan vara när känslorna inte finns där mer och då har man inte så mycket val. Jag hoppas att du tar igenom dig den här svåra tiden och glöm inte att det blir bättre, garanterat! Och så småningom kommer du träffa någon som är 100 gånger bättre än Ludvig, jag lovar! Och det är alldeles okej att gråta ögonen ur sig. Kramar

  836. sarah morabito skriver

    my heart breaks for you. but you will survive, there will be light again. Until then, wine, movies, friends, more wine. xoxo

  837. Moa skriver

    Åh Sandra. Jag känner sååå med dig. Jag önskar du slapp gå igenom det här.

  838. Maria skriver

    Våren 2005 träffade jag Daniel, jag var ny på jobbet och han tog hand om mig. Vår vänskap utvecklades och på bara några månader var han min absolut bästa vän. Vi hängde ihop och alla runt omkring oss såg oss som en. En dag uppstod en attraktion, vi hade sex och det ledde till ett förhållande som var helt fantastiskt. Min bästa vän och den snyggaste killen kombinerad i min pojkvän. Vi gjorde allt ihop, hade roligt nästan jämnt, när jag var med han var liksom allt så mycket klarare, tills en dag. Han ville inte mer, precis som du skriver om Ludde, han ville inte och kommer inte ångra sig. Jag hatade att han kände så, för kände han bara annorlunda så skulle allt vara bra. Jag åt ingenting, jag satt apatisk på jobbet och gick in och grät på toaletten flera gånger om dagen, mina vänner tvingade mig att alltid umgås för jag var för ledsen för att vara själv. Jag hade förlorat allt, min bästa vän, min pojkvän och själsfrände, vi skulle ju gifta oss, skaffa barn och bli gamla ihop. Jag minns att läste din blogg om olycklig kärlek och du skrev att jag kommer vakna en dag och det inte gör ont. Och tänk den dagen har kommit. Det tog några månader, det skedde stegvis, först gjorde det lite mindre ont, sen tänkte jag inte på dig hela tiden, sen kunde jag tänka på dig och inte bryta ihop för att det aldrig kommer att bli vi. Jag mår bra nu, färgerna har kommit tillbaka, jag kan skratta så jag får ont i magen, jag kan njuta av livet igen. Jag och Daniel tog en öl i förra veckan. Jag saknar han och någon dag kan vi vara vänner igen. Det är fantastisk Tänker på dig och vet att det kommer bli bra. Även om du inte kan se det nu kommer du om några månader kunna prata om denna perioden och inte förstå hur du kunde må så himla dåligt. Han är inte bara en kille, han är den finaste, men bara för den perioden av ditt liv, det kommer finnas en till finaste kille, för en ännu finare period. Var ledsen, det måste du! Det försvinner inte annars. Kärlek!

  839. Anna skriver

    Hej Sandra. Jag brukar inte kommentera bloggar (vet inte varför men så är det). Du klarar mer än du just nu tror. Allt kommer bli bra till slut. Du kommer bli lycklig igen. Jag kan inte förklara men jag bara vet det. Sedan du fick veta har du redan börjat läka.

    Du kommer bli lycklig igen.

    xx

  840. Helene skriver

    Lilla van, att fa sitt hjarta krossat ar det mest fruktansvarda som kan handa speciellt om man sjalv ar precis lika kar. Ni var sa fina ihop, det var liksom sjalvklart att det skulle vara ni foralltid, aven for mig (oss) som bara tittar pa.

    Ta en dag i taget, ta emot all karlek och kramar ifran dina vanner som finns runt dig. Gor saker du tycker om fast du befinner dig i en dimma, och minns att du inte ar ensam i din hjartesorg att vi ar manga som ar ledsna av precis samma anledning. Och aven om det ar svart att tanka pa sa ar jag saker pa att Ludvig inte har det latt heller, minns honom som den fina killen han ar och se framat.

    Det som varit kan du inte andra pa men framtiden ar din och den kan bli precis vad du vill.

  841. Marie E skriver

    Stakkars liten.. this too shall pass. Varme tanker fra Norge.

  842. Naomi skriver

    Kan inte ens föreställa mig hur ont det gör <3

  843. Marie skriver

    Kjære, vakreste Sandra!

    Dette var noe av det tristeste jeg har hørt!
    Vi holdt alle med dere to som par – som et forbilde for hva kjærlighet kan være!
    Men du må huske at du er en helt fantastisk jente!
    Du har så mange gode egenskaper som ikke har
    noe med Ludvig å gjøre – at den personen inne i deg er unik i seg selv!
    Jeg vet at det føles som at du dør – at noen dør fra deg.
    Det er en egen sorgprosess en må bare bruke tid på å komme seg igjennom.
    Sørge over forholdet deres. Men Sandra, dette vil gå over en vakker dag.
    Du vil le, smile, og kjenne deg lykkelig igjen. Det lover jeg!
    Fineste Sandra! Vi elsker deg som den du er, og er dine støttende venner i tankene!
    <3

  844. Isabelle skriver

    <3 skickar massa kramar till dig!

  845. Hanna skriver

    Kära du!! jag har varit i samma situation. det är det jävligaste av de jävligaste!! Inga ord kan trösta man önskar att allt var en dröm. Man kan inte äta eller sova och börjar gråta när som helst. Jag vet, jag har varit där men det som jag vill säga dig att det finns en dag då solen skiner. Det är långt dit, det är en tung väg, men det går.
    Dagarna försvinner i dimman känslorna göms bort, känslorna försvinner aldrig men man måste se på dem på ett annat sätt.
    Jag önskar dig all styrka, men håll inte in dina känslor, prata prata prata.
    Jag slutade prata efter ett tag, eftersom jag trodde alla var så trötta på att lyssna, det var inte bra. Jag tog kontakt med en psykolog som gav mig en ny infallsvinkel på hela situationen som sedan gjorde mig starkare. Så var inte rädd för att prata eller söka hjälp. Ett brustet hjärta är inte att leka med!! Kram

  846. Thina skriver

    Även om du redan fått så många fina kommentarer så vill jag ändå skicka en varm kram av härifrån. Det finns ju inget som kan lindra när ett hjärta brister, sprängs och trasas sönder, bara tid kan få det att inte längre kännas som att luften inte går att andas om inte han finns där. Men den tiden är hemskt och jag önskar att du sluppit den. Men en dag blir det lite lättare att andas och gradvis blir det bättre. Men jag vet, det hjälper inte nu, så kram.

  847. Lisa skriver

    Det här kan inte stämma. För mig var ni ett par som skulle vara tillsammans tills ni blev gråhåriga och rynkiga, sen skulle ni sitta och lösa korsord i världens finaste stuga på världens bästa plats och du skulle fortfarande ha kvar tavlan med ludvigs dubbelgångare. Hur ska man kunna tro på evig kärlek, om inte min favoritbloggare är tillsammans med hennes andra hälft. Ni passade så bra tillsammans, även fast jag inte känner någon av er så känns det som att jag känner er jättebra och vet att ni var bäst tillsammans. Det är så himlahimlahimla sorgligt med kärlek som tar slut, det finns inget som kan laga det men jag tror att man kan hitta tillbaka till kärleken. Kanske man bara behövde vila från varandra, och behöva känna saknad.

    Skickar styrkekramar gånger tusen. Hoppas du får och finner styrkan i vänner, jobbet och bloggen, för du förtjänar inte det här på långa vägar. Världens finaste Sandra.

  848. b skriver

    PUSSAR!!! <3 <3 <3 <3

  849. Mikaela skriver

    En fin låt som jag hoppas hjälper en smula

    http://www.youtube.com/watch?v=PXPN2dbgu5g

  850. Louise skriver

    Åh, gjorde så ont att läsa det här inlägget. Tänker på dig, all styrka!

  851. Mia skriver

    <3

  852. r skriver

    finaste vännen, även om jag kanske inte räknas som din vän men du räknas sannerligen som min. dom finaste förhållandena varar aldrig, dom existerar bara i små glapp i tiden. dom är intensiva och alla får dom verkligen inte, så jag är glad för dig att du fick en sån. nu hoppas jag på dig och joakim..

  853. Jenny skriver

    Jag är så ledsen för din skull Sandra. Så oerhört ledsen.

  854. Julia skriver

    Hela min vardag rasade samman lite igår. Inte en tår. Sen läser jag det här och nu sitter jag och gråter. Märkligt egentligen, aldrig träffat dig men du får mig att känna. Visar att det är okej. Hoppas att det snartsnart vänder. Fan och helvete. All kärlek och mod till dig<3

  855. Filippa skriver

    Var tvungen att hålla mig om magen när jag läste det där, fy vad ledsamt. Hoppas hjärtat ditt läker snart.

  856. Sandra skriver

    Kan ha varit bland det sorgligaste jag har läst i mitt liv. Har alltid velat varit exakt lika kär som du. Och att det ska speglas så bra till omvärlden. Men du förtjänar någon som är lika kär i dig tillbaka, försök tänka så. Mer till och med. Du verkar vara en underbar och positiv människa och en fröjd att få spendera tid med. Önskar att jag själv vore lite mer som du. Du har det största och finaste hjärtat, och även om det är trasigt nu och värker vid varje hjärtslag så vet jag att du kommer att ta dig ur detta och le igen. Lika stort som du alltid gjort. För du är stark. Även om du inte behöver vara det just nu.

    Tänker på dig!
    Stora kramar över Atlanten från de djupa skogarna av Dalarna

  857. esmeralda skriver

    Du skriver så fruktansvärt vackert om de svåraste sakerna. Det går över, det gör alltid det. Man glömmer inte men man ändras och allt blir bra, kanske bättre, det blir bara inte samma sak. Men man måste gråta först.

  858. linnea skriver

    Jag är så otroligt ledsen, jag har läst ditt inlägg flera gånger och det rinner tårar från mina ögon. Jag har följt dig sen du & ea skrev ihop, och även om vi inte känner varandra alls så känns det ändå som du är en vän efter alla år jag följt ditt liv, och vänner tar man hand om och bryr sig om.

    Känslan av att det är ett stort och jobbigt snöre som snyter åt runt hela halsen och det känns som hjärtat vissnar och bara går i fem miljarder bitar och det gör ont i ryggraden av att inte ha någon bakom sig och vetskapen om att man inte kommer få ha just honom där mer. Det gör så ont i mig att tänka på hur du känner just nu.

    Allting blir bra. Sandra, det vet du ju, du har upplevt krossad kärlek förr. Det enda som är en tröst nu är vänner och choklad men en dag kommer det vara så mycket bättre.

    Önskar jag kunde ta bort din och alla andras hjärtesorg speciellt då jag själv är nykär och ganska lycklig… Det är så jävla orättvist. Ingen borde få uppleva hjärtesorg. Fy fan heller.

    <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3

  859. Linnèa skriver

    Fina fina fina Sandra <3

  860. Julia skriver

    <3

  861. Linda skriver

    Men oj.. luften gick ur mig när jag läste ditt blogginlägg. Följt din blogg ett bra tag och har hela tiden tyckt att ni är så fina ihop. Så väldigt tråkigt att läsa att det är över.
    Det kommer att göra ont ett tag, men det måste det få göra oxå. Hoppas att dina vänner håller dig sysselsatt så att du inte behöver tänka så mycket. Stor kram på dig och önskan att du snart blir gladare i hjärtat.

  862. Michaela skriver

    <3

  863. Linn skriver

    Å, älskade älskade Sandra… Jag är så oerhört ledsen för din skull. Jag vet nästan hur jobbigt du har det, för varje gång min kille och jag bråkat har jag varit livrädd för att han skulle lämna mig. Jag lovar dig Sandra, allt kommer bli bra. Det kommer att ta tid, visst, men så småningom kommer det att bli bra. Tiden kanske inte läker alla dina sår, men en del iallafall. Ditt hjärta kommer bli helt igen, även om en liten bit av det förstås kommer att saknas. Finaste du, ta hand om dig, gör precis vad du tycker känns bra för stunden. Vill du dricka två flaskor vin på raken, gör det. Vill du riva sönder hans foto, gör det. Vill du bara gråta och begrava ansiktet i någon av hans tröjor du lånat, gör det. Gör vad som helst, sörj, ge dig själv lov att var ledsen. För jag lovar dig, även i den här tunneln finns ett ljus.

    Tusen kramar från ett regnigt Finland

  864. jessica skriver

    Jag vet inte om det är okej att få tårar i ögonen och bli ledsen av det här när jag inte ens känner dig på riktigt. Men så är det iallafall. Sånt här suger och det finns inget mer att säga om det tror jag.

  865. Karin skriver

    Neej, verkligen inte något man trodde skulle hända er. Stor kram!

  866. Veronica skriver

    <3

  867. M skriver

    Sandra,
    jag visste inte hur stor din blogg var förrän jag såg alla kommentarerna. Och då tänkte jag att det nog kvittar om också jag skriver något eller ej. Men sen tänkte jag att jag ändå vill skriva. För jag vet hur det är. I februari var jag med om samma sak. Min flickvän lämnade mig efter nio år. Den smärtan var olidlig. Jag förstod inte hur jag skulle överleva. Jag åt inte och jag sov inte. GIck ner 7 kilo på 5 veckor. Kunde inte jobba.
    Idag är det exakt 14 veckor sedan det hände. Och jag lever. Jag har insett att det finns andra saker i livet än hon+jag. Jag har insett att det finns andra människor i livet som jag kommer kunna bli lycklig med. Även om det känns omöjligt nu så kommer du också att komma hit. Du kommer överleva, och du kommer komma ut på andra sidan och du kommer att vara starkare. Det kommer alltid att finnas ett ärr. Men det är det som gör oss mänskliga – våra ärr.
    Jag tänker på dig. Ta hand om dig. Låt andra ta hand om dig. Drick varm choklad. Titta på fåniga tv-serier. Tiden går automatiskt. Och allt eftersom tiden går kommer det här bli lättare. Även om det inte känns så nu. Jag vet det av egen erfarenhet, och även om vi människor är olika så tror jag att det finns något universiellt i det här – att tiden läker såren.
    **kram**

  868. Agneta skriver

    Du har en av de fineste bloggene jeg vet om! Masse <3 til deg!

  869. filicia skriver

    http://open.spotify.com/user/f%c3%a4ffih/playlist/2lKFMIxukcLYcGKz6cmsPm

    vet inte om detta hjälper
    men det är musik som plåstrar
    och musik som river
    det kan vara bra.

  870. sofia skriver

    kärlek till dig. som alltid fått oss att tro på kärleken. murarna kommer till slut rivas, vet du. en efter en. kram. kram.

  871. Annette skriver

    Oh, how my heart bleeds for you! I don’t know you, like you know someone in person, but I wish I could hug you and take you away so you maybe wouldn’t have to think about it. Does it help that we all share in your pain and will help you carry it? I hope it will, at least eventually. Wine and hugs and bunny rabbits for you.

  872. amanda skriver

    nej nej nej nej sandra….!!! du är världens finaste och det hoppas jag att du vet. Fy så eländigt, önskar verkligen att det var något jag kunde göra, sitter här hjälplös bakom en dataskräm ett världshav borta, men jag hoppas du känner att vi, som läser din blogg varje dag, tar inspiration och glädje från din blogg varje dag, verkligen bryr oss! Massa pussar på dig!

