- what wonderful thing didn’t start out scary?

















my screencaps.
.

Jag såg Warm Bodies igår kväll. Skrev om den i januari när jag gjorde ett inlägg om filmer jag såg fram emot i år, om ni minns? Warm Bodies utspelar sig i en värld där zombies snart har tagit över hela planeten. En enda stad med människor finns kvar och när en grupp ger sig ut utanför murarna för att hitta mediciner träffas R och Julie. Även fast R är zombie känner han något, något helt annat än att han bara vill äta hennes hjärna och inälvor så att säga. Så han kidnappar henne till sitt hem, och där lär de långsamt lära känna varandra (långsamt eftersom det är rätt svårt för en zombie att prata liksom). Allt eftersom dagarna går märker han hur han håller på att förändras till någonting annat, något odefinierbart, men som i alla fall inte längre är en zombie. Och sedan händer en rad dramatiska händelser som leder upp till ett krig. Och ett gäng andra grejer. Ja, ni får ju se själva. Se den i alla fall, megaromantisk och sorglig och rolig.

I saw the zombie movie Warm Bodies last night and loved the humour and warmth in the movie, and the chemistry between the two main characters.

Rodeo

I don’t know I just got a feeling about her, you know when a song comes on and you just got to dance.













my screen caps.

Igår såg jag Blue Valentine för första gången. Som jag har bävat inför den filmen. Inte vågat se den. Laddat ner men raderat den från datorn, sett enstaka klipp på youtube. Därför att den handlar inte bara om kärlek som går åt skogen, det är dessutom tillsammans med Ryan Gosling. Men igår var det i alla fall dags, för att det är vår nu, nästan i alla fall, och det vintertunga är borta. Jag tänkte att det gör ju inget om man gråter lite. Det kan va fint att gråta på tisdagskvällar till och med.
Men vet ni. Jag fick inte ens fram en enda kort snyftning. Ingenting. Jag tyckte det bara var en så himla fin film. Att de var så kära, att de kämpade tills det överhuvudtaget inte gick längre. För så ska man göra nämligen tycker jag, kämpa och kämpa för varandra och när man till sist inser att det inte går längre, så har man i alla fall värdesatt det man haft. Och därför tyckte jag inte att den var så himla sorglig faktiskt, bara sjukt romantisk på det där tragiska viset. Eller så är jag kanske bara cynisk, avmätt med åren. Jag är övertygad om att något litet dör inuti en varje gång det tar slut med någon.
Väldigt fin film, megaromantisk. Se den.

YouTube Preview Image

sandra

It was once said of Catcher in the Rye: That rare miracle of fiction has again come to pass. A human being has been created out of ink, paper and the imagination.

Tack för alla filmtips i helgen. Såg så oerhört många filmer, nästan så jag bara minns typ hälften? The Perks of Being a Wallflower hamnade definitivt på topp 20-listan av favoritfilmer, hade helt glömt att den kommit ut, så tack så väldigt för påminnelsen.
Den filmen som det tipsades nästan mest om i kommentarerna, ganska otippat nog, var Ruby Sparks. Den var väldigt fin, så jag tänkte tipsa vidare.















(my screencaps)

Ruby Sparks handlar om Calvin, en av USA’s mest lästa och prisbelönade unga författare (inte på riktigt alltså, men i filmen). Han har levt på sin debutroman i tio år, och nu är han 29 och har en obeskrivlig skrivkramp. Tills en natt då en rödhårig flicka i turkosa strumpbyxor dyker upp i hans drömmar, som han inte kan släppa. Han bestämmer sig för att skriva om henne, egentligen enbart för att lära känna henne bättre. Vad hon heter, vad hennes favoriträtt är, hennes första förälskelser, hennes oskuld, hennes hemligheter, hur hon uttalar vissa ord, vad hon är rädd för och så vidare. Han inser efter ett par nätter av febrilt skrivande att han håller på att förälska sig i sin egen karaktär. Hur gör man då, när hon plötsligt står i ens kök, livs levande?
Väldigt gullig film. Och sorglig också. Så som det ska vara.

YouTube Preview Image
.


Saw a cute movie from the director of Little Miss Sunshine this weekend called Ruby Sparks, about an author falling in love with his own character. 

sandra

:(


source.

Hej, är så himla magsjuk. Ligger avslagen i sängen och dricker ljummen cola och tuggar rå potatis. Orkar inte att jag tappar bort en hel helg. Men vad gör man. Idag börjar det i alla fall kännas lite bättre. Torsdagsnatt var en himla mardröm.
Så det blir inte så mycket bloggande här idag. Men jag kan tipsa om saker jag sett:

Bachelorette. Rolig och mörk komedi med bästa Kirsten Dunst samt Rebel Wilson, Lizzy Caplan och Isla Fischer.
Huset som Herman byggde. Dokumentär om en fånge som suttit i isoleringscell i 31 år. En konstnär låter honom designa sitt eget hus. Han vill bara ha blommor överallt, överallt man tittar. Fint och sorgligt och intressant.
Den här fina Boy by Band of Outsiders kavajen på 70% rea.

Har ni något filmtips, en rolig film helst, eller en katastroffilm om att världen går under snart. Kommer inte på någon och kommer ju ligga här ett tag.

Glad lördag iaf!
.


I’m sick. Do you have any movies to recommend? Preferably funny ones or about catastrophes, like Independence Day.

sandra

I think we’re just gonna to have to be secretly in love with each other and leave it at that, Richie.


Fick en så väldigt fin fredagspresent/försenad julklapp av Mathieu igår.


Kudde med Margot och Richie Tenenbaums. Fick flytta in i min säng direkt. Från Society6.com


finaste paret <3
.


Mathieu gave me this lovely Margot and Richie Tenenbaum-pillow from Sociey6.com <3

sandra
Niotillfem
my name is sandra and i'm from stockholm. i like fridays, pasta carbonara, scrabble and young handsome men. i have one of sweden's biggest blogs with over 170 000 visits a week. besides blogging i work as a freelance writer. my first novel is coming out in april 2014. e-mail love letters and other things to sandrabeijer@gmail.com
you can find my portfolio here.
Instagram: sandrabeijer
It's a wrap with @jeansforall ! 👏✌️
Arkiv
Twitter @niotillfem