Riktigt rejäl stämning i texten, kändes som söta röda läppar, Batman och arga ögonbryn. Tyckte om! (som alltid). Och vad påträngande nyfiken jag blir, men är det Joakim med hörlurarna eller någon ny spännande person i NY-natten? Du behöver inte svara! puss och lyckade fortsatta nattupptåg!

R – tack snälla! men alltså det är ju ingen? texten handlar ju om att den personen inte finns än. puss

Åh vad fint. Hjärtrörande.

det är ganska fett och vara singel också faktiskt, när man kommer på hur man gör. Kram+pepp

får jag fråga hur mycket du röker dagligen? mitt hjärta är nämligen oxå på lagning, och vill veta om jag är världens sämsta människa som inte kan kontrollera ett förr kontrollerat nikotinintag. puss och det här blev min nya favorit av dina krönikor <3

The new profile picture! I like it a lot.

Sandra: ja men såklart, feltänkt av mig! Var mitt i natten jag läste så lite sömnig men tänkte då att det kanske var en person som gjort det där med lurarna med dig innan. Att du mindes och fick hopp. Men nu vid omläsningen ser jag hur det var. Du kommer hitta honom!

så himla vackert som vanligt . ÅÅÅH.

Fint! “och när någon säger så får man inte säga nej” -så himla sant! vem vet vilka äventyr man missar då?

Det var förra hösten för min del. Minns så väl att tankarna gick som dina. Ingen som sms:ar godnatt och puss och jag saknar och älskar dig, och när man hittade något som man visste att han skulle gilla och man fick stoppa sig själv i sista sekunden innan man skickade det i ett sms. Den hösten gjorde jag allt för att göra allt som var roligt varje dag, allt som kunde leda tankarna bort från det faktum att hans namn inte stod på displayen mer.

Nu, ett år senare, tänker jag tillbaka på vilken fantastisk höst det var och hur mycket jag gjorde för mig själv, hur mycket jag hånglade och dansade.
Pepp Sandra!

Jag tycker om att läsa vad du skriver! Så rätt att vänta på någon som faktiskt spelar roll och gör skillnad

Så fint!

Om du inte visste det skulle jag bara påpeka att jag tillhör gruppen av världens vidrigaste människor.
Fin krönika, nu ska jag spela schrader som den schitzofrena tomten jag är! Kanske till och med kan inbilla mig att “solen” skiner. hehe

Vänligen
/Lars

Jättefin krönika. Älskar hur du skriver!

började gråta, för mitt förhållande är slut och nu kan jag inte tänka på nåt annat än att aldrig mer få de där jävla “jag älskar dig” smsen.

Åh älskar Amandas kommentar: “det är ganska fett och vara singel också faktiskt, när man kommer på hur man gör”. För det är ju precis så. Man måste komma på hur man gör när det var så länge sedan att man inte minns hur.

Riktig bra och fin text. Du skriver med levande, innovativa och fänglande fingrar.

Det här stal mitt hjärta tio gånger om. Du kan verkligen skriva.

Åh så trevligt det var att vakna upp till din krönika. Men jag avundas dig lite för mitt liv känns så tråkigt och ensamt just nu after the break up med the occasional weekend craziness. Jag kanske inte har kommit på än hur man gör när man är single. Men det finns hopp! tack fina Sandra <3

Detta var då den finaste krönika jag läst.

alltså herregud vad fint

SÅ FIN!

GUD. VAD. DU. ÄR. BRA.

åhhhh vad jag log stort

Läste den på tunnelbanan imorse påväg till skolan, bättre start på dagen får man leta efter. Sjukt bra krönika!

Din blogg är mitt knark.

Jag hoppas du har gått på Soul Clap Dance Off, eller något annat New York Night Train-arrangerat. Dansade på Glasslands under ett lysande moln förra hösten och älskade låtar jag aldrig hade hört tidigare. Missa inte.

bra text sandra! me like

Gillar den här krönikan. Vill bara åka till NY och uppleva allt själv.

så himla himla fin och härligt text, wow kvinna. du berör mitt hjärta

riktigt bra! fint!

alltså, det här med att jag varje vecka springer bort till lokala affärn och köper mig glatt ett ex av sofis mode, och sen springer jag hem igen, lägger mig i sängen och bläddrar direkt till din sida och jag får ont i hjärtat samtidigt som det värker av glädje, precis varje gång. och jag undrar hur det är möjligt att få alla känslor på samma gång av samma text. jag vill bara braka loss från mig själv och kyssa okända pojkar på någon fest någonstans för att dem är så frukstansvärt fina (och inte bry mig om vad alla andra tycker/tänker), dansa på bord, våga saker mer, våga leva mer. du är så jävla bra.

Ååååh Sandra, har du sett den koreanska filmen Sunny? Den absolut finaste filmen som existerar, och i ett par scener sätter vackra pojken hörlurar på en flicka och spelar Dreams are my Reality och det är bara det bästa någonsin.

Så otroligt himmla fint och jag vill också ha new york, fast jag bara är femton.

tycker det här är så bra

fint. bra med lite singelsnack tycker jag, har blivit fett bitter på senaste då alla jag känner har pojk/flickvänner nu för tiden. kanske inte fattade det rätt men är lite skeptisk mot det här med att “vänta”… jag vill inte vänta på någon, är så trött på det här snacket om att man bara ska vänta och så kommer han/hon snart, tycker livet där emellan ska uppskattas lite mer!!!!
aja, nu borde jag gå och sova

så bra skrevet. han kommer, en dag.