  873. Maja Vendela skriver

    Jag förstår att det inte är i närheten av en tröst för dig just nu – men det här var så infernaliskt fint skrivet och berörde mig långt in i hjärtat. Jag önskar att allt ditt hjärtkrossont går över fort fort fort (fast det känns som om det aldrig någonsin kommer bli bra igen). Det kommer bli bra igen.

  874. cissi skriver

    jag blir så himla ledsen av det här, kan bara tänka mig hur det är för dig.

    tappa inte bort dig själv bara sandra, det är det viktigaste, låt honom inte ta dig med sig när han försvinner. och försök inte att må bättre när det inte går, må aspissigt så länge det behövs.

    äsch du vet säkert allt det där. och du ser ju vilket stöd du har. du överlever fast allt känns dött, såklart.

  875. Louise skriver

    Jobbar och kommer på mig själv med att tänka på dig gång på gång. Kände att jag behövde titta in och skicka lite stärkande kramar till dig.

  876. Catarina skriver

    Keep your head up high, gorgeous. <3

  877. Maria skriver

    Det känns som att jag tappade tron på kärleken nu. Ni var liksom kärlek för mig på något vis.

    Men vet du? Det finns någon därute som är menad för dig. Just nu känns det som att du inte kan andas och famlar mellan gråt och tomhet.

    Men det blir bättre. Jag lovar.

  878. Att orka med lite plats i hjärtat | Blog by Kalle skriver

    [...] läser inlägg om krossade hjärtan och rädslan inför att för första gången bli dumpad. Att ställa sig frågor. Det [...]

  879. Kajsa skriver

    Jag har aldrig kommenterat på din blogg tidigare men nu vill jag bara skicka en jättestor styrkekram till dig! Jag vet att det är förjävligt nu, försök bara äta lite varje dag åtminstone och åk hem till din mamma när det inte går längre. Det är ju också rätt bra att gråta ut, även om det känns som att alla krafter försvinner. Se bra tvserier: Girls, The wire, Sopranos, så går tiden och det gör lite mindre ont…Kram!

  880. sara skriver

    det finns nog ingen värre känsla än när ens liv rinner ur händerna på en, när sådant som står bortom ens kontroll förändrar ens liv i en riktning man inte ville att det skulle få. jag har varit med om det flera gånger och det värsta var när världens finaste person försvann ur mitt liv och aldrig kommer att komma tillbaka för nu finns hon i jorden, i havet och luften runt mig.

    när jag blev dumpad av min första kille kunde jag inte heller andas riktigt. jag kunde knappt finnas kändes det som. det var så mycket jag vill säga och få svar på, och aldrig har jag känt mig så maktlös eftersom jag visste ju att det spelade ingen roll, han ville ju ändå inte ha mig.

    du har berört tusentals människor med detta inlägg. tack för att du vågar vara så innerlig och ärlig. du är sannerligen bland det finaste som finns. både inuti och utanpå. kärlek.

  881. Agnes skriver

    Rörd man blir av det fantastiska systerskapet bland dessa kommentarer!! <3

  882. my skriver

    Jag heter My. Jag är femton år.

    Den tjugonde februari tvåtusentolv blev jag tillsammans med Aleksander. Vackra, underbara, fina, intelligenta, genialiska Aleksander. Han som var en fin kille. En månad var så jävla lång och vi kysstes i mörkret och jag gick längre med honom än jag gjort med någon annan pojke även om vi inte hann hela vägen och efter min födelsedag den andra april blev det bara fel. Han började dra sig undan och fick höra att jag var självdestruktiv. I en tid då jag behövde honom som mest försvann han bara, och sen fick jag reda på att han inte älskade mig längre på samma sätt som jag älskade honom. Och jag kan inte lösa det med kedjerökning så jag löste det genom att skada mig själv mer. Och det var väldigt väldigt dumt.

    Jag mår fortfarande dåligt, han ser fortfarande ut att vilja spy när jag talat med honom totalt utan anledning för vi vet bägge två att det är jag som har kämpat för att få det att fungera.

    Det jag ville säga är att även om allt är ett rent helvete, för det är det! Livet suger och sen dör man, men man överlever nästan allt vare sig man vill eller inte. Så kämpa på och lev på och jag finns med dig i varenda andetag trots att jag bara är femton år och förvirrad och har ärr på armarna och egentligen inte är ett bra stöd alls.

    Du får gärna titta in på min blogg också om du får för dig att du orkar vill eller ens bryr dig. Det har ingen betydelse för dig, men för mig. Massa kyssar.

  883. Jeanne skriver

    Fy fan!!!! Men du kommer överleva det här Sandra, jag lovar! Och om en tid kommer du till slut börja känna dig som dig själv igen, även om allt har skakats sönder just nu. Allt kommer bli bra.

  884. S skriver

    Stor, stor, stor kram <3

  885. isabelle skriver

    men åh alltså sandra du anar inte samma sak hände mig i helgen. och jag går sönder är tom borttappad som du tänker inte riktigt, vet inte vad jag ska göra. jag dör och jag andas och distraherar mig men kan ändå inte tänka.

  886. jess skriver

    jag vill bara säga att jag är så himla, himla ledsen för din skull. tänker på dig. stora, stora kramar! <3

  887. Stripes skriver

    I don’t really know how to react to this, but I know if something like this happened to me I would want someone to find me a song. So I’ll give you After the Storm by Mumford and Sons, because it is a nice song, it is sad, I’ve spent hours crying to it and it helped, and it is about what comes after a storm. This is your storm, Sandra, so here you go:

    ”And there will come a time, you’ll see, with no more tears.
    And love will not break your heart, but dismiss your fears.
    Get over your hill and see what you find there,
    With grace in your heart and flowers in your hair.”

    http://www.youtube.com/watch?v=EMsTSdHIJds

    And when you are done with that, here’s a nice kitten: http://www.youtube.com/watch?v=0Bmhjf0rKe8

    Take care, sweet Sandra!

  888. . skriver

    Det var två veckor sen han tog ifrån mig min frammtid med ett : hejdå jag är inte kär i dig längre. Tiden är det värsta som finns, för det kanske läker efter ett tag men nu känns varje minut som ett år. Varje minut utan honom, utan någonting alls. För så känner jag nu, att han tog med sig allt jag hade fast jag har så mycket mer. Jag har min fina familj, mina vänner som håller i mig när ingenting kan fixera sig i min kropp och jag bara faller. Men jag har inte honom. Tio gånger om dagen tänkter jag ” fan det var inte så här livet skulle blir, nejnejnej det får inte hända, nej det händer inte”. Men det hände och ja man dör, ja man hatar sig själv, ja man hatar folk som är glada, ja man hatar att tänka en dag frammåt för det är en dag till utan honom, ja man känner sig värdelös. Men man är inte det. Och man är inte ensam.

  889. agnes skriver

    hjärta<3

  890. Fanny skriver

    Det är läskigt hur känslor så snabbt kan vända till sorg, men försök se det som att alla känslor kan vända tillbaka, någon gång. Gråt tills tårarna tar slut och tillåt dig få leva och dansa igen. Du verkar så himla bra på det, ju.

  891. Sofia skriver

    Nej, inte ni!!!
    Hur ska jag nu någonsin kunna tro på kärlek? :(

  892. Mia skriver

    <3, först o främst en stor jäkla megakram.

    Förlorade "min ludde" för ca 1,5 år sedan. med samma ord. han var inte kär i mig längre. och det gör så fruktansvärt ont att höra det där. så ta all den tid du behöver och göra det där som gör att du ändå på nåt sätt tar dig framåt. kedjerök, drick rödvin och var frånvarande. och gråt. det är bra att gråta, fastän man egentligen inte vill.

    det gör fortfarande ont i hjärtat fastän det gått 1,5 år, men nu dör jag inte när jag ser honom och jag förstår varför det inte kunde vara vi. hoppas du kommer känna samma, snabbare. det är så fasligt jobbigt att ha ett söndrigt hjärta.

    massor med <3 till dig finaste Sandra

  893. Craxyknas skriver

    Tror hela bloggvärlden gråter en tår eller två just nu… Hoppas du tar dig igenom det här, vännen. Du kommer nå ljuset i tunneln. Tillslut. All min kärlek <3

  894. M skriver

    Har aldrig kommenterat förr, men följt med dig ett bra tag. Blev bara så berörd av ditt inlägg. Det samma hände mig för ett halvår sen, kom från en blå himmel för mig, hade inte anat ett skit och var lycklig som få. Men vi försöker än och jag vill hoppas och tro att vi blir skrynkliga tillsammans. Och det finns så mycket som påverkar hur vi känner och mår, och inte känner.. Vad jag kanske försöker säga är att ge inte upp än, om det finns något värt att kämpa för så försök få honom också att inse det. I nåt skede är det bara att inse faktum, men försök om det ännu går. Ge det tid. kram

  895. Marie skriver

    Ånei! Så trist :( Sender trøstende tanker og en stor cyberklem fra Norge!

  896. Carro skriver

    Usch för krossade hjärtan som försöker fortsätta bulta.

    <3

  897. vonnywonka skriver

    Sandra, fantastiske Sandra. Drikk vinen din, og omgi deg med venner som får deg til å le gjennom tårene. Legg fine planer for sommeren med gode venner, og skriv en liste over ting som gjør deg glad. Kjøp deg noe du har ønsket deg lenge. Skriv ned alt som gjør vondt og brenn det etterpå. Ta kontakt med en gammel venn som du ikke har snakket med på lenge. Fyll tiden din med å utfordre deg selv og prøve noe du aldri har gjort før. Sett deg gode mål for den nermeste fremtiden. Gi deg selv lov til å gråte og til å bli sint om du må. Og til slutt: Husk at du er vakker, sterk og en stor inspirasjon for så utrolig mange. <3

  898. Kari skriver

    Men å. Så forferdelig trist. Jeg skrev en e-post til deg og fortalte hvordan navnet Ludvig endelig ble ufarlig for meg gjennom din blogg. Etter at en Ludvig knuste mitt hjerte tre ganger fikk jeg hjertestans hver gang jeg leste navnet eller bare så en L. For en dårlig timing å komme med en slik historie. Jeg er lei for det. Vet du, jeg ble også forlatt av en jeg elsket da jeg bodde langt unna mine nærmeste. Jeg kjenner sånn med deg og det fantes ingenting noen sa som fikk meg til å føle meg bedre. Heldigvis ordnet tiden alt. Bruk tiden, den lar deg være skuffet, lei deg og sint. Klem.

  899. Martina skriver

    Tusen kramar Sandra.

  900. Jasmina skriver

    Dear, Sandra
    I am crying like a baby now. You were my perfect couple. But you made it perfect. And without you being Sandra things that are so beautiful would not be there. You have to keep being strong, and take time to heal.
    It sounds so cliche and like a Hallmark card, but it will be OKAY. It has to be.
    At least know that one day you will write on your blog about Ludde as you have written about your other loves, and you will inspire us that it is okay to love and get hurt and that you survive.
    Lots of hugs.

  901. Charlotte skriver

    Sandra. Så uendelig vondt å vite, det er som om jeg også har gjort det slutt. Men husk at du er vakker, sterk og inspirerende, helt på egen hånd.

  902. Juno skriver

    Ät massa glass och choklad och gör busiga saker. Jag ber för dig.

  903. Lena skriver

    I’m speachless – had a hard time sleeping yesterday, because I thought of it and how you must feel right now. I’m so unbelievably sorry for you and just want you to know that I’m thinking of you. Even if it hurts like hell right now it’ll get better, I swear: It’s always darkest before dawn.

    The Weakerthans ”Left and Leaving” to cry all the tears to (take your time) http://www.youtube.com/watch?v=jjo7DOyI-iQ

  904. Elin skriver

    oh nej, sandra! gud så tråkigt! så himla himla ledsen för din skull! massa styrkekramar

  905. Astrid skriver

    masse klemmer til deg sandra! <3

  906. Linnea skriver

    Tiotusen styrkekramar till dig!

  907. Linnéa skriver

    Jag har ingen erfarenhet alls om sånt här, då jag bara är 15. Men jag vet en sak, du är så himla bra och underbar och därför så kommer du klara dig. <3

  908. the wallflower skriver

    Tenker på deg Sandra. Det blir bedre. Hold ut! <345678910

  909. Ellieott // livet skriver

    Åh. Brustna hjärtan låter som en romantisk klyscha, eller något. Men det är inget annat än sorg och vidrighet. Önskar det fanns något att säga som gjorde det lite lättare.

  910. Dee skriver

    Åh Sandra <3 miljoner kramar till dig

  911. Emelie skriver

    Hur ska jag nu kunna tro på kärlek? Det finaste paret i världen är inte längre ett par. Men du kommer klara det här för du är stark. Tänker på dig. All min kärlek och alla kramar till dig! <3

  912. Alice skriver

    Det här är första gången jag har skrivit ett kommentar här, och du måste ursäkta min dåliga svenska, men DET BLIR BÄTTRE. Jag lovar. Du verkar som en väldig stark människa, och jag är säker på att du klarar det här. Tänker på dig! Kram kram kram.

  913. Vera skriver

    Varför gör han så???? BLIR ARG

  914. cissi skriver

    Åh, fina Sandra, så himla ledsamt :( ( Jag har upplevt precis samma sak och fick en förnimmelse när jag läste. Känner med dig. KRAMAR! <3

  915. Lina skriver

    <3

  916. Thea skriver

    Så himla, himla trist. Akkurat nå finnes det dessverre ingenting noen av oss kan si som gjør det noe bedre. Men vi er her, alle sammen, og vet hvor innforjævlig vondt det er. Tusenmillioner klemmer og kyss! Husk at du aldri er alene,

  917. H skriver

    Det gjør vondt å lese innlegget ditt, Sandra. Men det er godt å lese alle kommentarene. Vi er så mange som er glad i deg og setter pris på bloggen din. Og blant alle de 937 kommentarene ovenfor, er det også mange gode råd. Varme klemmer fra Oslo

  918. L skriver

    http://open.spotify.com/user/silverpiller/playlist/21MuthrMYctCwSAUs2P9FM här får du en kärleklista som säkert gör gott.!

  919. Lovisa skriver

  920. Klara skriver

    Jag har aldrig kommenterat innan även om jag följt dig i flera år, men nu behövdes det.
    Jag började gråta när jag läste vad du skrivit och jag blir så jävla ledsen av att veta hur du känner just nu. Jag vet att det inte finns något någon kan göra eller säga för att det ska bli bättre. Man måste bara låta tiden gå, och du vet om detta lika väl som jag. Som min fina mami sa vid ett sådant här tillfälle ”det gör ont”.
    Jag tänker på dig.

  921. linnéa skriver

    styrkekramar och tonvis av kärlek till dig Sandra, trots att vi inte känner varandra det minsta. <3

  922. Kajsa skriver

    Jag älskar dig och din blogg, du inspirerar mig så himla mycket, och det gör ont i mig när jag läser det du skrivit fina Sandra.

