låt vargarna komma.

låt vargarna komma.

Läste ut Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt förra veckan. Jag köpte den efter att tre bloggläsare hade rekommenderat den till mig, oberoende av varandra. Ett enda litet exemplar fanns kvar i min närmaste bokaffär, så det måste förstås varit ödet.

låt vargarna komma.
Låt vargarna komma handlar om fjortonåriga June som bor i en förort till New York tillsammans med sin syster Greta och deras mamma och pappa. Året är 1987 och Junes morbror Finn är sjuk i aids. Faktum är att han dör ungefär trettio sidor in i boken. Finn är Junes allra bästa vän, han bor i en inbonad lägenhet mitt på Manhattan, målar tavlor, kan allt om historia och är allt det som hennes klasskompisar inte är. När han dör vet hon inte vad hon ska ta sig till.

låt vargarna komma.

På begravningen ser hon en man som smyger omkring i utkanterna av sällskapet. ”Han är inte bjuden” informerar hennes syster Greta. ”Det är Finns speciella vän, han som dödade honom.” Här kan man förstås börja ana att Finns pojkvän, eller så kallade ”speciella vän,” och June kommer att hitta till varandra om några kapitel. Och visst gör de det, trevande och på ett sorgligt men högst nödvändigt vis, eftersom de är de enda två i hela världen som älskat samma person lika högt.

låt vargarna komma.

Låt vargarna komma är en väldigt fin bok. Den handlar både om att vara fjorton år och ganska ensam, om att sakna någon som aldrig mer kommer komma tillbaka och om att hitta vänskap på oväntade platser. Och om kärlek såklart. Och lite mysterier är förstås också inbakade. Stundtals lite för amerikansk om ni förstår, men inte så att det emot för mycket.

låt vargarna komma.

Jag tycker boken i sin dramaturgi och på många sätt i sitt ämne liknade John Greens Förr eller senare exploderar jag men till skillnad från Greens bok där jag ibland kunde känna att dialogen var krystad och inte alltid särskilt verklig, tycker jag den här författaren lyckades så otroligt bra med det. Boken känns liksom, så himla verklig. Karaktärerna pratar som man faktiskt pratar, handlingen är oförväntad och boken är så otroligt välskriven och stundtals himla sorglig.

låt vargarna komma.

Och kunde känna igen mig och komma ihåg hur det är att vara fjorton någonting och bygga upp världar i hemlighet där allting var precis motsatsen till hur det egentligen var på riktigt. Finns här eller här.

.

 

Translation. Just finished Tell the Wolves I’m Homeby Carol Rifka Bunt. Such a lovely book, read about it and buy it here.

meningen med hela skiten.

Som några av er kanske har koll på har en av mina gulligaste vänner Nina gett ut en bok. Bara en sån sak. Den heter Meningen med hela skiten och handlar om jobb och karriär. Tyckte Nina beskrev det så bra själv, att man kan hitta information överallt om hur man skriver ett CV, men tänk om man inte ens vet var man vill skicka det då? Det är väl ungefär det som är grejen med den här boken, hur man kommer på vad man vill göra och hur man mår så bra och har så roligt som möjligt när man gör det.

Förutom att skriva mycket om sin egen karriär, och skolgång, och funderingar både som sextonåring och trettioåring, innehåller boken många vettiga handfasta tips. Tips som jag tror är viktigare än de flesta faktiskt; när man är nitton år och tror att hela världen har ögonen på en när man försöker lokalisera sig fram i det som kallas framtid. Ibland kan det exempelvis vara absolut högst nödvändigt att någon förklarar att ingen faktiskt bryr sig om en. Det är inte hela världen om man gör lite fel, eller byter karriär, eller hoppar på en läskig sak för att sedan direkt hoppa av den. Det löser sig.

Ett helt kapitel handlar om våra år i New York ur en yrkesmässig synvinkel. Om någon ny bloggläsare missat: Jag och Nina flyttade till New York 2010 för att vi fick jobb som ett kreatörsteam på en reklambyrå. Jag stannade sedan två och ett halvt år och Nina dryga två. Här har jag skrivit om när vi tog beslutet och vägen till utomlandsflytten.
Kapitlet handlar exempelvis om vad man ska tänka på när man flyttar utomlands och om amerikansk arbetsstruktur. Och om vår tid där såklart.

