my saturday.


I lördags gick jag upp runt niotiden och såg ut såhär.


Först bar det av till jobbet några timmar tillsammans med Mathieu och Andrew. Denna kaffekopp plus mina jobb-hörlurar på mitt skrivbord för symbolisera detta.


Vid tvåtiden rymde jag och åkte upp till Central Park tillsammans med min mamma! Hon har varit här över helgen på en jobbgrej. Så himla fint när mammor är här.


Vi gick till varuhuset Bergdorf Goodman och åt megalyxig lunch på översta våningen. Färsk pasta med hummer, tryffelsås och kantareller. Shit pommesfrittes.


Sedan gick vi ner till skoavdelningen och provade skor. Man får ett glas champagne när man provar, så himla bra idé.


Jag blev megakär i de här kattklackarna från Charlotte Olympia i sammet och röd sula. De kostade dock en miljon och var omöjliga att gå i.


Hittade en klänning som jag tyckte var fin. Som en duk i sextiotalsskärning.


När vi kom ut från varuhuset hade det hunnit bli mörkt.


Vi gick till Rockefeller Center och tittade på skridskoåkarna.


Och såg ett brudpar mitt i all människotrafik.


Senare på kvällen åkte vi till Williamsburg och Roebling Tea Room för att äta middag.


Mamma <3


Vi åt cheeseburgare. Mycket gott.


Avslutade kvällen på ostronbaren runt hörnet och drack varsin liten drink. En väldigt fin lördag med en väldigt fin mamma.
.


My Saturday. A little bit of work, then lunch and shopping with my mom who has been here over the weekend. <3 In the evening we had cheeseburger at Roebling Tea room and drank champagne drinks before it was time to head home.

Kommentarer

  1. Jag älskar känslan din blogg och dina bilder förmedlar. Det är inte alla som lyckas förmedla den där känslan du gör. Den kryper på något vis under kroppen och sätter sig lite i hjärtat. Det är fint. På riktigt!
    Tack.

  2. Det blir så där mysigt varmt i hjärtat när mammor är och hälsar på. Särskilt när det ligger så många tusen mil emellan. Så, jag känner verkligen med dig <3

  3. Åh så roligt att din mamma är där. Jag saknar min mamma väldigt mycket och funderar på att åka över till sverige nu i helgen. Inte lika långt från Danmark som från USA men det blir ändå så sällan att man åker. Önskar en fin vecka, kram

  4. Jag brukar inte kommentera på bloggar för att jag tänker att ni får så många kommentarer att ni ändå inte skulle läsa min… Men nu har jag följt din blogg i så många år och jag har skrattat och gråtit ”med dig”, och jag känner att jag bara måste kommentera lite oftare nu. Jag älskar din blogg, och jag är så tacksam över att du delar med dig av ditt liv så mycket som du gör.

    Du inspirerar och motiverar. Du är så underbar!!! Många kramar från Lund.

  5. So lucky to have your mom visiting!
    These cat shoes look super cute, so stupid you can’t walk with them, sometimes i wonder if brands try on the products they sell!
    That night view of the street is magical!

  6. nomnomnom jag tror jag dör på pastan, tryffel <3
    och en fråga bara, bor inte din mamma hos dig när hon är i new york?

    puss

  7. Hej Sandra! Kan inte du berätta om dina erfarenheter kring revitalash? Jag är sjukt intresserad av att köpa sånn! Men jag läste om bieffekterna som kan bli riktigt hemska och jag har känsliga ögon så då kanske det blir värre för mig? Då blev jag lite osäker, men är väldigt sugen dock..