    Jag hoppas att den morgon då du vaknar upp på morgonen och känner en gnutta hopp och glädje igen inte är allt för långt borta. För den kommer att komma, och jag är helt säker på att det finns en hel hög människor som älskar och bryr sig om dig. Det gör åtminstone jag, än om jag inte känner dig, och det är på cyberspace-avstånd. Kärlek till dig!!!!

  923. Anna skriver

    har läst detta inlägg tre gånger under dagen nu och kan inte sluta tänka på det. det du skriver hugger till i hjärtat på mig och ja, jag ville bara skriva hej och skicka massa kärlek och världens största, varmaste kram till dig.

  924. Amanda skriver

    massa kärlek till dig just nu, har aldrig gått igenom något sådant här så jag kan inte säga att jag förstår men skickar istället massa pepp, hoppas att det hjälper lite i alla fall. du är så himla, himla, himla bra och vi tycker så mycket om dig. du förtjänar det bästa <3

  925. mim skriver

    det finns ju liksom inga ord som tar bort smärtan. men. fy. sjutton. vad. jag. lider. med. dig. <3

  926. Line skriver

    :( :( ::( :( :( uff og uff og uff :( Jeg føler så med deg Sandra! Dette er det tristeste jeg har lest på en blogg noen gang. For jeg føler at jeg kjenner deg. Og det gjør meg så vondt at dette skulle skje med fine,fine deg. Sender deg tusen klemmer og all styrke jeg har, så du skal komme deg igjennom den tunge tiden du har foran deg. Du kommer klare det, men dette var jo garantert din største kjærlighet hittil i livet.. en kjærlighet som ”changed life as you knew it”… man bli aldri den samme igjen etter å ha elsket noen så høyt. det er en kjærlighet man tar med seg i hjertet sitt for allitd. Fineste Sandra, skulle ønske jeg kunne kramat dej nu. Ønsker deg alt godt, og håper du kan få besøk av din mamma eller at du får besøkt henne og alle dine kompisar i sverige veldig snart. det behøver du nu. <3

  927. towe skriver

    Glöm inte bort i all sorg att du är fantastisk.

  928. Lisa skriver

    Jag brukar aldrig kommentera, men ville bara säga att jag hoppas verkligen att du är snäll mot dig själv och låter dina vänner ta hand om dig. Ju mer man vågar ge efter, desto mer stöd får man.

    Och du, han är (fan, ursäkta men FAN) dum i huvudet som låter en människa som dig gå. Du förtjänar någon som älskar sönder dig, som alltid vill trycka din hand och som blir pirrig i magen av att tänka på dig, resten av livet. Han är den som förlorar mest, även fast det inte känns så nu och kanske inte ens om några månader. Men tills det inte gör ont när du tänker på honom, tänk på alla snygga pojkar som kommer försöka hångla sönder dig på dansgolven över New York, och att det finns en större kärlek därute som väntar på dig, som när du träffar honom, kommer slå den där ludde med hästlängder!

    Du kommer kunna le igen, men tills dess, var snäll mot dig själv och kom ihåg att det finns över 950 människor som skickar snälla tankar till dig även fast vi kanske aldrig kommer träffas!

  929. À. skriver

    Jag är så oerhört ledsen för din skull. Har följt dig i några år och tycker att du verkar vara en grym person. Ta hand om dig. Det jobbiga kommer att gå över,jag lovar. Massor med kramar och kärlek till dig.

  930. alice skriver

    åh sandra <3

  931. Johanna skriver

    Jag känner så med dig!

  932. Alexandra skriver

    Hej Sandra. det kom verkligen som en blixt från klar himmel. när min kille gjorde slut för ett år sedan var jag så kär i honom, såg hela livet med honom, vi var så fina ihop och stigen tog lixom slut utan honom. vart skulle jag nu gå och ur skulle livet fortsätta utan honom? vad ont det gjorde. jag kände bottenlös sorg. den måste du gå igenom. och ett år efter ser bilder på honom med en ny tjej och kan le och vara glad för att han är lycklig. jag vet. i nuläget är detta så klart omöjligt för dig att se.jag har också en ny kille och är förälskad på nytt. men det är inte samma. det kommer aldrig bli samma. asså. och man vill inte ha samma. man vill utvecklas….jag lovar dig. du kommer minnas och le en dag. du kommer också komma ihåg sorgen du kände. och nu är det förjävligt. jag vet. men du kommer att fixa detta. din stig fortsätter och vilken stig. du är fantastisk. omfamnande syster-kramar/Alexandra

  933. Malin Ahlström skriver

    Fina Fina du det gör sååå ont i mitt hjärta när jag läser detta för jag vet precis hur det känns, och ha suttit där du sitter med mamma i ett annat land och expojkvännen långt borta, och din bästa vän blir cigarretterna, dom hjälper dig att komma ihåg att andas.. Och alla säger att du ska ge det tid och smärtan kommer att gå över.. Jag ska va ärlig, det kommer att ta tid och smärtan kommer att blir mindre och mindre… omge dig med dina vänner, tillåt dig själv att älta allt om och om igen.. rök massor, drick vin, ät choklad och gråt, sen lovar jag att det kommer kännas lite lite lättare ( inte bättre men lättare )

    En stor Kram till dig hela vägen från Malmö!!!

  934. mim skriver

    och allt telefonsamtal? TELEFON? fy. kram!

  935. Jenny skriver

    Underbara Sandra. Jag fick ont i kroppen av att läsa detta. Även om jag inte känner dig så känns du som en vän och jag har en klump i halsen av att läsa att ni, perfekta ni, har gjort slut. Mår oerhört dåligt för din skull. Hoppas verkligen att du lyckas ha en fin sommar trots detta! Du är stark och fin!

    Massa kärlek

    Jenny

  936. Natalie skriver

    <3

  937. Ida skriver

    Va stark nu Sandra. Vi hejar på dig!<3

  938. Sofie skriver

    Herregud så otroligt sorgligt att läsa det här! Jag fick verkligen en chock. Nu kommer du att vara ledsen så länge som det krävs men kom ihåg att du har ett liv med fantastiska vänner i en fantastisk stad som väntar på dig under tiden du bearbetar allt. Och kom ihåg att det är DU som har byggt upp allt, av egen kraft. Du har skapat allt det här, din egen plattform i New York och den kan ingen kille i hela världen ta ifrån dig. You go, Sandra! Du har alla förutsättningar för att leva lyckligt igen och det kan du tacka dig själv för. Din drivkraft har tagit dig långt och kommer att ta dig ännu längre. Jag håller på dig!

    Sofie

  939. Becca skriver

    åh sandra <3 jag är så ledsen för din skull.

  940. Olivia skriver

    Åh Sandra! Jag är så himla ledsen för din skull, och jag önskar att jag kunde skriva fina texter som du kunde läsa och kanske må lite bättre av, precis som jag mådde lite bättre av att läsa dina texter när min pojkvän hade gjort slut. Men jag skickar tusentals kramar och massa styrka!

    Du är världens bästa bloggerska <3

  941. Jag skriver

    Herregud. Kram. Jag vet att man inte kan säga något som hjälper, men kram. Ta hand om dig så in i helvete.

  942. Karolina skriver

    Heja Sandra! <3

  943. Rebecca skriver

    Tycker att folk kan sluta banga ner på Ludvig för att han gjorde slut. Det är bättre att göra slut än att fortsätta ett förhållande när man inte är kär längre.

    end of story

  944. Joanna Eliasson skriver

    Detta är så fruktansvärt, fruktansvärt sorgligt. Jag vet inte vad jag ska säga. Sandra, du är min hjälte <3

  945. linnéa skriver

    finaste sandra. vi finns här för dig såsom du har funnits för oss under alla dessa år och alla dessa kärleksproblem vi har kommit till dig med. vi finns här sandra. vi är dina vänner

  946. Lina skriver

    Åååh, Sandra. Det känns lite som första april, eller hur?
    Du är så fin, bra, snygg och förtjänar att bli älskad tillbaka.
    Kram

  947. Sunniva skriver

    Beste Sandra <3
    Det er ikke mye jeg kan si som ikke andre har sagt. Det eneste er at det går over, etter lang tid. Og det som trøstet meg mest når det skjedde med meg var å lese den gamle teksten din om når det ble slutt med Tobias og alt du følte da.

    Håper du har masse fine folk rundt deg som kan ta vare på deg. Her kommer iallfall en klem fra Norge.

  948. Lucinda skriver

    I am so upset to read this post, nothing hurts like a break up, and hurt doesn’t seem to even begin to describe the feeling you get when something like this goes down. I am more sorry than I can say, you are so wonderful that you cannot possibly deserve to be so sad!
    All my love from New Zealand :)

    xoxoxoxox

  949. Ellie skriver

    Hoppas det blir bättre för dig sandra, att allting ordnat upp sig så du får må bättre.
    Du är för bra för detta, dra inte ner dig för mycket.
    Allting händer av en orsak, eller.. kanske. Men förr eller senare, som i vanliga fall så kommer saker och går och snart kanske du går runt ett hörn och hittar en annan kärlek, tiden läker även alla sår.
    gu va jag babblar om massa klyschiga meningar eller vad det nu heter.
    men
    ja, nu blev det jobbigt, för nu skriver jag i stortsett allt som man egenligen inte vill höra, man vill i stort sett inte höra något. Man vill bara ha en kram.
    Så, om jag kunde ge dig en kram just nu skulle jag göra det.
    Kram Sandra, det kommer bli bättre, ge inte upp.
    puss

    /e

  950. Karin skriver

    Det är läskigt när man har läst en blogg så länge att man tror att man känner bloggaren. Det var ju bara förra blogginlägget du hade massa bilder där ni såg så lyckliga ut tillsammans, så därför sitter jag och bara säger va? va va va? . Fattar ingenting. Livet kan ta vändning så fort och om det gör ont för mig att läsa detta, jag som inte egentligen känner någon av er, hur äckligt piss måste inte livet vara för dig då?!!

    Se till att vara med dina vänner Sandra, se till att de får hålla om dig och att du får gråta ut, prata, skrika, vara den du är och göra det du vill. Life´s a bitch och i höstas när jag var så ledsen och hjärtekrossad som man bara inte tror att man kan bli så var det tack vare dom som jag kunde andas lättare.

    Du känner mig inte, men ändå så finns jag här för dig. Liksom alla dina andra bloggläsare, vi som följt dig och har fått lära känna din härliga, spralliga personlighet. Vi förstår om hon kommer vara borta ett tag, vi har all förståelse. Be strong! Du är bäst!

  951. maria skriver

    Rebecca: Jag/vi känner varken Sandra eller Ludvig och vet egentligen ingenting om varför det blev så här eller hur han kände/känner inför beslutet. Jag tror att folk mest reagerar på _hur_ han gjorde slut, via telefon när han är flera timmar bort, strax efter en liten resa/semester ihop.

  952. Kira skriver

    K.R.A.M.

  953. Violet skriver

    Men älskade finaste Sandra <3 Jag har följt din blogg i snart fyra år, och detta gjorde mig så himlans ledsen. Ta hand om dig <3<3

  954. Marie skriver

    Sandra, fina fina Sandra. När jag läste det här fick jag lika ont i hjärtat som om det hade gällt en av mina bästa vänner. Jag har följt din blogg i drygt ett år, varje dag går jag in här och läser och tittar på bilder och det har liksom blivit en naturlig del av min vardag. Din blogg får mig att må så bra, samtidigt som du tar upp svåra saker också och verkar vara en sjukt vettig kvinna. En sån som man vill lära känna. Min första tanke nästa morgon var att jag måste ju ringa Sandra och fråga hur hon mår och vad som har hänt, ge stöd. Och så kommer jag på att jag ju inte känner dig i verkliga livet. Men likväl vill jag ge dig mitt stöd, på det lilla vis jag kan. Jag tänker på dig och känner med dig. Låt dig tas omhand av dina vänner och familj, släpp in alla som vill stötta dig, var inte rädd för att be om det för du förtjänar allt stöd du kan få. Jag är övertygad om att du en dag kommer få någon som älskar dig över allt annat i världen, och jag hoppas att du aldrig släpper hoppet om det. Våga tro. Och låt det ta den tid du behöver för att läka. Ta hand om dig! Många Kramar!

  955. Ragnhild skriver

    Sender deg en stor klem over havet og håper det går ok. Det er svart først men alt ordner seg, alltid, og snart kan du synge Jag saknar dig mindre och mindre og mene det.

    <3 fra en trofast leser.

  956. Sofia skriver

    Usch Sandra, jag blir sa valdans ledsen av att lasa detta. Vill bara ge dig en stor kram och saga att allt kommer ordna sig. Men det gar ju inte och skulle formodligen inte hjalpa heller. Du finns i mina tankar iallafall, det ska du veta.

  957. Steph skriver

    Fina fina Sandra!
    Har varit i chock två dagar nu, varje gång jag kan kolla min mobil eller dator så går jag in här och ser om du verkligen skrev det där… Är det sant verkligen? Eller om du har gett ifrån dig ett litet tecken om att du mår nått sånär ja..du vet. Tycker det är så fint att har du har så himla många som stöttar dig och känner med dig så djupt, att vi faktiskt nästan har dig som en vän.
    Det kommer gå över, men tror du inte alls nu. Det är som ett stort öppet sår och en sorg. En sorg som är så himlans jäkla sjukt jobbig. Det konstiga är att alla andra människor som man ser på gatan, i affären eller metron, dom har ju faktiskt en helt vanlig dag eller en rolig dag eller en jättelycklig dag, medans man själv är den ledsnaste person i hela världen. Jag tycker du ska åka hem en stund, krama om din mamma och gråta gråta gråta för som du skrev för ett ganska bra tag: Tillslut vaknar man en dag och det finns ingen mer gråt

  958. Di skriver

    <3

  959. jossan skriver

    Jag lider med dig och tänker på dig. Jag och min kille gjorde definitivt slut för typ 2 veckor sen, även om det varit på gång länge innan. Jag är skitledsen och gråter varje dag av saknad och sorg. Så förstår att det är jobbigt för dig, jobbigare tom eftersom det verkar så oväntat, vi hade det ändå på känn liksom. Det blir bättre, även om det är svårt att se det när det är som mörkast, och du är inte ensam!! Tänk på det när saknaden kommer… kram

  960. Suzany skriver

    Oh dear Sandra, I am so sorry for you. I’ve been there 3 months ago and I can relate to your pain…Im crying now, and maybe its for you or for me… I dont really know! I wish you well and I’m here hoping for better days for you! Lots of hugs!

  961. Gabriella skriver

    Jag förstår hur du känner nu, jag gick precis igenom en liknande situation efter ett nästan sju år långt förhållande. Det känns förj*vligt och man vet inte vart man ska ta vägen, man gråter och lever i en dimma men med tiden börjar man vakna till liv igen och får tillbaka viljan och glädjen. Kärlek dör tyvärr ibland, det är bara så sorgligt för man vet att det inte går att ”reparera” som du också skriver. Kanske hittar man tillbaka till varandra.. eller så gör man inte det. Hur som helst går man starkare ur en situation som denna efter en tid av sorg. Du verkar vara en fin person och du inspirerar andra med dina fina texter och bilder. Det kommer bli bra så småningom och du har många nära och kära att luta dig mot. Kram till dig!