Älskade detta stycket.

Och så skriver Nina mycket om hur viktigt det är att inte glömma att ens kollegor även kan vara ens bästa vänner. Med ett exempel från en midsommar i New York när jag var väldigt väldigt ledsen och hon tog hand om mig. Här är  förrresten en gammal krönika från Sofis Mode när jag skrev om samma kväll (klicka för större bild).

Här är också ett bra men inte så alltid självklart tips (fast det borde). Man ska må bra och då måste man försöka strukturera upp sitt liv så merparten av det man gör är något man inte får totalångest av. Allt kan inte vara roligt såklart, men det ska heller inte göra så man ligger sömnlös.

Läs den! Alla ni som ens funderar litegrann kring yrkeslivet, oavsett om ni är mitt i det eller på väg in i det, jag tycker den här boken gör en lugn på ett väldigt bra sätt. Och glad & pepp för den delen med. Finns att köpa här och här.

photo1-5

Och blev så glad när jag hittade det här längst bak i boken <333333

.

Translation. One of my best friend’s Nina has written a book about work and career and it’s awesome.

högläsning och frukost.

hoglasning

Imorgon tisdag är det frukost och högläsning ur min bok på fina hotellet Miss Clara, det hela anordnas av Early Art.
Mellan 8.00 och 9.00 kommer jag läsa ur Det handlar om dig medan ni kan äta frukost och lyssna innan det är dags att åka iväg till era jobb eller skolor. <3 Mysigt va? Kom kom!
Du måste anmäla dig för att vara med och det gör du här, platserna är begränsade.

Förresten handlade bokpodden Ett eget rums senaste avsnitt om min bok och då sa dom att det var den bästa boken de läst i podden hittills och jämförde den med Françoise Sagans romaner åh <3

puss!

 

Translation. Tomorrow morning I am reading aloud from my book at the hotel Miss Clara in Stockholm.

the list about books.

ookbind

Snabbläsare eller långsamläsare?
Fort. På gott och ont. Om jag inte hänger med på grund av för lååånga meningar tröttnar jag fort för att jag vill att det ska flyta. Säkert många bra böcker som fått stryka med på grund av det :’(

Tegelstenar eller tunnisar?
Tunnisar helst, om det inte handlar om en författare jag redan tycker om, som Murakami exempelvis (ursäkta att jag pratar om honom så mycket), då kan boken helst vara 500 000 sidor lång. Eller om boken fångar en sådär såklart egentligen, då kan den gärna pågå för evigt.

Bibliotek eller bokhandel?
Bokhandel. För att jag aldrig lämnar tillbaka saker.

Ljudbok eller e-bok?
Ingen av dem helst.

Inbunden eller pocket?
Inbunden känns flottare men pocket är enklare i väskan. Kan man säga ”inte för stor bok”? Så länge man kan hålla den i en hand gör det det samma om den är inbunden eller pocket.

Vampyrer eller spöken?
Oj. Varken eller tror jag? Gillar övernaturligt stundtals men då helst odefinierbart.

En i taget eller slalomläsning?
En i taget.

Nytt eller gammalt?
Antingen totalklassiker eller rätt så nytt. Eller så har det blivit på sistone.

Bokmärke eller hundöra?
Hundöron högst upp för att komma ihåg var jag är och hundöron där nere för att komma ihåg var det var vackert.

Snacks eller godis?
Om vi pratar läslektyr och man får önska heeelt fritt säger jag nog vin? Vid en pool en julidag i ett utomlands-land.

Biografier eller memoarer?
I sådant fall memoarer, men helst skönlitterärt.

Skräck eller chicklit?
Helst ingen av dem.

Soffan eller sängen?
Sängen. Men bäst är utomhus.

Inne eller ute?
Uteeeeeee.

Originalspråk (engelska) eller översättning till svenska?
Översatt. Om det inte är på amerikanska, gör sig ej bra på svenska.

