stones in exile.















(my screencaps)

Nina tipsade mig om en Rolling Stones-dokumentär som jag nu måste tipsa vidare om till er. Mest för att de är så himla heta allihopa och man helst vill resa tillbaka lite i tiden över helgen.
1971 flyttade hela gruppen till Nice i ett halvår på grund av skatteproblem. Där bodde de i en villa med alla barn och fruar och rökte gräs, drack rödvin och spelade in skivan Exile on Main Street om nätterna. En fransk fotograf kom dit för att ta lite bilder men det blev helt enkelt så att han stannade med dem under hela tiden och dokumenterade vistelsen. Och så blev det den här dokumentären, Stones in Exile. Himla bra, och tjejerna är så jäkla fina i sina långa luggar, brittiska tandrader och tunga ögonfransar.
Se vetja!
.


Nina recommended the Rolling Stones documentary Stones in Exile and I watched it a couple of days ago. Fell in love with that summer of 1971 when they all lived together in a villa in Nice and made the album Exile on Main Street.

moonrise kingdom.

Jag har fått tio biljetter till Moonrise Kingdom och de ska förstås ni ha!
Bion är den 5 juni i Stockholm klockan kl 18, plats återkommer jag med till vinnarna.
De fem första som kommenterar får gå med en kompis. Glöm inte att skriva din mail i mailfältet. Lycka till och så vidare puss.

Translation.
A competition for my Swedish readers to win tickets to the movie Moonrise Kingdom.

well, you know, I thought it would be nice to get some mutual interests now that we’ve had sex, other than spitting and setting things on fire.










Jag såg Submarine för några dagar sedan efter att så många av er tipsat om den i kommentarsfältet. Och den var ju förstås hur fin och knasig som helst och jag blir alltid svag av kärleksfilmer med berättarröst och tonåringar med sura uppsyner. Hemliga lappar, fix-ideer och brittiska. Det blir veckans filmtips om någon kanske missat.
Jag hittade hela filmen på youtube så varsågoda:

YouTube Preview Image

.


Submarine is such a sweet and quirky movie. It’s from 2011 but I saw it last week and fell completely in love. I found the whole thing on youtube so here you go, enjoy!

michael, I think there’s something you don’t understand. you see, stephanie zinone is a pink lady, which means, if you’re not a t-bird, which you are not, you can look, but don’t touch.















(my own screencaps)

Jag var besatt av Grease när jag gick i mellanstadiet. Alltså på riktigt. Besatt. När jag gick i femman såg jag Grease hundrafemtiotvå gånger under ett år. Jag vet för jag räknade och skrev ner. Jag lärde mig alla repliker utantill, både på engelska och svenska. Jag hade två olika VHS-versioner av filmen för att de var översatta av olika personer så raderna skiljde sig lite i några scener.
Jag skrev in till KP och bad dem att publicera åtminstone en liten bild på John Travolta. Det fanns inte riktigt internet på den här tiden och därför omöjligt att få tag i bilder från filmen. Jag kom ihåg att jag såg en lärare i skolan en gång som läste en tidning och på TV-sidorna var det ett litet, litet foto på Olivia Newton John, kanske för att filmen skulle gå i repris på någon kanal. Och jag stod i flera minuter och samlade mod för att fråga om jag kunde få bara den sidan ur hans tidning, men vågade inte.
Jag hade istället bilder uppklistrade i bänken på en fyrtioårig John Travolta från Tittar Han Snackar! för det var det närmsta jag kunde komma. Jag kom även på den briljanta idén att ingen hade ju skrivit en bokversion av Grease så jag tog mig an uppgiften. Skrev slut en anteckningsbok.
När Grease 2 gick på TV en kväll satt jag bänkad med en tom videokassett i spelaren inställd på record. Efteråt var jag djupt, djupt besviken. Inget stämde ju. Hur kunde Eugene fortfarande gå kvar i skolan? Hur kunde tuffa gänget på tuffa motorcyklarna fortfarande vara de samma? Hur kunde Pink Ladies ha fem olika slags rosa jackor, hur hade de råd med det och vad kom den här påhittade regeln om att de bara och enbart fick dejta T-Birds? I vanliga Grease hånglade ju alla runt mest jämt.
Det var så många faktafel för en inbiten Grease-fantast att jag som elvaåring ville inget hellre än att ringa upp skaparna och rada upp alla saker de borde ha tänkt på. Såg den inte på många många år efter det, inte förrän jag blivit vuxen och inte var hjärtklappande förälskad i Danny Zuko längre. Nu älskar jag pastelliga Grease 2 just pågrund av sin uselhet. Och när Johnny Nogerelli kryper fram på bowlingbanan och sjunger för Paulette (som förövrigt är Liza Minnellis syster) att han är hennes kingpin honey så måste man ju dö litegrann bara för att:
YouTube Preview Image

I almost came as a shark actually, but then I realized an eagle’s slightly better.














Jag såg om Eagle vs Shark för några veckor sedan och tänkte därför om-tipsa. Det är få filmer som lämnar en så himlans glad efteråt. Dessutom är Jemaine Clement med och han är så fin, speciellt sovandes. En av de mest romantiska filmerna (och roligaste) jag vet, den förklarar så himla självklart känslan av att vara upp över öronen förälskad.
Här är trailern:
YouTube Preview Image


Re-watched Eagle vs Shark two nights ago and thought I would re-recommend it as well. This movie makes me so happy and it explains love in the most natural and cutest way.