  962. Sandra H skriver

    Stor kram till dig fina Sandra <3 Ett krossat hjärta är det värsta som finns. Jag hade ett själv förra sommaren. Vill bara tala om att det kommer läka…även om det inte känns så nu. Omge dig med människor som du tycker om…det hjälper jag lovar…även om det känns som man vill stänga in sig från världen utanför. Tänker på dig!!

  963. Nina skriver

    <3 Styrka till dig idag. En dag i taget. Tanker pa dig!

  964. Lotta skriver

    Jag var med om något liknande för ett halvår sedan. Uppbrottet kom som en blixt från klar himmel, jag förstod ingenting. 9 år tillsammans och jag trodde att vi hade det bra! Det är ingen tröst, men det blir lättare, du kommer kunna vara glad igen. Men det tar tid och låt det göra det. Gråt och umgås och omge dig med vänner hela tiden. Och försök att äta, annars orkar man ingenting.

    Din text berörde mig verkligen och jag vill skicka all styrka till dig!

  965. agnes skriver

    Sandra du är en av de finaste människor jag vet, om någon kommer få ett lycklig -i-alla-sina-dagar-sagoslut-så e det du. Men lgråt och gör vad fan du vill nu, det blir bättre! Skickar över en massa kramar genom cyberrymden<3<3

  966. Bibbi skriver

    Vad är det för slags människa som efter drygt fyra år gör slut per telefon?
    Fegt och ynkligt.

  967. Hélène skriver

    I am so sad for you even though i don’t know you personnaly ! It’s been four years I follow your blog (thanks to it I fell in love with Sweden !) and you were such a lovely couple, you were the cutest so I can imagine how terrible it is to you, I hope you will get over it quickly ! Take care !

  968. Sara skriver

    Känns i hjärtat det här, ush önskar det fanns ett snabb medel som kunde hela brustna hjärtar, och att ingen skulle behöva gå denna mörka tunga vägen innan allt känns bara lite bättre. Styrkakramar till dig, med tiden blir det bättre även om det känns som en evighetssmerta

  969. Lykke skriver

    Jag önskar att jag kunde strössla kärlek och tröst över dig.

  970. Niva skriver

    Åhh, jag vill säga något tröstande men vad säger man till någon vars värld just förstörts lite? Jag lovar att allt kommer bli bättre <3 <3 <3

  971. Carro skriver

    <3

  972. r skriver

    ja insåg det inte först men att göra slut över telefon efter 4,5 år säger kanske mer än man vill inse om en person… fegt.

  973. Cindy skriver

    Jag vet att det inte hjälper att säga att det blir bra, jag vet att det inte hjälper att säga att du ska försöka göra annat så att du slipper tänka på det, jag vet att detta är något av det värsta som kan hända en. Ens värsta mardröm. Men du, jag vet att efter att man gått sönder, efter många nätter av gråt, skrik och magont så kommer det en dag när du tänker på detta lite mindre. Du slutar aldrig tänka på det men det blir hela tiden mindre och mindre. Till slut sitter du där, i din fina lägenhet, på världens bästa jobb och med världens bästa vänner och det enda du tänker då är ”jag klarade mig”. <3

  974. Berit skriver

    Det kanske låter otroligt men den känslan kommer att försvinna någon gång under framtiden. Var inte rädd. Min pojkvän gjorde slut med mig efter precis samma tid, vi var ihop för fem år när han utan en riktig anledning gjorde det slut med mig. Det var ett år sen och jag mår bra nu. Har även en dejt inom kort.

  975. linn london skriver

    åh sandra, allt som du bara ger och ger och ger till alla runt omkring, t.o.m. oss som du inte känner överhuvudtaget. det hugger nog i alla oss, och det är väl som att jämföra ett myrbett med en atombomb så som du känner. vet att du är inte ensam, och alla vi tänker på dig.

    och för länge sedan, flera år sedan. så mejlade jag dig och frågade om du någonstans hade fotot med tatueringen ”love” på vristerna skrivet i skrivstil. du svarade och hjälpte mig och jag lovade att visa när(om) jag gjorde det. och här kommer min tolkning, den kanke gör dig lite gladare?

    http://grodprins.blogg.se/2011/november/utkast-nov-17-2011.html#comment

  976. Anna skriver

    Sandra, what does not kill you!

  977. Tove skriver

    Ludvig känner Sandra (tillskillnad från oss) och gjorde nog vad han visste/ trodde skulle bli bäst. På nästan fem år lär man ju hinna prata om såna saker, som hur man tycker att människor bör göra slut. Det är ju egentligen inget vi vet något om.

    Hur som helst. Så himla sorgligt. Till skillnad från de flesta andra här så förstår jag ingenting av hur det känns för jag har inte varit tillsammans med någon, men det måste vara fruktansvärt! Inget är för evigt, och det är så himla sorgligt.

  978. amanda skriver

    <3 x 842147289.

  979. nicole skriver

    Åh Sandra! Jag hoppas att du alltid tänker positivt även när det är svårt. Jag vet lite hur det är. Men det är så man ska göra, tänka positivt när man tänker på det. Eller så tänker du inte på det för en stund. Låt såret få läka, även fast det är lika svårt. Var med dina närmsta mest hela tiden så ska du se att det snart blir bättre. För det blir det! Nästa morgon när man vaknar brukar det faktiskt kännas bättre, och regn efter solsken är ett sant uttryck. Du ska se att allting blir bra snart igen, för varje dag och minut går är du ett steg närmare att ta igenom sorgen. Allting kommer bli bra Sandra! Lova mig att tänka positivt! Kram! <3

  980. Sabina skriver

    NEJ!

    Jag började gråta när jag läste detta inlägg :/ Hur kunde det hända…

  981. Lina skriver

    Sandra, jag lovar dig – det mest fantastiska i ditt liv har du inte upplevt ännu! Det går inte att förstå just nu, jag vet. Omge dig med vänner, var precis hur ledsen du vill och sedan använder du energin från ilskan (som kommer inom kort) till något helt jäkla mirakulöst. Ett andetag i taget. Glöm inte att förlusten är främst hans. Skulle skicka dig två hundvalpar eller något om jag kunde, men det blir en cyberkram.

  982. Josefin skriver

    Jag håller helt med om att ni är ett sådant par som man trodde skulle leva tillsammans för alltid men nu när det inte blir så betyder det att det finns någon annan där ute som är bättre för dig. Så glöm inte bort att andas. Glöm aldrig bort att andas.
    När mitt ex gjorde slut med mig glömde jag bort att andas i 2 år tills jag fick hjälp att minnas igen. Jag dränkte mig själv i vin och överdoserade okända pojkar. Sådant är självklart trevligt till en viss gräns men när man gör det utan att andas slutar det med att man utför konstgjord andning genom det.
    Så glöm inte bort att andas för allt i världen, du förtjänar så mycket bättre än så.

  983. lisa skriver

    Jag vet inte riktigt vad jag ska säga förutom att: var stark. Du är stark. Du klarar det.

  984. amanda skriver

    Det finns inget som gör så ont som att tvingas inse att det inte blev som man ville och som man tänkt. Att det var den andra personen som fick bestämma att det inte skulle vara något mer, fast man hade lovat varandra något helt annat. Bara sådär helt plötsligt är VI:et borta fast man hade bestämt något helt annat.
    Och hur mycket man än försöker så påminns man om den andra, och vi:et och planerna och drömmarna hela jävla tiden. Det där som var en framtid planerad för två som plötsligt bara är ens egen. En som är mycket sämre.
    Men tänk så märkligt ändå att efter kaoset, och övertygelsen om att man kommer dö och efter alla tusen tårar så vänjer man sig bit för bit vid att han inte är med. Man glömmer aldrig bort, för hur skulle man kunna göra det. Men man vänjer sig och planerna för livet har plötsligt omformulerats, trots att det för en tiden sedan kändes som en omöjlighet. Och jag tror att det är där någonstans, när omöjligheten har tvingats bli möjlighet, som man inser att man har klarat det. För det gör man alltid på något sätt, hur avlägset det än känns nu.

  985. love, you’re a whore. | annibal skriver

    [...] Läs det här och känn hur ni bara inte kan låta bli att fälla en tår för att kärlek kan göra så inihelvetes oförklarligt ont. GillaGillaBli först att gilla Det här inlägget postades i Uncategorized av annibalannibal. Bokmärk permalänken. [...]

  986. Ann skriver

    men usch, det här var det tråkigaste jag läst på länge!! jag vet att ord bara är ord och inte lagar det trasiga i dig..om det gjorde det hade jag kunna skriva en novell till dig! du verkar vara en himla fin människa Sandra och jag hoppas att ditt hjärta blir helt igen!

  987. Malin skriver

    åh fy vad jobbigt. jag gråter med dig. Fyyyy vad jobbigt.

    …Skriv en lista över allt som känns skit och skriv på den hela natten med en flaska vin.
    Sen, när allt det som känns skit, känns självklart och ointressant. DÅ sätter du dig ner igen och skriver allt som är bra med dig och ditt LIV. Allt som du vill göra i framtiden. Gör planer och sätt Mål. Då ser du snart ett ljus, och lite mening igen.
    Kram till dig älskade fantastiska Sandra!
    Kram Malin

  988. Clara skriver

    ÅÅÅ gud så himla sorgligt! Kärlek och styrka till dej! Sakta, sakta en dag i taget <3

  989. JS skriver

    Å nej! Styrkekramar till dig!

  990. katoula skriver

    I was thinking about responding to this post for a while. When I discoverd your blog I had this crush with it, reading it aaall the way to the end (almost), feeling very happy that I found one of the best blogs I have ever read, one I could connect to. You spoke into my heart. And as every reader of your blog I loved and admired your relationship with Louis. You even gave me hope, as I am too dealing with a long-distance relationship and I will be dealing with it for years to come. You seemed so in love…
    I know how this feels as I have been there. Almost 2,5 years before my boyfriend broke up with me. Yes, over the phone. Yes, it was sudden. We had just had a beautiful summer together, one of our best times, laughing, being in love -or I thought so…Cause one day he called and said that he was not in love with me anymore. ”How could it be? We have just been perfect with each other…” These were some of my greatest questions, that until today I haven’t completely answered yet. It was the most difficult thing I ever had to face. You see how many similarities there are between your story and mine? I do not know you and the last thing I want to do is to play the expert here. I just think that listening and connecting to other similar stories is kind of relieving…
    The thing is…the boy that broke up with me 2,5 years ago, the boy that claimed so strongly that he is no longer in love with me, is the boy that I celebrated my 7 year anniversary with , just a month ago..! We spent 3 months seperately, not talking to each other, but this was a good thing for us, as we thought things over, again and again and again. You never know how things turn out…I do not want to give you high hopes for him to change his mind. I just want to remind you of hope. Hope for pretty moments you will have in the future. Maybe with him, maybe with someone else, maybe on your own. But you will definitely have many of those…

    Feeling close to you, katoula from greece

  991. minna (duvet hon som skrev ett mail att du va min förebild)rebild skriver

    jag trodde att alla dom elaka killarna i dom där ameikanska filmernan inte fanns. men tydligen så har dom rätt. killar suger. du förtjänar någon bättre.

  992. Malin skriver

    Så vackert skrivet om något så fruktansvärt. Vackert och sorgset. Och tro mig när jag säger det (för jag har varit i din sits tusen gånger känns det som) det går över. Och på något sätt kommer man ut ur det både starkare, vackrare och lyckligare.

  993. disa skriver

    Åhhh. Sandra. Det här är nog första gången jag kommenterar efter att ha kikat in på din blogg två gånger om dagen sedan 2009. Fan ta att sådant här händer, så himlans sorgligt och jag vet att det finns få saker man kan säga som läker ens litegrann. För ett år sedan hände ungefär samma sak mig. Skillnaden var väl att den person jag älskade allra mest blev tillsammans med min allra allra bästaste vän bara någon vecka efter. Jag förlorade mina två absolut viktigaste personer. Och jag glömde bort hur man lever, glömde bort vad lycka var, kände bara smärta och mörker en hel sommar. Aldrig någonsin tidigare har jag blött ned min kudde och drömt så mycket smärtsamma drömmar som då. Jag låg på golvet och lyssnade på öronbedövande musik och ville inte vara kvar på den här planeten. Och jag var övertygad om att jag aldrig skulle hitta upp till ytan igen. Men så en dag hittade jag mig själv och kom över min största skräck – att vara ensam och självständig. Det gjorde ont varannan minut i stället för varje sekund. Sedan var tredje minut, var fjärde, varannan timme, varannan dag. Sedan träffade jag världens finaste underbaraste pojkvän. Och jag som inte trodde på kärleken längre. Jag vill bara säga precis som alla andra, att det kommer ta tid, men det kommer bli bra, och du kommer bli lycklig igen, om än lite ärrad.

    Du är så himla underbar.
    – If I could have a second skin, I’d probably dress up in you.
    <3

  994. Guusje skriver

    Sandra, there is nothing someone can say that really makes you feel any better at this moment, I know that. But I love reading your blog so I do want to say that i wish you all the strength in the world to get over this, It’ll get better. <3

  995. Jessica skriver

    Åhh kärleken är lika hemsk som den är underbar. :( Tusen styrkekramar! <3

  996. YoXx skriver

    Du har fått 1026 fina kommentarer före mig, men jag skriver ändå en.

    Jag är så ledsen för din skull, Måste vara skitjobbigt.
    Jag är själv en person som har svinsvårt för när folk gör slut.
    Önskar att jag kunde skicka massa tusen kramar till dig som kunde gjort något lite bättre för dig.

    Men sånt går inte ännu,
    När det går kommer du få en hel korg med kramar och Nallebjörnar och goda saker.

    Hoppas att det blir bättre snart, för du har så fina vänner runt om dig.

    Kramar från YoXx

  997. Sofia skriver

    Åh, finaste du, så väldigt väldigt sorgligt. Puss o kram till dig! Önskar jag kunde hjälpa till! /Sofia

  998. Angelina skriver

    Brände precis min kladdkaka för att jag bara fastnade på stolen framför datorn. Det är konstigt att man kan känna smärta för någon som man inte ens känner, som dessutom bor på andra sidan Atlanten. Önskar jag kunde skicka min kaka till dig, fast en som inte var bränd. ”Choklad tar inte bort smärtan, men det dämpar fallet” <3

  999. e skriver

    Det kommer göra ont en stund men du är klok, Sandra! Snart förstår du att du kommer klara dig precis lika fint utan honom som med honom och saknaden du känner kommer släppa. Vi gillar dig en himla massa, lev på oss för ett slag.

  1000. gin skriver

    hugs. feeling for u, sandra. cry all you can, until it’s enough, let your friends take care of you, stay with them, take a trip, whatever that could possibly make you feel better – then i am sure you will stand up stronger and better. please take good care of yourself and prove that you can be better and that you will survive! xoxo

  1001. Sandra är min idol | JosefClaude skriver

    [...] starka förhållande som övervinner avståndet. Men så kom det där inlägget i måndags ”och nu” där Sandra förkunnar för alla sina läsare att Ludvig lämnat henne. Att han inte längre [...]

