Sputnikälskling.

Jag har precis läst ut Sputnikälskling av Haruki Murakami. Och pust och åh och herregud, som vanligt och med alla hans böcker ville jag aldrig den skulle ta slut. Jag satt med andan i halsen och minst tjugofem fjärilar i magen när jag läste de sista sidorna.

Boken berättas av T, hopplöst förälskat i den 22åriga lite bräckliga författarinnan Sumire som i sin tur är kär i Myu, en berest affärskvinna. Efter nattliga samtal i japanska telefonkiosker, rödvinsmiddagar, timslånga hångel och resor till Italien och Grekland försvinner plötsligt Sumire spårlöst. Myu och T, tvingas lära känna varandra för att hitta nyckeln till Sumires försvinnande.

Precis som alltid skriver Haruki Murakami på ett sätt som gör mig fullkomligt tillfreds och samtidigt på konstant högspänn. Hans ord är så perfekt placerade att man liksom inte förmår sig till att vara avundsjuk, istället rysligt glad över att någon har översatt det här till svenska så att man får vara med om sådana här sprakande små läsupplevelser.

Ungefär såhär kändes boken:

foto: 1 2 3

.

I’ve just read Sputnik Sweetheart by Haruki Murakami.  I loved this love story so much. please read it.

I knew that I was falling in love, but it wasn’t with him.

De allra finaste delarna ur History of Love av Nicole Krauss.

.

My favourite quotes from History of Love by Nicole Krauss.

No One Belongs Here More Than You.

Det här är den senaste boken som nu har fått flytta tillbaka in i bokhyllan efter några bussturer och tysta luncher. Nu komplett med taxöron och blyertsstreck.

Ingen hör hemma mer än du är en novellsamling av finaste Miranda July. 16 korta och långa noveller som handlar om allt från hur man lär sig simma i ett vardagsrum till känslan av att ta bort ett födelsemärke och inse att det innehöll hela ens person.

Varje gång en av novellerna tog slut önskade jag att nästa kapitel innehöll en fortsättning istället för en ny historia. För även om vissa inte var längre än tre sidor skriver hon på ett sätt som gör att man inte vill något annat än att lära känna personerna mer. Man vill veta mer om jordbävningsexperten som är besatt av prins William, mer om kvinnan som tvingar sin sexuellt frustrerade man att bli statist. Man vill veta mer om alla de här konstiga människoödena, om flickan som är så olyckligt förälskad i sina bästa kompis att hon går med på att ligga med henne i peruk så att bästisen ska slippa tänka på att det är hon.

Läs alla på en gång, några i taget, en ibland, men läs den i alla fall.
Den är så sorgsam och knäpp på samma gång och nuförtiden är jag extra kär i Miranda July.
Den finns exempelvis här och här.

I’ve just finished No One Belongs Here More Than You by Mirandy July.  A wonderful quirky and sad book that you definitely should read.

pappan och havet.

En obestämd eftermiddag i slutet av augusti gick en pappa omkring i sin trädgård och kände sig onödig.
Så börjar Tove Janssons bok Pappan och havet. Och det sammanfattar den här lilla historien ganska fint. Om en familj som packar ihop sitt liv, tar en båt ut över havet till Ön. Där flyttar de in i en fyr som inte fungerar för att leva ett liv där pappan kan ägna sig åt ritningar och beskydda sin familj. En familj som från början inte behövde beskyddas men innehöll en pappa med behovet att beskydda.
För vad kan pappor göra när de inte är ämnade till att leta vackra stenar eller laga mat? tänker muminpappan och känner att det här med att vara pappa inte alltid är så enkelt.

Varje morgon sätter pappan kryss i en gammal kalender så att de ska minnas dagarna. Men istället flyter de ihop till en grå massa och när man inte vet om det är torsdag eller söndag är det omöjligt att leva säger muminpappan.
Muminmamman blir aldrig arg, ifrågasätter aldrig. Hon ser pappan tillbringa dagarna med att leta skatter som inte finns och göra viktiga ritningar i en bok hon inte får titta i. Hon ser hur lilla My skapar sina egna äventyr och hur mumintrollet tar sin sovsäck och flyttar utomhus. Tänk om mammor också fick leka, tänker muminmamman när hon uttråkat klottrar kaprifoler på fönsterbrädet. Kaprifoler som en dag slår ut på både väggar och golv, för när dagarna är så långa och flyter ihop med varandra får blomklotter inte längre plats på en fönsterbräda.