  8. Hej Sandra, eller vem som helst, egentligen!

    Jag behöver hjälp. Massor. Min egen mamma ligger på sjukhuset och är jättesjuk, hon har cancer i lever, skellett och lungor och åh, överallt känns det. Jag vet inte hur jag skall klara av att leva utan henne, med pappa och min lillebror. Hon är den finaste lilla mamman på jordklotet och kommer kanske inte leva till jul. Vad ska jag göra? Jag gråter och kramas och ringer och pratar men mamma blir bara sjukare och jag blir ledsnare och inget kommer få henne frisk. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. hjälp

  9. använder annat namn igen, jag känner mig som en minispion.

    alltså okej såhär, vi låg med varandra för en månad sen, och jag vill verkligen säga till honom nu att jag vill vara ihop med honom för jag kan inte tänka mig någon finare, men i skolan så blir jag bara helt stel och vågar knappt gå förbi, tittar inte åt hans håll och kramar bara flyktigt. Han blir likadan, när jag har en bra dag, och faktiskt kramar om honom på riktigt så kramar han lika hårt tillbaka, men jag får panik för det känns som om vi river sönder oss varje dag. Hur vågar man göra det som jag vill göra, hur gör man ens???
    det är så sjukt att det ska behöva vara såhär, vi har ju liksom legat nakna brevid varandra.

  10. Sandra, jag måste bara fråga en sak! Röker du inför din mamma? Alltså, jag vet att du är vuxen osv, men känns det inte konstigt? Puss!

  11. Helene & Lovisa – japp!

    Bodil – det ar en knytblus fran topshop, fran forra sommaren. kram.

    Annika – PUSS!

    Lina – jovisst ar det det! Sa nu ar det tradition :)

    J – jo hon bor med mig! kram

    Tracy – med tanke pa hur mycket dumt det star om det nu i Sverige sa kan jag nog inte tipsa om det! Jag har inte fatt nagra bieffekter men manga andra har ju. kram.

    Magdalena – fina alskade du. jag kan inte ens satta mig in i hur fruktansvart det maste vara. Finns det nagon har inne som varit med om nagot liknande som vill prata med magdalena? Skriv ut din mailadress sa kanske ni kan brevvaxla lite! Skulle ocksa nog lasa Underbaraclaras blogg, och kanske langt bak i arkivet ocksa fran den tiden da hennes mamma var sjuk och gick bort. Ibland kan det hjalpa att lasa om andra som varit med om det. puss.

    maria – prata med varandra pa facebook chat eller sa! man ar ju modigare nar man inte star rakt framfor varandra. ett hej kan ju racka till en borjan. och sen kanske en fragan om att ta en fika eller sa. puss

    elsy – japp jag roker framfor henne, ar ju vuxen. kram.

  12. Magdalena!

    Jag har varit i precis samma situation. Förutom att jag inte har någon pappa så när min mamma dog försvann hela familjen. Man överlever. Konstigt nog överlever man. För att man måste och för att vi är programmerade att klara av svåra, tunga grejer.

    Det har gått tolv år sen min mamma dog nu. & jag trodde inte jag skulle klara mig en endaste dag. Men det gjorde jag. & istället för att vara bitter och ledsen så är jag tacksam för att jag fick ha min fantastiska mamma i 24 år. Jag hade en sjukt bra mamma, såklart den bästa. & det är det inte alla som har så jag är glad att jag fick ha henne så pass länge i alla fall.

    Finaste mamman!

    Men sjukdomen är förrädisk, ilsken och elak och det är fruktansvärt att befinna sig där du är just nu.

    Vill du prata så maila mig, mailadressen hittar du på min blogg.

    Kram

  13. Bilden med alla människorna som åker skridskor…. Gud vad lik den är plattan! Duvet om man står med ryggen mot kulturhuset där ovanför plattan och tittar ner på den…. :O

  14. Det är nog det bästa med dig Sandra. Din relation och ditt sätt att se på din mamma. För mammor är antagligen den viktigaste personen i ens liv på många sätt.
    Jag känner mig så himla lättad över att ha min egen i samma stad. Pappa är såklart megaviktig han också men på något sätt går det lika bra att prata med honom i telefon. Det ger samma effekt som att faktiskt träffa mamma. Senast igår bjöd hon mig på lunch och vi satt länge och pratade om massa viktiga, och oviktiga saker, och hon berättade för miljonte triljonte gången att jag duger. Och när hon säger det så är det som att all ångest över allt trillar av. För om mamma säger att jag duger så måste det vara så. För mammor är allsmäktiga.
    Så när du skriver om din mamma med sån enorm kärlek så är det som att du skriver om min också. Hur mycket hon betyder. Hur viktig hon är.
    Och folk som uppskattar sina mammor kommer jag förevigt att tycka är bra, fina människor.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>