  1002. Susanne skriver

    Jag känner så oerhört starkt med dig, och när jag läser om hur du mår gör det så ONT i hela mig. Massor av kramar, värme, kärlek och goda tankar till dig, kära kära du!

  1003. Sanna Arvidsson skriver

    Hundra miljoner styrkekramar till dig. Vet inte ens vad jag ska säga. Skickar alla fina tankar jag någonsin tänkt telepatiskt till dig så att du kanske känner av det någon sekund mellan tårarna.

    Massa massa kramar.

  1004. Matilda skriver

    tänker på dig <3

  1005. s skriver

    jag fick ont i hjärtat när jag läste detta, tårar i ögonen. men du kommer klara det. jag vet det. det är konstigt hur man kan känna så mycket för någon man egentligen inte känner. tusen kramar

  1006. hjärtesorg « Life of Jenna skriver

    [...] inte om ni hänger med i bloggosfären, men nåt som verkligen berör mig den senaste veckan är Niotillfem-Sandras uppbrott med pojkvännen. Jag kan inte föreställa mig hur det känns att få höra orden [...]

  1007. elsa billgren skriver

    man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken ;p

  1008. Sara skriver

    Började gråta när jag läste detta. För jag vet precis hur det känns, som så många andra. Även om det känns som att ingen annan känt så som du gör just nu. För kan man vara så ledsen? Ska det göra såhär ont, kan det göra det?

    En person som man var övertygad om var ens andra halva ska ju vara kär i en föralltid, så är det bara. Det här händer ju faktiskt bara inte. Så tänkte jag när det hände mig, det kändes overkligt. Jag analyserade varenda fel jag gjort, tänkte att, det kunde vara vilket problem som helst men inte detta. Bråk går att lösa men försvunnen kärlek är svår att hitta igen.

    Jag var helt övertygad om att jag aldrig någonsin skulle kunna känna mig glad igen, åt inte på dygn, rökte cigaretter tills jag fick ont i halsen.

    Men, och jag vet att det inte känns bättre för att jag skriver det nu, det går över. I alla fall till en viss del. Någonstans djupt inne i dig tror jag det finns någon som vet det. Man kan vara en hel människa själv.

    Önskar dig all lycka!

  1009. Johanna skriver

    Många många många kramar till dig <3

  1010. maja skriver

    FY FAN vilket osmakligt skämt från personen ovan :(
    lägg ned jävla internetmobbare

    peace

    ps. ta hand om dig sandra <3

  1011. "elsa" skriver

    - Maja. Förstår vad du menar. Förlåt!
    Den riktiga Elsa Billgren skulle såklart aldrig skriva så.

  1012. Sara skriver

    Ta vare på deg selv. Og husk, at mennesket faktisk er i stand til å komme seg gjennom det meste. <3

  1013. karin skriver

    Åh fy. Eftersom jag inte vet någoting om er, går jag direkt på tipsen:

    Umgås med vänner så mycket det bara går, och våga visa dig sårbar inför de du vet att du litar på. Våga krypa upp i deras sängar och sov i fosterställning och vakna med nån älskad nära till hands. Våga be om hudkontakt! Bli kramad, struken över ryggen, pillad med i håret… det hjälper! Och våga släpp in dina vänner även när du ligger i en hög på golvet med mascara i hela ansiktet och med skitiga kläder – det är då du behöver dem som mest.

    Och: du behöver inte berätta för de du inte vill. Typ någon på jobbet, på gymmet, i den yttre bekanskapskretsen – bara skit i det! Ibland kan det vara skönt att gå in i rollen som om ingenting har hänt och bara slippa alla snälla, medlidsamma kommentarer, blickar, extra klappar på axeln och sånt, bara få prata om nån jävla fil som inte vill fungera i excel eller vad man nu håller på med. Eller att träffa nån kollega man inte är så tjenis med i fikarummet och bara prata om vädret. Bara skita i att tänka på det, om så för 10 millisekunder.

    När du, bara i en hundradels ögonblick, tänker att det nog kanske finns en liten möjlighet att det kommer att gå över – håll kvar vid det. Även om du inte känner så nästa sekund, så tvinga dig själv att tänka att du åtminstone har tänkt det. Att det är möjligt att tänka. Då känns det plötsligt lite mer troligt att du någon gång i framtiden kommer att tänka det oftare och oftare, till slut kanske för det mesta.

  1014. anna skriver

    Det finns inte så mycket man kan säga som kan trösta när man är på andra sidan Atlanten, då det enda som faktiskt hjälper lite grann är tusen miljoner kramar. Internet må vara fantastiskt men det där med kramar har dem inte klurat ut ännu.
    Just nu känns allt fel, jag vet. En enda stor dimma som aldrig tycks lätta. Men en dag så kommer du sätta dej ner vid din dator och så kommer du kunna skriva, så som du aldrig skrivit förr. Troligtvis har du favoritmusiken i bakgrunden och kanske slutar du inte skriva på flera timmar. Och förhoppningsvis, så kommer du när du är klar ha släppt en liten bit av sorgen, ilskan, tomheten och det omöjliga.

    Gör något spontant. Kedjerök några fler cigg och drick lite till vin. Men våga inte tro, för en enda sekund, att du gjorde något fel. Tusen miljoner kramar <3

  1015. Linda skriver

    Du klarar det. Gör allt du känner för. Det är okej. Gråt ut, skrik, gråt ut igen. Det är okej och det kommer bli bra.

    <3

  1016. Amanda skriver

    Hej Sandra!

    Det gjorde ont i hjärtat när jag läste inlägget, men tänkte försöka hålla mig kort.
    Du verkar vara en så himla fin och underbar person som jag önskar jag kände på riktigt!

    Jag vet precis hur det känns när någon man älskar så innerligt bara krossar en hjärta. Men vet du vad? Du är en stark person, du klarar det här! Jag vet de!

    Gör allt som får dig att må bättre, för du förtjänar att må bra! Nu vet du att en till av alla dina läsare tänker på dig!

    Men ta hand om dig finaste Sandra! MEGABAMSE KRAMAR! <3

  1017. Robin skriver

    S, när mina vänner går igenom hjärtekross brukar jag säga att jag finns för dem. Och jag finns för dig med (jag inser att jag låter som en hemsk stalker nu)! Även om jag bara är en lite bloggläsare och denna kommentar osynlig i ett hav vill jag att du ska veta att du inspirerat mig till så mycket! Detta gjorde du med din egen kraft! Du kan göra saker på egen hand med, det vet du. Förstår du vad jag menar?
    Ibland går saker sönder. Mjölkglas, glödlampor och kärlek.
    Jag finns för dig om jag kan hjälpa på något sätt.

    - R

  1018. M skriver

    <3 <3 <3

  1019. Ida skriver

    fortsätt kämpa, gråt tills tårarna tar slut, va ledsen så mycket du vill. för det får du!
    många varma kramar och mycket kärlek från en utav dina tusentals läsare ♥

  1020. ida skriver

    åh sandra. önskar verkligen att det fanns något jag kunde säga och göra. vill ge dig mitt telefonnummer och bara säga: ”ringmignärsomhelstvarsomhelst” men du känner ju inte mig såsom det känns att jag känner dig. åh fina du. härda ut. tusen miljoner kramar från uppsala

  1021. Victoria skriver

    Samma sak hände mig för tre-fyra veckor sen och jag känner att jag också måste skriva nått litet som kanske kan hjälpa i längden. 1. Det GÅR ÖVER. tro vad du vill, det går över. Folk kommer över att deras nära dött. Din mänskliga instinkt kommer hjälpa dig komma över det och det läker faktiskt. 2. Det finns hur många människor som helst där ute som skulle älska att träffa dig och nu har du chansen att göra sånt som du inte gjort på 4,5 år. 3. Du måste göra ditt bästa för att vara stark, och förstå att du inte har gjort något fel och att det inte finns någonting du kan göra för att ändra det som hänt. Ta hand om dig själv och känn ingen press. Radera och släng allting som påminner om honom för sånna saker gör det bara svårare art glömma och komma över. Plåga inte dig själv i tanken på att ”om jag inte ger upp kommer han tillbaka”. Det är bättre för dig själv att försöka ge upp och släppa. 4. Du behöver inte vara ledsen längre för det var han som gjorde slut med dig. Fine, hans lost. Var stark och ha kul, en ny värld kommer öppnas för dig och en dag är du lycklig och har kul igen! Jag lovar.

  1022. Emmy skriver

    Jag tänker på dig. Tiden läker ALLA sår. Herregud

  1023. sanna skriver

    kära sandra! kan inte förstå vilken fruktansvärd smärta och förvirring du måste känna just nu. Men som många andra redan kommenterat här så kommer detta att lösa sig. Hjärtekross tar dock tid att läka. Gråt ut och ta mycket hjälp av dina vänner. Just nu kan det verka som att ludde är hela din värld men det finns så mycket annat att leva för. Du är så fin, speciell och ung med många fina egenskaper! livet kommer lösa sig för dig. Tänker på dig. Kram.

  1024. T skriver

    .. o plötsligt sitter jag här på jobbet o gråter. jag känner med dig fina sandra!

    ” jag är lycklig. jag har levt och älskat.”

  1025. emmi skriver

    Kan inte beskriva hur sorgligt jag tycker att detta är! Ät god mat, se på fina filmer och var med dina vänner! Kram.

  1026. Erika skriver

    Jag har aldrig kommenterat tidigare, men har följt dig i många år, och vill bara säga att jag känner med dig. All kärlek!

  1027. Frida skriver

    When your day is long and the night
    The night is yours alone
    When you’re sure you’ve had enough of this life, well hang on
    Don’t let yourself go
    Everybody cries and everybody hurts sometimes
    Take comfort in your friends.
    Everybody hurts
    Don’t throw your hand
    If you feel like you’re alone, no, no, no, you are not alone.

    :(

  1028. hanna skriver

    Blä! Och nu när det är sommar och allt. Det suger, känner verkligen med dig :( Önskade man kunde säga nåt så att det skulle kännas bättre, men det går ju inte. Kram!

  1029. sofie skriver

    nej.
    jag känner med dig. det är så jävla hemskt när det händer, men du klarar det. det gör man alltid på något sätt.

  1030. Sandra skriver

    Din blogg var en av de första jag började läsa när jag var typ, 15-16 år gammal. Nu är jag 20. Fastän jag inte känner dig så känns du som en av mina vänner och detta gjorde verkligen sååå ont i mitt hjärta… åh Sandra, kämpa på. Drick massa vin och kedjerök och gråt och käääämpa kämpa kämpa. Du kommer klara detta. All kärlek till dig i hela vida världen. Massa kramar <3

  1031. Malin skriver

    Hej Sandra.

    Jag är en av många, tror jag, som aldrig, någonsin kommenterat ett blogginlägg tidigare men som gör sin debut idag. Och det är för att det här inlägget berör mig. Det träffar mig rakt i mitt nittonåriga lilla hjärta. Jag har läst din blogg ett tag nu, följt ditt liv, inspirerats och blivit stärkt. För du är en sån fin förebild, en sådan inspirationskälla för en tonårsflicka som vissa dagar inte längre vill vara kvar i lilla Uppsala, som vill ut och bort och skaffa ett eget, ett nytt liv.

    Över 1000 människor har velat visa sitt medlidande, dela sina egna historier eller bara berätta för dig att du är så bra och att det någon gång, någon dag i framtiden kommer att gå över. Jag tror att alla vet precis, på nått sätt, hur det du går igenom känns. Jag vet i alla fall att jag vet exakt. Oavsett om man är 16 eller 60 gör det precis lika ont att få sitt hjärta krossat. Det gör så ont att luften går ur en, man blir yr och spyfärdig, man kan inte sova och när man väl gör det så är sömnen så orolig att när man vaknar är man lika trött som innan. Samtidigt önskar man att man kunde sova för alltid för på en gång när man vaknar slås man av hur ont det gör. Det gör ont innan man ens kommit på varför det gör ont. Man träffar vänner och är glad en sekund, för dom är så fina, men när dom är borta gör det precis lika ont igen.

    Det här blev ett hattigt, impulsivt inlägg. Jag tror att det jag ville få fram är att hur halv, hur trasig du än känner dig utan honom så är du inte ensam. Du är aldrig ensam.

  1032. Pi skriver

    Jag dör lite grann i mitt hjärta när jag läser det här inlägget.
    Vad annat kan jag säga än att jag, precis som många andra varit precis där du är, även om känslor är helt subjektiva. Det är så helt jävla värdelöst att somna och vakna och tro att allt är som vanligt fast verkligheten är precis motsatsen, att vara olycklig i hjärtat och tro att det aldrig aldrig aldrig kommer att gå över. Fast det gör det. Även om det tar tid. Kramar, tankar från söder om söder

  1033. Sandra B skriver

    Åh gud! Det gör ont i mitt hjärta av att läsa det här. Ända sedan jag började läsa din blogg har det varit ni. Har alltid tittat in här och njutit av er kärlek och känt hopp för att sådan kärlek finns. Jag beklagar verkligen. Verkligen! Du känner inte mig, men efter så många års läsande av din blogg känns det som om jag känner dig. Du kommer klara dig igenom detta! Nej det kommer inte vara lätt och det kommer inte gå snabbt, men du kommer gå vidare. Se framåt och umgås med dina vänner, svep tonvis med flaskor vin och kedjerök så mycket du vill. Jag hoppas du snart mår lite bättre, det gör ont att se någon genomlida något sånthär. Massor med kramar till dig, det löser sig!

  1034. sofia skriver

    den som säger att det blir bättre ljuger, det blir aldrig bra, men man vänjer sig vid tanken <3

  1035. Roffe skriver

    Äsch, upp med hakorna!

  1036. S skriver

    Hej Sandra!
    Åh, jag lider med dig så otroligt. Jag började gråta ohämmat när jag läste ditt inlägg och var tvungen att hämta mig en halvtimme innan jag började skriva. En av mina närmsta vänner, som jag kanske inte alltid varit så nära rent emotionellt men han har alltid funnits i mitt liv och alltid varit någon jag kunnat ringa i alla lägen, han försvann förra helgen och vi letade och letade men hittade honom inte. Tillslut, efter många oroliga timmar, så hittade polisen honom och det visade sig att han hade tagit livet av sig.
    Den nyheten innebar det svartaste mörker jag någonsin upplevt.
    Jag gråter och gråter, och ju mer jag gråter desto mer tårar verkar ögonen producera. Dom tar aldrig slut. Hur kunde han göra såhär mot mig? och alla som älskar honom? Hade jag kunnat göra något annorlunda, så kanske han hade velat stanna här med mig på jorden? Varför fick jag inte chans att stoppa honom? Hur kunde han bara ge upp allt det här?
    Tankarna bara går som ett virrvarr i huvudet på mig.
    Och det här är såklart två olika situationer du och jag är i, men vad jag vill säga är att man måste gråta och skrika när man inte kan göra något annat, och försöka vara stark när man orkar vara stark. Försöka att njuta av dom stunder då livet bjuder på något fint och tänka på att livet KOMMER bli så fint som dom bästa stunderna man haft – igen.
    Kände igen mig i det du skrev om att sommaren helt plötsligt känns så otroligt mörk, som en lång vinter. Men jag vet att vi kommer ta oss igenom den mörka tunneln som går så långt ner under jorden, och komma ut på andra sidan starkare än någonsin.
    Livet är oförutsägbart, helt fantastiskt underbart ibland, och förskräckligt smärtsamt ibland. Det är så det är, och alltid kommer vara. Det bästa man kan göra är att prata, gråta, vara svag och tom inuti, för är man aldrig tom kan man inte fylla sig med nya erfarenheter, upplevelser och känslor som gör en starkare.