Pappan och havet var alldeles underbar. Sorgsam och obehaglig och lättsam och fin på samma gång med tvära vändningar man sällan var beredd på. Hur små troll som vill börja nya liv istället fastnar i roller som gräver ner dem djupt och fast i marken. Och hur öar inte kan bestämmas över och att det inte spelar någon roll hur många matematiska formler man gör över ett hav för det lever sitt eget liv. Och hur allting plötsligt kan kännas lite bättre med kaffe, födelsedagskalas och kakor.

.

I’ve just finished Tove Jansson’s book Moominpappa at sea. It’s a wonderful little story about how the moomin family moves to a small island in the middle of nothing. Instead of feeling safe and calm, everyone has the same problem as home to struggle with, but the small island just make the problems seem larger.

lite boktips som har varit.

När det är sommar borde man bara ligga i gräset och titta på ord hela dagarna.
I och med att metrobloggen saknar kategorier tänkte jag därför göra en liten sammanställning om böckerna jag har tipsat om här förut.  Jag hoppas att jag inte har glömt någon, det är inte helt enkelt att komma ihåg.
Så:

Gunnar Ardelius – Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket
Om den första kärleken. Om alla små saker man har tillsammans och hur man längtar sönder kroppen fast han ligger bredvid.

Haruki Murakami- Fågeln som vrider upp världen
En 800 sidor lång gåta som innefattar en torrlagd brunn, en katt med en trasig svans, en flicka döpt efter en grekisk ö och en löjtnant som skriver meterlånga brev. Och kanske framförallt en märklig blå fläck på en kind.

Mark Haddon – The curious incident of the dog in the night-time.
En historia om Christopher som är född med asbergers syndrom. Boken är skriven som om Christopher själv skrev den vilket gör den alldeles sagolik och märkligt spännande.

Dan Rhodes – Skeppsbrott
En novellsamling om flickvänner. Varje novell är en halv sida och jag gjorde taxöron på nästan varje sida för att hitta tillbaka och läsa igen.

Haruki Murakami – Norwegian Wood
Jag vill bo i den här boken. Ville aldrig att den skulle ta slut. Om ett Tokyo i slutet av sextiotalet.

Cecilia Hansson – Revbensdagar, morgnar
En poesisaga om kärlek.

Tove Jansson – Sommarboken
Tove Jansson skriver om en sommar mellan en farmor och en liten flicka.

Joan Sinclair – Pink Box
En fotobok om de japanska sexklubbarna. Fascinerande med fantastiska bilder.

Linda Skugge – Saker under huden
En sönderläst bok om tonår. Så sanslöst träffande och obehagligt sorglig.

Tim Burton – The Melancholy Death of Oyster Boy and other stories
Vi älskar ju Tim Burton, visst?

Jonathan Safran Foer – Extremely Loud and Incredibly Close
Något av det bästa jag varit med om.

Jonas Gardell – Präriehundarna
Jonas Gardell är min favoritförfattare och jag älskar alla hans böcker men på något vis är det alltid den här jag tenderar att läsa om.

Heck’s Pictorial Archive of Nature and Science
Så himla fina bilder på djur och natur. Jag vill klippa ut och sätta upp på väggen.

Nicole Krauss – History of love
Den största boken om kärlek som jag någonsin läst.

Rob Ryan – This is for you
Om kärlek! Alla bilder har herr Ryan klippt ut och gjort till mönster. Fantastiskt fint.

Catti Brandelius – Miss Universum
Miss Universum skriver om feminism och lite annat på ett helt knäppt, självklart vis.

Sophie Dahl – The man with the dancing eyes
Roal Dahls dotterdotters första bok som handlar om champagne, resor och kyssar.
.

Some of the books I’ve written about on my blog. Click "in english please" in the pink right frame to read this in english.

Someone’s in trouble, bobtail!

På mitt landställe finns många hemliga skatter gömda. Som den här boken som min mamma läste 1969. Det är en tidning med hård pärm,  för en flicka på sextiotalet mellan barn och tonåring.