Poesi eller prosa?
Prosa helst, men poesiprosa är nog en favoritgenrer. Meningar man kan spara.

Kvinnliga författare eller manliga författare?
Om boken är bra gör det detsamma.

Boken eller filmen?
Boken.

Kokbok eller Bakbok?
Kokbok. Bakar cirka aldrig.

Kärlek eller spänning?
Kärlek!

Första vuxenboken jag läste och verkligen gillade:
Stolthet och Fördom av Jane Austen. Var en sucker för Jane Austen i mellanstadiet. Har nog mycket att göra med att en väldigt populär tv-serie byggd på tidigare nämnd bok gick samtidigt.

Klassiker jag hävdar att jag läst men aldrig tagit mig igenom:
Mästaren och Margarita. Försökt ca fem gånger.

Jobbigaste bok jag läst:
Flugornas Herre när jag var tretton. Visste inte hur ångesten skulle försvinna efteråt.

Bästa barnboksförfattaren:
Roald Dahl! Alla gånger.

Bok som berört mig mest:
Den Oändliga Historien av Michael Ende tror jag. Jag var nio år och har sedan dess läst den säkert tjugo gånger. Tycker den är så oerhört sorglig, spännande, filosofisk och berörande.

Recencera din senast lästa bok:
Jag läser Meningen med hela skiten av min kompis Nina. Tänkte skriva mer om den nästa vecka!

två listor ihopsatta. den här & den här.

 

Translation. A list about books. Read it by using the google translation button in the right frame.

 

photo source.

 

 

en människas hjärta är som en fågel i natten. den väntar tyst och stilla på något och när tiden är inne flyger den raka vägen mot det.

Min favoritförfattare kom ut med en ny bok för några veckor sedan. Älskar Murakami så mycket, tycker hans språk har en förmåga att göra så att man helt sluts in i det, vad som helst kan hända runt omkring det spelar ingen roll. Den färglöse herr Tazaki var även den precis så.
Boken handlar om Tzukuru Tazaki, en man som bygger tågstationer i Tokyo. Han har inga vänner och lever ett liv där han vaknar, jobbar, sover, och så har det varit i sexton år. Men innan det, för sexton år sedan, var han en del av ett kompisgäng på fem personer. De var alla bästa vänner och umgicks jämt, tills en dag när de andra fyra skjuter ut honom ur gruppen utan att förklara varför. De slutar helt plötsligt svara på hans brev och samtal. Det här går och gnager i Tzukuru i år utan att han berättar det för någon överhuvudtaget, tills han träffar Sara. Han öppnar upp sig utan att själv förstå varför och Sara säger att han måste försöka få ett avslut. Hon kommer inte kunna ge sig själv till honom om inte han tar hand om sitt förflutna. Och så börjar en resa där han ska hitta dessa fyra personer, som nu är utspridda över hela världen, och försöka få dem att förklara varför de en dag inte ville vara hans vän något mer.

Han tar sig bland annat till Finland. Mysigt att någon av Murakamis karaktärer florerar runt i ett land ganska likt det vi bor i, äter pizza margherita på ett sunkhak och fascineras över den skandinaviska sommarsolen som aldrig går ner.

Boken handlar väldigt mycket om självinsikt och att hitta sig själv, för hur ska man veta vem man är om man inte har en enda vän? Den är även otroligt spännande, man vill SÅ veta vad som har hänt i den där kompisgruppen och Murakami drar ut på det på ett nagelbitande sätt. Som det står på baksidan av boken: ”Snart blir han varse att det vilar ett kusligt mörker över gruppens strävan efter den perfekta vänskapen”. Iiih.

Och om kärlek förstås, tyckte meningen här över var så väldigt vacker.

Allt som allt – svinbra bok. Som vanligt efter att jag läst honom har jag svårt att börja läsa något annat, för inget kan liksom mäta sig. Läs läs!

 

Translation. Just finished reading The Colorless Tsukuru Tazaki and His Years of Pilgrimage. A wonderful, philosophical and exciting book that I warmly recommend.