    Kände bara att jag ville skicka en peppkram till dig, vet att det kan vara välbehövligt när livet ställer sig på tvären. KRAM!!

  1037. sanni skriver

    åh, älskade älskade du! Jag fick verkligen värk i hjärtat av att läsa det här. Hoppas så innerligt att du lyckas ta dig igenom den närmsta tiden hyfsat okej<3 Någon gång lite längre fram blir det lite lättare… men det hjälper ju inte nu…<3 vi är med dig!

  1038. Anna skriver

    Ånei, dette var ikke forventet. Får vondt i hjertet av å lese dette, men dette klarer du, Sandra. Jeg vet ikke helt hva jeg kan si, jeg har (heldigvis) ikke mye erfaring med knuste hjerter, men venner er viktig. Og sommer og fint vær kan hjelpe. Å, sender deg masse kjærlighet og lykke til fra Norge! Internettkram <3

  1039. Sigrid skriver

    my dearest sandra,

    i am so sorry for what happened to you. i am going through the same and to know that there is someone out there, like you, that also has to deal with a broken heart, gives me so much strength.
    all i can say, from my own experience, is that you will get over it eventually. even in a future it might still hurt to remember him and all the things you have gone through together but you will be able to let go and fall in love again.
    it is always so sad and unbelievable when big love stories come to an end but maybe it helps you to think of it as something necessary in order to make room for even better and more wonderful things. maybe you don’t understand why this is happening to you and maybe you feel that life is unfair but i am sure that in a future it will make sense.
    you will be happy again, and even more than before. just be patient and take your time.

    lots of love,

    sigrid

  1040. Linn skriver

    <3

  1041. tony skriver

    gud vad tråkigt. jag brukar inte normalt följa din blogg, men det här var jag tvungen att läsa om. har hört så mycket om dig. om er. kärlek och respekt.

  1042. Maja skriver

    Jag har följt er sedan 2008 eller 2009 eller något annat sånt. Längelängelänge. Du och Ludvig har varit konstanterna i fysikformeln, ni är det som stannar.
    Sånt här får bara inte hända. Det borde vara förbjudet. Mitt hjärta värker å dina vägnar, Sandra!

  1043. Emma skriver

    <3

  1044. Joline skriver

    Älskade, älskade Sandra.

    Släpp taget. Det får göra ont. Det måste göra ont för att det ska kunna bli bra igen.

    Gråt så mycket så att du till slut, av ren och fysisk utmattning, inte orkar gråta mer och somna sedan på din säng tillsammans med din mamma eller en av dina vänner. Ligg i deras knä och låt dom smeka dig över håret och säga att allt kommer bli bra.

    Strunta i hur saker bör och ska göras, strunta i att äta om du inte vill det. Strunta i att sova om du inte vill det (fast nånting med vitlök i kanske går ner?) och sörj precis på ditt eget sätt. Det är det enda sättet.

    Ta en dag i taget. Om en dag känns för mycket, ta en timma i taget. Ta dig igenom den här timman. Tänk inte på framtiden, tänk inte ens tanken att det finns en morgondag. Det enda som existerar är nuet och den här timmen. För du är stark, och du klarar att ta dig igenom den här timmen.

    För till slut. Till slut. Ingen vet när och det är nog bäst. Till slut kommer det komma en dag då du vaknar upp på morgonen och han inte är det första du tänker på. Det kommer komma en dag då du hinner till toaletten och tittar på dig själv i spegeln innan han dyker upp i spegeln.

    Den dagen finns där runt hörnet, oavsett hur nattsvart det känns och ser ut just nu. Håll fast vid den dagen.

    För det kommer vara den bästa dagen i ditt liv.

  1045. Joline skriver

    *Dyker upp i huvudet ska det självklart vara, och inte spegeln.

  1046. jessica skriver

    Mitt hjärta brister för din skull Sandra! Du är så fin och underbar, du klarar det här. Var stark <3 Massa styrkekramar

  1047. Madde skriver

    Min pojkvän gjorde också slut och gick tillbaka till sin exfru just denna dag. Bara tre dagar innan hade han skickat ett mail och sagt att han älskade mig. Vet hur det känns. Ett mörker. Men vad gör man? Vet inte längre…vildsen och arg!

    Hoppas att du mår bättre! Kram o Puss!

  1048. Johanna skriver

    Jag förstår din känsla, tom, tom, tom! Men allt jag kan säga är att det kommer att bli bättre. Just nu kanske det känns som att vad någon än säger, hur många fester och vänner du än har så känner du dig fortfarande tom. Men tiden läker inte alla sår men man lär sig att leva med dem och tillslut så blir det ett ärr som man har lärt sig något av och blivit tusen gånger starkare utav. Det är jag idag och dit kommer även du, så gråt tusen tårar, var arg, skicka tusen varför sms, och vandra i en dimma.. DIMMAN HAR EN ÄNDE!

    Puss på dig världens bästa bloggerska! <3

  1049. Bea skriver

    Åh Sandra! Jag tänker på dig varje dag, även om vi inte känner varandra så känns det som att en god vän till mig har fått sitt hjärta sårat. Det är många som tänker på dig och vill ge dig styrka! Ta hand om dig och även om vi inte känner varandra så är du alltid välkommen!

  1050. Jeanette skriver

    Du är självständig. Glöm aldrig det.

    Kram

  1051. Elin skriver

    Klart du ska vara arg! Grejen är den att relationer är inte bara upp upp upp, ibland är det ”nöd” också. Har man varit ihop i över 4 år så är det klart att det inte jämt känns som att man är ”kär”. Kärleken har sina olika faser och cykler. Kärlek är så mycket mer än en känsla, det är ju massor av olika känslor som kan ändras i livet. Det handlar ju mer om att ha en livskamrat tycker jag… Ni får se till att snacka ordentligt om det där. Jag tror att alla nära relationer kan ha sina kriser och det är det som är de stora prövningarna på hur bra förhållande man har… Hur gammal är han? Han ser inte så gammal ut, och jag vill inte låta som en gammal kärring, men det här är verkligen visdomar man lär sig med åren..

    Men det kan vara ett krux att ni har ert eget på varsitt håll och inte kan ses. En del har svårt att ”fantisera” om det de har på distans, medan andra har lätt för det. Man måste liksom både kunna vara självständig och drömma om den andre på samma gång. Kanske har ni olika behov? Har ni frågat er om ni måste vara ifrån varandra? Ibland kan det vara svårt att prioritera både kärleken och karriären.

    Hursom, bli förbannad och ledsen och känn vad du känner, men se till att få sagt det du velat ha sagt och lyssna på honom/få hans version!

  1052. rebecka skriver

    åh herregud chocken jag fick. stay strong bara och du kommer klara dig igenom det, kan föreställa mig att det känns omöjligt men det är det inte. det är omöjligt att det är omöjligt. kram och kärlek till dig <3

  1053. julia :> skriver

    Fan, var tvungen att stanna upp och läsa första stycket flera gånger och när jag läst hela texten hade jag tårar i ögonen. Tycker det är riktigt starkt av dig att vara såhär ärlig och inte bara låtsas vara glad, för nu är det vår tur som läsare att vara här för dig precis som du har varit här för oss hela tiden. Alla kramar och tankar till dig Sandra, you can do this! <3

  1054. Erika skriver

    Den här texten har inte släppt taget om mig idag, har inte lämnat mig ifred. Jag har läst din blogg i flera år och tänk, precis som så många andra här att du och Ludvig var de perfekta halvorna. Eller snarare två hela som passade så bra ihop med varandra. Vid varandra.

    Jag hade också en sån kille en gång. Anton hette han och jag var så dödligt kär i honom. Ingen skrattade som honom, ingen skämtade som honom, ingen sa lika vackra saker som honom och ingen, absolut ingen hade fått mig att känna så som jag gjorde för honom. Jag minns att jag satt och pratade med en kompis på bussen när vi precis hade träffats och att jag sa till henne att jag önskade att alla människor skulle få chans att uppleva den typen av kärlek som jag kände just då för honom. Han rubbade allt, hela min existens. Det var så intensivt mellan oss. När vi var med varandra blev 1+1 inte 2 utan snarare 57 kändes det som. Han läste samma böcker som jag, lyssnade på samma låtar och skrattade på samma ställen i filmerna vi såg.

    Det kändes för bra för att vara sant. Och det var det ju så klart också. Han slutade höra av sig en dag medan jag var på utbytestermin i Spanien. Jag sörjde honom hela det halvåret och ett halvår till när jag kom hem. Ett helt jäkla år gick. Alla platser jag var på, var platser som vi varit på. Alla platser som jag var på som han inte varit på, blev till platser som han inte varit på. Det var fruktansvärt, verkligen horribelt. När vi träffades ute efter att sju månader hade gått så var mitt hjärta fortfarande så skört att min bästa kompis fick bära mig hem medan svarta mascaratårar rullade ner för kinderna på mig.

    Nu har två år gått och när jag skriver det här sticker det fortfarande i hjärtat. Men han känns inte alls på samma sätt. Och det har kommit andra efter honom. Ingen har tagit mig med samma storm som Anton gjorde, men jag tänker att det är bra. Och man älskar ju olika personer på olika sätt.

    En av de klokaste sakerna, som jag satt mycket av min tilltro och hopp i, som en kompis sa till mig var att det aldrig blir lika jävligt som precis efter att det tagit slut. Sorgen och saknaden är alltid som värst i början. Sen går det i vågor, det går upp och livet känns lättare och det blir aningens enklare att andas. Sen dras man ner igen och sådär håller det på. Men det blir aldrig lika hemskt som den första tiden. Utvecklingskurvan blir liksom som en ryckig EKG-kurva som slätar ut sig med tiden. Det går fram och tillbaka, men det blir aldrig så nattsvart som i början.

    En annan sak som jag försökt lära mig nu på senare tid är att tänka ”plocka rosen, lämna taggen”. Jag försöker inte glömma honom och det vi var, för det går inte, jag låter bara de fina minnena promenera vid sidan av mig så länge de nu vill göra det. Men sorgen och smärtan och allt det som bara gör ont försöker jag lämna efter mig.

    Här kommer en låt som jag brukar gråta till ibland.
    http://www.youtube.com/watch?v=z5qcpflwF9w&feature=BFa&list=PLC97B82D80AD35979&shuffle=545045

  1055. Jennifer skriver

    Det känns bra att jag inte är den enda med ett värkande hjärta och svullna ögon just nu. Jag vart kastad i soptunnan som en halväten pizza i tisdags. Tror jag. Jag kommer inte ens ihåg vilken jävla dag det var. GAH!

  1056. Molly B skriver

    You are so brave for sharing this! It is a bit of a taboo to share the darker side of things on a blog – so I admire your strength and honesty in expressing it with us here. You must know you are a beautiful, creative, beaming light in the universe and that you will get through this. <3

    The guidance in Tarot fortunes always helps me in times like these:

    XVI: The Tower – http://www.learntarot.com/maj16.htm
    XIX: The Sun – http://www.learntarot.com/maj19.htm
    9 of Pentacles – http://www.learntarot.com/p9.htm

  1057. Hannilora skriver

    Kliver upp, kokar ägg, sätter mig i fåtöljen. Bra första start på lördagen. Läser bloggen, börjar inse att nåt inte är som det ska. Scrollar ner. Ser. Starten på dagen blir en annan. Inser inte. Så så sorgligt. Och även om du är sorgligt sönder så hoppas jag att besöket från andra sidan Atlanten kan hjälpa dig att må något annat, för åtminstone en sekund.

  1058. . skriver

    det blir nog bra.

  1059. aliciasivert skriver

    Skulle vilja säga någonting sådär självklart klokt och ändå kärleksfullt som Dumbledore eller Muminmamman skulle säga men jag är inte alls lika förnuftig. Det är klart allting blir bättre, men tills dess önskar jag dig all verklighetsflykt och vardagsmagi du hinner med.
    Lycka till och ta vara på dig.

  1060. tui skriver

    All the best for you Sandra, you are amazing and I’m so sorry to hear this. You will feel better some day and until then, I wish all the strength in the world for you. <3

  1061. Therése skriver

    Sandra, min högst personliga och spontana åsikt just nu är att han är en gris. Man åker inte på semester med någon för att dagar senare göra slut över telefon. Du är värd bättre än så och du kommer att få det också. Det är svart nu men ljuset väntar runt hörnet.

  1062. lili skriver

    Kram kram kram <3

  1063. Ida skriver

    finaste sandra. känner med dig. <3

  1064. madelene skriver

    Jag är så ledsen för din skull! Det finns inte mycket annat att göra än att bita ihop och ta sig igenom det, och innan du vet om det så känns det bättre. Massa kramar till dig! Du verkar vara en så fin människa, och det är du förmodligen! <3

  1065. Linnea skriver

    Skickar massor av styrkekramar till dig. <3
    Jag har läst din blogg ganska länge och jag vill bara säga att du är en stor insperation för mig. Jag får ont i hjärtat bara av att läsa detta och önskar jag kunde hjälpa dig att få bort smärtan på något sätt.. Vill bara att du ska veta att jag tänker på dig och säga att du är starkare än du tror.
    Skönt att din mamma är hos dig.

    Kramar Linnea

  1066. Hilda skriver

    Sandra.
    Jag brukar läsa din blogg jätteofta. Dels för att du är magisk med orden, dels för att dina reseäventyr och upptåg ger mig hopp om framtiden. Din blogg gör mig nyfiken på att leva så bra jag kan. Dock har jag inte kommenterat innan, förutom i inlägget om brevvänner( tack så mycket för det, hittade verkligen personer att tycka om). Men detta inlägg måste jag kommentera, hoppas att du läser, alla dessa ord från dina läsare är förhoppningsvis stärkande, minsta lilla medicin är ju bra. Likaså rödvin och tårar tror jag. Var du, ge inte upp. Jag tror att du är himla modig och jag tycker det är helt otroligt modigt att skriva ett sådant här inlägg. Spara på fina minnen och fantisera om nya.
    Jag är själv kär i en pojke som bor på andra sidan jorden. Vi är inte ihop än för det är så svårt. Att våga. Men om en vecka kommer han hit och då vill jag våga. Våga vara jag, ärlig och sårbar.
    Tänker hela tiden på hur det vore att inte ha honom längre. Inte alls. Och har läst dina texter om saknad flera gånger. Kärleken är verkligen det finaste men mest skräckinjagande jag vet. Så i och med detta ville jag på något sätt önska oss lycka till båda två. Du är inspirerande Sandra. Och jag tror att du är jävligt stark. Du behöver inte sluta älska honom men glöm absolut inte bort att älska dig själv just nu och alltid. Kramas mycket med sådana som förstår dig och gör sådant som kittlar skrattgroparna.