Det bästa med boken är alla frisyrer.
Själv ligger jag i något slags mellanläge nu vilket innebär en helt oexisterande frisyr.
När jag tittar i Judy för girls från 1969 vill jag bara spraya, tupera och köpa ett gäng nya diadem.

jag röstar för fler modereportage med klippdockor.

Behöver ni ännu mer inspiration såg jag requiempouruncon gjort ett liknande inlägg.

My mum’s Judy for Girls from 1969.

sommarboken.

Sommarboken av Tove Jansson läste jag ut för någon vecka sedan. Och nu när det är början av juni och allt är det här en alldeles ypperlig bok för dig att tillbringa tid med.

Boken handlar om Sophia och hennes farmor (och pappan som mest känns som ett skugga i bakgrunden långt bort).  En tre månader lång årstid på deras landställe vid vattnet. Upptäcksfärder, stormar och bortsprungna katter. Jag fick sommarkänsla från tårna och uppåt.

Alla kapitel handlar om olika äventyr så om man vill skulle man kunna läsa den som en novellsamling. Korsa mellan olika sidor, hoppa över och hoppa i. Otroligt fint är det, på ett mycket tove jansson-tryggt sätt.

I just finished The Summer Book by Tove Jansson.  It was absolutley delightful!

Kriktor.

det här var en av mina favoritböcker när jag var liten.
jag fick den av min pappa som också hade den, när han var liten.

jag tänkte att vi skulle bläddra lite för att illustrationerna är fantastiska.

Boken handlar som ni ser om ormen Kriktor som kommer i ett paket till en fransk liten tant.
Det börjar först klurigt men ordnar förstås upp sig:

(jag älskar för övrigt när översättare tar sig sådana här friheter)

slut!
och himla fint tycker jag. gamla barnböcker är ibland som små collage av inspiration och små knäppa idéer.
.

Crictor by Tomi Ungerer was one of my favorite books when I was very young.

The Wind-up Bird Chronicle

Jag blir glad när jag har skrivit om en bok och upptäcker att den inte långt senare dyker upp på flera olika bloggar. Små citat, en recension. Det kan ju vara en ren händelse men fint är det i alla fall.

Böcker är till för att spridas vidare och jag har läst den här boken nu. Eller det var ett tag sen, men ändå.
800 sidor lång har den fått följa med mig lite överallt.  På bussen, över en lunch, i en park, mellan hans lakan.
Sista natten låg jag själv i min säng och mitt hjärta bultade så högt under täcket att jag var tvungen att gå upp och titta efter om jag hade låst dörren.
Jag läser nämligen inte läskiga böcker. Jag ser inte på läskiga filmer. Jag rör mig gärna inte i mörker och jag har aldrig haft Skansens tarantella i handen.
Av den enkla anledningen att jag inte tycker om att vara rädd.

Och det här är en obehaglig bok. Den är spännande, konstig, och stundtals mycket läskig. Men den är också romantisk, sagolik och mjuk. Alltihop på en gång.
Och jag skrev ju om Norwegian Wood som var den första boken jag läste av honom, och lite så som jag beskrev den är Fågeln som vrider upp världen också. Man dras med in i ett språk och vill aldrig läsa någon annan författare någonsin mer. Man lär känna alla karaktärer så till den grad och boken får bara inte ta slut.

Fågeln som vrider upp världen handlar om Toru Okada som lever ett rätt vanligt liv till den dag då hans fru försvinner. Samtidigt kommer ett gäng märkliga människor in i hans liv. Som Kreta och Malta Kano som kan se in i framtiden, den spinkiga kedjerökande grannflickan, Kanel och Muskot som är så vackra att man tappar andan eller den gamla löjtnanten som varit med om alldeles fruktansvärda saker under andra världskriget.
Toru hamnar i ett spindelnätsdrama och i jakten på sin kärlek börjar han att spendera den mesta av sin tid i en djup torrlagd brunn för att kunna lösa gåtan.

På bokens baksidan står det att Fågeln som vrider upp världen är en mörk Alice i Underlandet. Och det kan nog stämma.

Läs den.

I’ve just read the The Wind-up Bird Chronicle by Haruki Murakami and I loved it.