    Tänker på di, medsystra mi. Sommaren kanske blir magisk, ändå.

  1067. Josefine skriver

    kärlek till dig i överflöd, du fina människa <3

  1068. Clara skriver

    Känns hemskt att läsa det här, speciellt då jag gick igenom något liknande för några år sedan. Jag anade ingenting, mina rosa moln hade varit med mig ända sedan första dagen vi sågs ungefär fyra år tidigare. Han bjöd hem mig och när jag kom dit så bam, gjorde han slut. Jag bara gick utan att se mig om och hoppades av hela mitt trasiga hjärta att han skulle springa efter mig.
    Ingen vet hur du känner och ingen kan förstå, men jag hoppas hoppas hoppas att du kommer ut ur det här och känner dig tusen gånger större och starkare. Det gör så ont i mig att jag skulle vilja ge dig en kram, men jag får lita på att dina nära och kära ger dig tillräckligt många sådana istället.
    Jag gör som alla dina andra läsare och önskar dig att lycka trots det som har hänt.

  1069. Fanny skriver

  1070. Ida skriver

    Men neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej. Styrkekramar till dig!

  1071. Ester skriver

    <3

  1072. Ester skriver

    Massa kärlek till dig vännen <3

  1073. Vy skriver

    herremin. dette var utrolig vondt å høre. noen ganger fungerer ikke de beste forhold, bare på grunn av de omstendighetene som måtte finne sted. men jeg håper du vet at du kommer til å ha det bra igjen. det kan skje om litt, eller om lenge. uansett, det vil gå bra. du er fin, og du er en inspirasjon for så mange. jeg ønsker deg det beste fremover.

  1074. sophia skriver

    Jag känner din smärta och hoppas så innerligt att du skulle slippa må såhär Att du bara skulle få vakna upp imorgon och inse att Den där Ludde var ju inte så speciell, egentligen.Nu händer förvisso sådant aldrig men om jag skulle önska någon ett sådant mirakel nu,är det du. Du har en fantastiskt fin blogg och verkar fantastiskt fin du. En dag slutar tårarna komma MASSA kramar från en trogen läsare ( som också upplevt hur det känns när hjärtat bokstavligen brister)

  1075. maja skriver

    och nu. Så gillar jag det du gör mer än någonsin. Jag tror på dig , du är stark! fina fina sandra, jag som inte ens känner dig och du känner inte mig, men vill bara tvinga dig ut och klappa dig på axeln och dansa dansa sönder till nån the smiths låt! finafina du

  1076. Louise skriver

    Jeg sidder i en lille lejlighed på Nørrebro og fælder en tåre over tastaturet. Jeg sender alle gode tanker over atlanten, og håber at det savn du lige nu føler snart bliver mindre.

    Du er så fin, at det ikke er til at forstå. Nogle ting kan bare ikke forstås. <3

  1077. Jenny skriver

    Lilla söta <3 Krama mamma ordentligt. Tänker på dig.

  1078. Malin skriver

    Läskigt. Förra söndagen, 3 juni gjorde min älskade samma sak. Han lämnade mig för att ”vi var för olika”. Efter 5 år och 2 månader kom han på att vi var för olika. Han lämnade mig i våran lägenhet, och sa ”det är verkligen slut, det finns inget mellanting, du förstår det va? ring inte mig, det blir bara konstigt”. Sen dess har jag gråtit, konstant. Det gör så ont och jag gråter inte bara av sorgen, ensamheten, saknaden och förtvivlan, jag gråter även av smärtan. Hur ska vi klara oss Sandra? Det är ju för mycket för ett mänskligt hjärta att ta..

    kärlek och värme till dig <3

  1079. Isablle skriver

    Av oss läsare kommer du iallafall vara älskad föralltid, kom ihåg det. Finaste du! <3

  1080. M skriver

    Han måste fått ordentlig 30-årskris! Kärlek tar inte bara slut sådär. Prata om saken.

  1081. Anna skriver

    För två år sedan var jag i precis din situation. Min drömkille som jag trodde att jag skulle gifta mig och skaffa barn med ringde plötsligt en morgon och sa att det inte längre var vi två, och mitt hjärta gick helt och hållet sönder. Efter det kändes varje timme som en vecka, och varje dygn som ett Mount Everest att bestiga.

    Jag lärde mig lite olika saker av de månaderna som följde, och jag hoppas att de kanske kan hjälpa dig lite:

    1. Tiden är din bästa vän. Oavsett vad du gör med den, så kommer varje timme att kännas lite kortare, klockan att ticka lite snabbare.

    2. Det tar mer energi att streta emot sina känslor än att bara acceptera dem. Ibland är man helt enkelt hopplöst olycklig, och istället för att analysera och älta kan man bara konstatera att ”idag är jag hopplöst olycklig”. Dagen efter vaknar man kanske och känner sig okej, och då tänker man ”idag mår jag visst okej”.

    3. Viktigast av allt – man blir glad igen. Alla sa det till mig och jag dumförklarade dem allihopa med kommentarer likt ”men det här är annorlunda, det här var mitt livs kärlek, jag kommer alltid vara ledsen”. Även om du är precis så säker på att du alltid kommer att vara lite lite olyckligare än du var innan, så lovar jag att så inte är fallet. Ge det bara tid, så kommer du att bli glad.

    Idag har jag en pojkvän som är tio gånger mer perfekt för mig än den förra, trots att jag just då var helt övertygad om att jag hade gått miste om världens underbaraste man. Jag mår tio gånger bättre, och är tio gånger gladare. Och det allra knäppaste är att jag är glad över vad som hände mig – idag vet jag att trots att man tror att världen har gått under så fortsätter den att snurra och oavsett vad man är med om så kommer man bli glad igen.

    Oroa dig inte, världen fortsätter att snurra och allt kommer att bli bra.

  1082. Rinki skriver

    Jag beklagar verkligen och jag kan verkligen känna igen mig, nu ska jag dock inte tynga ned dig med den informationen. Men jag hoppas verkligen att det lättar för dig snart, för det kommer det att göra. Du är stark, det har du visat genom att ”bara” skriva detta…

    <3.
    Kram

  1083. anton skriver

    Ja, så här blir det när föräldrar gullar för jävla mycket med sina barn. Patetiskt. Vilket jävla lipande, det sköna med att sluta skolan är att man slipper är jävla lipande idioter med kärleksbekymmer, fyfan.

  1084. Bengt skriver

    Är ni fjorton år eller? Allt detta gullande gör mig spyfärdig fyfan.

  1085. Lina skriver

    Det gjorde så ont i mitt hjärta när jag läste dina ord..
    Jag önskar dig all styrka och att du snart kan se ljuset i livet igen.

  1086. Helena skriver

    Åh, fina Sandra. Inga ord kan egentligen göra det bättre för dig, hur mycket sant det än är att det blir bättre om man ger det tid (mycket tid) och att det inte är fel att bryta ihop ibland och släppa ut alla hemska och jobbiga känslor. Jag vill bara skicka dig en kram. En stor, stor styrkekram.

  1087. Sara skriver

    Sandra, jag är så oerhört ledsen för din skull… Jag VET och FÖRSTÅR verkligen hur du känner det är hemskt det är som att dö. Önskar jag kunde krama om dig och trösta dig när det känns som om tårarna någonsin ska sluta. KRAM

  1088. Ellen skriver

    Åhhh… ingen som levt ett tag i vuxen ålder kan nog undgå att drabbas av smärtsamma minnen när man läser det där….

    Det gör såååååååå ont. Det enda man vet med säkerhet är att det kommer en dag när det onda är försvunnet. Och sedan kommer det att komma en dag när man säger ”Men tänk ändå vilken tur att det blev som det blev. För annars hade jag ju inte träffat x och vi hade inte fått vår lilla xx och inget av det fantastiska livet jag lever nu hade ju kunnat bli…”

  1089. Tänkomtänkomtänkomtänkom | HanaPee skriver

    [...] har, precis som många andra bloggloverz, läst Niotillfem’s fantastiskt skrivna men otroligt sorgliga blogginlägg om uppbrottet med sin kille. Det hugger så [...]

  1090. Sandra skriver

    Jag brukar inte kommentera. Men känner att ett ord eller två känns rätt. Tankar och styrka och allt det där. Inte idag, inte i morgon, men en dag bortom horisonten så kommer den. Dagen då du kan vakna ock känna glädje. Stor kram.

  1091. Maria skriver

    Miljontals kramar till dig!

  1092. Elisabeth skriver

    <3

  1093. maja skriver

    åh vad det gör ont och gud vad jag gråter.
    jag vet att du inte känner mig, jag vet att jag bara är en femtonårig flicka i kalla Sverige, jag vet att jag aldrig har varit kär och jag vet att jag omöjligt kan förstå hur ont det måste göra när en fin kärlek går sönder.
    men jag vill ändå bara att du ska veta att jag tänker på dig och att jag önskar att allt blir bra för dig snart.

  1094. Hannah skriver

    åh herregud. du har satt ord på mina känslor jag hade för ett år sedan, när min kille gjorde slut med mig. vi hade varit tillsammans i nästan fem år. jag ville dö. vilsen. så jävla sorgsen var jag. jag började storgråta när jag läste det här, för jag kände igen mig så himla mycket i det du skriver. och jag blir så ledsen för din skull, för jag vill inte att en människa någonsin ska behöva känna det där.. det som jag kände då, och det som du känner nu. att höra ”jag är inte kär i dig längre” från en människa man fullständigt givit sig själv till, är fan vidrigt. att få ett hjärta krossat så lätt.. ta den tid du behöver, var arg, ledsen, gråt tills du inte kan gråta mer, skrik. allt sådant behövs för att komma vidare en vacker dag! jag tänker på dig, och ger dig en STOR, VARM KRAM!

  1095. Julia skriver

    <3
    Massor massor massor av värmekramar och styrkekramar till dig!

  1096. Linn skriver

    Det här är det enda jag kan säga:
    https://www.youtube.com/watch?v=Q3VjaCy5gck
    Bon Iver – I Can’t Make You Love Me.
    Den lyssnade jag på. Många pussar och kramar

  1097. Anna skriver

    Om han vill, så går det kanske att laga. Men då han känner som han gör så är det väl tyvärr så att han inte vill försöka laga.
    För om han har älskat dig så kan sannolikheten vara ganska stor att han kan hitta tillbaks till sina känslor om ni försöker tillsammans. Men då måste han såklart vilja detta. Men om han inte vill det, då vet jag inte vad jag ska skriva. Det gör ont i hela mig av bara tanken. Jag har själv varit där, att min största kärlek (som jag älskar än idag) lämnade mig. Och jag grät och grät och grät och grät i 2 år. Sedan grät jag lite mindre. Och nu gråter jag inte, men det gör ändå ont när jag tänker på honom. Så jag förstår hur du känner, även om jag såklart inte kan veta hur just du känner. Har du någon som du kan komma till och prata eller bara finnas tillsammans med, oavsett vilken tid på dygnet det är? Jag hoppas du har det!

    Ta vara på dig! Glöm aldrig hur värdefull du är!

  1098. Emma skriver

    När sånt här händer brukar jag inbilla mig att det är för det bästa. Även fast det för stunden känns så puckat och meningslöst och helt omöjligt att förstå kommer det att make sense om ett tag. Kan vara både dagar och år. Oftast år. Men då sitter man där och tänker att dom det där inte hade hänt, så hade nästa stora fantastiska sak i ditt liv heller aldrig hänt.

    Du behöver inte leta en orsak nu, den kommer. Nu får du dricka hur mycket vin du vill. Faktiskt får du göra absolut precis vad du vill.

    Vi som läser bryr oss så himla mycket om dig Sandra, och vi vill att du ska må bra. Men jag är helt okej med att du inte gör det också, det går lika bra. STOR MEGAKRAM PÅ DIG

  1099. Lisa skriver

    Maj 2007 och hela livet tappade andan. Vi skulle ju hålla ihop för alltid, FÖR ALLTID! Jag sov inte utan vred och vände mig i sorgen tills solen gick upp.. Det värsta var egentligen inte sömnlösheten utan att vakna igen när jag trots allt lyckades somna. Den där millisekunden av lugn innan verkligheten återigen vred ur mig som en trasa. Så grät vi tillsammans några gånger, pratade om att försöka hitta tillbaka till varandra och om oförlåtligt svek. Men varje gång vi försökte gjorde det så ont igen. Osäkerheten fanns hela tiden där, för hur ska jag någonsin kunna lita på att en person som har slutat älska mig en gång inte ska göra det igen och sända mig tillbaka rakt ner i samma mörker av sömnbrist och illamående? Till slut fattade jag ett beslut om att vi inte skulle höras av alls. Jag skulle överhuvudtaget inte prata med honom. Han som varit min bäste vän i fem långa år. Han som kände mig allra bäst. Det var svårt att inte ringa och berätta hur tentan gått eller för att återberätta ett roligt skämt. På krogen lämnade jag telefonen hemma och skrev ner kompisarnas nummer på lappar. Så gick det ett år och någon gång på vägen skrattade jag från magen igen, drömde glada drömmar och fick matlusten tillbaka. Musiken var bara musik och inte längre påminnelser om oss. Så en dag stod världens finaste Edward där med blont hår och det största leende jag någonsin sett. Hans händer var trygga och hjärtat enormt stort. Så kom kärleken tillbaka och jag vågade älska igen!

    Din kärlek kommer också stövla in bara sådär när du är redo. Någon vars kärlek inte tar slut och som om den skulle börja svalna tycker att det ni haft är så viktigt att man kämpar för att hitta tillbaka istället för att ge upp. Jag vet hur det känns (på riktigt) och tror på dig! When care is pressing you down a bit, Rest if you must, but don’t you quit.

  1100. Mia skriver

    <3
    <3
    <3

  1101. Thessi skriver

    Jag gråter en skvätt för din skull. Men du kommer klara dig, så småningom blir det bättre. Håll ut och försök att göra en massa roliga saker även om de inte känns roliga.

  1102. E skriver

    Många många kramar till dig!

  1103. Louise skriver

    Jag ger dig dina egna ord:

    ”Allt blir bra till slut. Och då får det väl vara lite åt helvete just nu.”

    Kom ihåg. Kram.

  1104. Malin skriver

    Åh Sandra!
    Jag känner bara av att lösa texten hur den isande kylan förlamar kroppen och hur den hisnande overkliga känslan gör att det som hänt inte alls är på riktigt. Paniken. Ångesten. Och den värsta känslan av dem alla. Tomheten.
    Du är älskad av så många andra att jag hoppas att du en dag kan se tillbaka på det här utan att paniken kväver dig. Kanske kan något minne av er två då faktiskt vara något fint. Något gammalt och oförargligt. Men fint.
    Kramar till dig.

  1105. ida skriver

    jag gjorde slut med den finaste killen i världen för 6 månader sen för jag kände att det inte funkade helt enkelt. Trots att det var jag som gjorde slut så har jag fortf ont i hjärtat. När det var nytt sparkade jag i väggen i sömnen, grät överallt, hela tiden, ingen hade nåt att säga, jag bara grät. Då läste jag ditt inlägg http://rodeo.net/niotillfem/2008/12/om-att-gora-slut-med-nagon/ Det var ett bra inlägg. Läs det ;)
    Sen läste jag också Fornis blogg och gör fortfarande, hennes ord gör ofta ont men dom sätter mina känslor på pränt.
    Vi vet alla att du kommer gå vidare, en dag känns det ganska ok igen. Men det kommer ta tid.
    Många kramar till dig.

  1106. ida skriver

    jag skrev nyss.. att du skulle läsa ditt eget inlägg och en fortsatte jag läsa dina inlägg och såg att det var precis det du gjort fast några andra saker som inte jag läst innan. Jag grät när jag läste allt du skrivit i det där forumet. Jag grät mest när jag läste det sista, att du kom över honom. FÖR FAN VAD JAG LÄNGTAR TILLS JAG SKRIVER DETSAMMA!! jag måste komma över honom. Elva månader säger du… för mig har det gått 6 månader.

  1107. Elsie skriver

    Nej nej nej nej nej nej
    nej nej nej
    !!!!

  1108. Magdalena skriver

    Din stackare… ta hand om dig:)

  1109. Sara skriver

    Snälla, söta, gulliga, fina Sandra…jag lider med dig!
    Jag vet hur det känns, jag vet hur jag mått när det tagit slut och jag gått runt som i slow motion, när det känns som om man lever i en bubbla, i ett vakuum, och hela livet fortsätter runt omkring en och själv är man inte delaktig.

    Det gör så ont, så ont och man tror att det onda aldrig kommer gå över.
    Sen kommer saknaden och den man vill prata med mest av allt är den enda man inte kan prata med. Stackars fina Sandra, jag blir så ledsen.

    Som du skriver går det ju över, det går alltid över, men det tar tid. Och den tiden kan kännas som en hel evighet. Stackare, jag önskar jag kunde hjälpa dig och plåstra om ditt sargade hjärta men som du och alla andra är det bara tiden som kan läka alla sår.
    Tills dess: vi är många, många runt om i världen som tänker på dig och önskar dig allt gott.

    Sen om din krönika om att blir gammal ihop med någon: det kommer du fortfarande bli, bara inte med den du trodde!

    Största kramen
    Sara

  1110. Jenny skriver

    Detta är så fruktansvärt tråkigt, speciellt när det händer dig.
    Vill egentligen bara säga att du har utan att vara medveten om det hjälp mig igenom så mycket skit och du har inspirerat mig till att bli starkare och gå med rakare rygg. Jag hoppas att jag tillsammans med alla andra bloggläsare och dina vänner och familj såklart kan göra detsamma för dig nu när det är du som har det svårt.. Det är dags för oss att ge tillbaka nu.

    Massa tankar till dig idag <3

  1111. linn skriver

    Över en miljon kommentarer innan den här så jag tror knappast du läser denna. Jag gråter för din skull, jag tappade andan när jag läste att han hade gjort slut. Jag kämpar efter två år fortfarande för att min hjärtesorg ska gå över och det är nära nu tror jag. Och det är din blogg jag har läst när jag tappat all hopp om kärleken, när jag trott att kärlek inte finns, att man kan inte bli älskad. Jag har läst dina texter om kärlek och om att göra slut en miljon gånger, läst dem för kompisar, skrivit ut dem och lagt dem under madrassen. Fina fina sandra, med dina fina kloka hjälpande ord. Jag vill inte att det ska va sant och jag vill inte att människor ska känna den här smärtan. Jag trodde att min hjärtesorg skulle bli min död men jag kan andas igen och mitt hjärta fryser inte till is mer än några gånger i månaden och panikångesten lika så. Jag gråter inte längre lika ofta.

    Varför sitter jag och skriver om mig själv? Jo för jag tror att det hjälper, det hjälpte mig att läsa om att andra kände såhär, för det är just ensamheten som är det jobbigaste, jag trodde jag var ensam i hela världen med att känna såhär. Det är du inte. Fortsätt andas och fortsätt gråta för till slut så känns de bättre.

    EN MILJARD KRAMAR TILL DIG!!!

  1112. Sofia skriver

    Kram!

  1113. Sofia skriver

    Jag är ledsen och arg för din skull. Men oavsett hur han gjorde slut, perfekt eller operfekt, så måste han vara fin eftersom du älskar honom. Du har ett öga för kvalitet, i allt du gör, som visar på ditt eget höga mått av kvalitet.

    Att ha älskat är alltid stort, att älskat mest är ännu större. Var stolt! Jag tror att när man älskar någon, så investerar man i sig själv, man ökar sin kärlekskapacitet.

    Den enda kärlek man kan välja och vårda är den man själv ger. Självklart vill man ju ha den besvarad, självklart är det smärtsamt när det inte sker. Men det är en rikedom att kunna känna, att älska, att sörja, att gråta…

    Ett rikt liv är fullt av erfarenheter, av alla de slag. Det skulle vara hemskt att radera även det svåra, för tillsammans berättar dom vem vi är.

    Tack för att du delar ditt liv, även din smärta, den finns en skönhet även där, och tack för att du håller vissa saker privat, som bara är dina att dela med förtrogna.

    Kram

  1114. Silje skriver

    Åh, nu gråter jag. Jag har suttit och läst igenom din fina blogg (som jag inte har läst på flera månader nu) för att glömma mitt egna tråkiga dåliga liv. Du verkar ha det så bra hela tiden och det gör mig så glad. Du har så fina texter som jag känner igen mig i, särskillt allt med tonårsångesten. Sedan kommer jag till det här inlägget. Det är då jag kommer på att olyckligheter finns igen. Jag, en alldeles för osäker och blyg trettonåring sitter här och gråter för att det är slut mellan er. Ni som var så fina tillsammans. Det var ju NI! Antagligen gråter jag lite för att jag är så trött på att leva just nu. Jag vill i alla fall skicka dig massa elektroniska kramar fast du inte ens vet vem jag är. Livet suger ibland, men det blir bättre. Allt blir bra i slutet.om det inte är bra så är det inte slutet.

    Jag hoppas att jag inte skrev alldeles för rörigt. Jag har aldrig varit jättebra på att skriva.

  1115. Soph skriver

    I am so sorry to hear that. It could happen to everyone on the whole earth but not you… You were so perfect together… I wish you fast recovering, take care!

  1116. fan skriver

    Min pojkvän sedan nästan sex år tillbaka gjorde slut av samma anledning i dag. Vad ska jag göra? Jag orkar inte.

  1117. issy skriver

    i’m so sorry doll. hang in there, you’ll get through this. i promise. xo

  1118. rebecca skriver

    det gör så ont i hjärtat att läsa det här. gråter.

  1119. Jennifer M skriver

    You, living my dream life, are going through the worst pain . I felt it so hard when I found out, it cannot happen to the most precious life . I have followed you through all your journeys and it is difficult, but it will get better, it always does, I promise you . He will forever regret this decision he has made . Your blog has made me happ

  1120. Jennifer M skriver

    You, living my dream life, are going through the worst pain .
    I felt it so hard when I found out, it cannot happen to the most precious life . I have followed you through all your journeys and it is so difficult, but it will get better, it always does, I promise you . He will forever regret this decision he has made . Your blog has made me happy when I am sad, and I truly wish I could make you feel better now that it is you that are sad .

  1121. claudia skriver

    Fina Sandra, jag blev så ledsen nu när jag läste ditt inlägg nu idag.
    Mitt jobb har gjort ” slut” med mig, för mycket folk för lite pengar blablabla, därför jag inte hälsat på inne hos dig eller någon annan bloggare på länge.
    Solen sken och väckte mig tidigt så jag tänkte jag ville se vad du hade för dig på den lillastora ön.
    Din mamma verkar också himla fin, som drog ihop en väska och kom till dig över Atlanten.
    Jag ville mest bara säga att jag är ledsen för din skull och har du tagit dig till NY så tar du dig igenom detta också även om det hade varit skönast att slippa.
    Glöm inte att äta och man får lov att skölja ner maten med lite för mycket vin när man har hjärtesorg.

    Puss & Kramar, Claudia

  1122. R skriver

    Hej Sandra, jag har läst det här blogginlägget flera gånger nu. Med tårar i ögonen för att det är så himla sorgligt. Jag har velat skriva till dig, men inte vetat vilka ord som passar. Idag insåg jag att allt jag kan göra är att lämna den här länken för dig att klicka på. Den kommer antagligen inte göra dig gladare, och den kanske inte ens passar tillfället. Men jag hoppas att den faktiskt gör det. Plus att Justin Vernon är cirka finast i världen. Kram.
    http://www.youtube.com/watch?v=Q3VjaCy5gck

  1123. sanna skriver

    alltså så himla mycket lol åt dom som ragear… sjukt. trodde inte det fanns människor som hoppade på folk som låg ner, i alla fall inte på en jävla (fin) blogg.

    kram till ditt krackelerade hjärta som jag är övertygad om kommer läka när du och den samtiden förstår att det här var så det blev och det som kan ändra på det är framtiden och den måste du leva för att se och en lever inte om en försöker leva genom det som varit. framtiden har så mycket att ge. det tror jag du vet. gråt som fan och älska det du har omkring dig som är bra. vardagssyssla och skriv ner tårarna ibland så du kan rensa bort några stycken då och då. till slut har du bara de viktiga tårarna kvar, och de kommer inte vara många.

  1124. M skriver

    jag gråter. mitt hjärta fräts sönder för jag minns. men det blir bättre <3

  1125. Raquel skriver

    Lots of super tight hugs Sandra! <3

  1126. kana skriver

    sandra.
    I read this post last month. I was in a big shock.
    You two were such a beautiful and seemed such strong couple.
    I thought if this could happen to you, it really could happen to anyone.
    but In my heart I hoped this will never happen to me.

    Last night I had my heart-broken.
    My boyfriend and I had this issue we’ve been discussing over and over.
    I thought we are strong enough to come over it, but he said he is no longer confident he can continue this relationship and he is not sure if he loves me as much as he used to.
    I could feel and hear my heart aching and breaking into pieces.
    I wanted to say something but I lost my words. I felt like my throat closed completely.
    I could not even look at him in the eye. I didn’t want to remember his sad face. If this is the real ending, I only wanted to remember his beautiful smile.
    I am really sad right now.
    I had my heart-broken 4 years ago when I was 22.
    It took me almost a year to get over it and I really wished I will not have to go through it again. But I guess I have to.

    But I am really glad to see you smiling in your recent post.
    You are beautiful, strong and smart woman.
    I hope I can get over it and in a month I will be smiling like you.

  1127. alice skriver

    gud vad tråkigt, blev verkligen berörd! krya på dig! x

  1128. Linnea skriver

    Fina Sandra!
    För ett halvår sedan fick jag höra samma sak. Jag blev tom, genomskinlig – livet gav på något sätt upp. Två timmar senare ångrade han sig. Och visst, jag blev glad. Fast jag vågar inte längre tro på oss. Jag vågar inte drömma om framtiden. Och på något vis kan jag inte låta bli att undra om detta är lycka – att inte våga. Kanske skulle det tagit slut där och då.

  1129. Johan skriver

    Samma skit hände mig för snart två veckor sen, dom två längst veckorna i mitt liv.
    Vad fan gör man nu?!

  1130. natural factors turmeric and bromelain skriver

    Some physicians actually prescribe turmeric to patients who suffer from rheumatoid arthritis.
    There are over 100 health afflictions that Kunyit is reputed to be able to cure or help give relief from the symptoms.
    This type of clay has a high concentration of iron,
    as well as other minerals.

  1131. Elisabeth skriver

    Igår hände det mig. Efter 6 år. Jag älskar honom, han älskar inte mig.

  1132. Soffer skriver

    Kärlek är ett val man gör, inte endast en känsla.. Kärlek är något osjälviskt man väljer inte en känsla som drabbar som en könssjukdom man inte blir av med.. Känslan är liksom tågvagnen ens vilja är loket, din kille borde i det läget värdesatt er 4åriga relation mer och tuffat på vidare..

    Om folk lärde sig det och inte endast fokuserade på att söka kärleksruset så skulle många förhållande hålla mer! Det initiala förälskelseruset håller ju bara i sig höst ett par år.. sen normaliseras relationen! sen är det meningen att man ska skaffa barn! ;) Då hålls ju relationen ihop av praktiska skäl..

    Har hört att kroppen inte pallar mer än kortare perioder av förälskelse..

    Älska din nästa som dig själv.. (eller kanske mer därtill)

  1133. att komma över någon. - Niotillfem skriver

    [...] vecka på onsdag har jag varit singel i elva månader. Kanske inte så lång tid om man tänker på det stora hela, men jag tycker det känns som ljusår [...]

  1134. Unni skriver

    Hej Sandra!

    Ville bara säga att när allt känns som svårast, när det enda jag kan fokusera på är att ta nästa andetag, och ett till, och ett till. För resten, det går inte ens att nudda med tankarna, än mindre sätta ord på.
    Då går jag in och läser dina gamla inlägg, som det här.
    För att det får mig att känna mig mindre ensam, mindre självcentrerad. Även om det gör så ont i kroppen att jag stundtals är övertygad om att ”såhär har ingen annan känt”, motbevisar du mig.
    Och du överlevde.
    Kunde vara glad igen.

    Det jag vill säga är, att du hjälper.
    Jag är ledsen att du behövde känns såhär då, jag är ledsen över alla människor som behöver känna såhär!
    Men något positivt kom ur det, inte bara för dig utan även för andra.
    Det ger mig hopp
    Om att det en dag kommer sluta göra ont

    Tack och Kram

  1135. Tess skriver

    Råkade snubbla in här så ”old news” men detta inlägg gick rakt in i mitt hjärta..Så här känner ju jag för min kille som jag är så kär i (aldrig varit så här kär) och tanken på att det inte skulle finnas ett ”vi” eller aldrig finnas ett ”leva lyckliga resten av våra liv” finns inte på kartan för mig men likväl vet jag ju att det kan hända..Och efter att ha läst din blogg (uppdaterad) så vet jag att du överlevt..och gått vidare, det är bra det =) Önskar jag dig all lycka!

  1136. Det man måste, men inte vill, höra | Johanna Stenius – journalist, fotograf, författare skriver

    [...] läse jag ett så otroligt sorgligt blogginlägg. Jag har följt Sandras blogg ett bra tag, och Pernilla och jag även intervjuat henne en gång i [...]

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *. E-postadressen publiceras inte.

Niotillfem
my name is sandra and i'm from stockholm. i like fridays, pasta carbonara, scrabble and young handsome men. i have one of sweden's biggest blogs with over 170 000 visits a week. besides blogging i work as a freelance writer. my first novel is coming out in april 2014. e-mail love letters and other things to sandrabeijer@gmail.com
you can find my portfolio here.
Instagram: sandrabeijer
Dagsfest= ❤️❤️❤️
Arkiv
Twitter @niotillfem