Blogg

answers to past weeks’ comments.

Jag har alltid undrat en sak. Om en fest eller, gud förbjude, wow inte var så kul som du tänkt utan tråkig och kanske till och med lite hemsk – skulle du skriva det då eller romantiserar du det också? Det känns som ditt liv är så fantastiskt och rosaskimrande vackert även om du är oerhört ledsen och vill dö eller aldrig mer gå upp ur sängen. Jag gillar dig, missförstå mig inte, jag undrar bara om livet alltid är så vackert eller om du också har grå dagar där du slår ut ett glas mjölk över hela bordet, missar bussen och inte tycker att det är ett äventyr eller kladdar när du målar naglarna.
Ja alltså jag fotograferar ju kanske bara 1-2 kvällar per vecka. Resten av veckan gör jag väl sånt som folk gör mest, ser repriser på Vänner och Family Guy, dricker för mycket kaffe, äter tomatsoppa och somnar runt midnatt till valfri nedladdad serie. Men när jag går ut och festar och träffar vänner, då är det faktiskt nästan alltid sjukt himla kul. Jag tänkte lite på det där, att när jag var i tonåren kunde en kväll ofta bli ”dålig”. Då – när man letade febrilt efter hemmafester, efter alkohol, efter någon att hångla med osv osv. Det stod och föll med så mycket. Nu är det ju inte så. Jag går dit jag vill, jag hänger bara med människor jag tycker om, jag dricker om jag har lust och slutar när jag har lust och kvällen står inte och faller med ett hångel. Så ja, när jag fotograferar kvällar och skriver att jag hade megakul, då hade jag verkligen megakul. Men jag förutsätter att ni förstår att alla människor lever vanliga liv också, även de som verkar rosaskimrande. Tycker förstås mycket om mitt liv, men visst har det grånade kanter här och var precis som vilket liv som helst.

Hej! Vad tycker du om Göteborg? och vart bodde du under wow? Jag har bott här hela mitt liv, är nyfiken på vad du tycker om stan!!
Jag tycker Göteborg är megafint och väldigt romantiskt. Jag bodde precis vid Slottskogen i ett gulligt litet område med massa pastelliga hus!

vart köpte du dina buffalos??
solestruck.com , de har maaaaassor med olika buffalosmodeller.
Bara undrar, kom ni fram till något mer sen om varför du rasade så i vikt som du skrev om i våras..?
Nä, hälsoundersökningen visade bara att jag mådde finfint. Men har gått upp några kilo sen jag var som allra smalast i våras, så det var nog inget konstigt. ibland går man upp och ibland ner, orkar inte reflektera över det så mycket, äter som jag ska och då får det vara bra med det.

Kanske en dum fråga, men äter man allt på edamerbönan eller öppnar man dom och äter ”ärtorna”?
Öppnar och äter ärtorna!

kom att tänka på en onödig men lite rolig fråga, hur äter du dina kräftor? vilka delar och med vilka tillbehör och vilken dryck etc. grattis igen!
tacktack! äter stjärten och klorna och sörplar i mig smöret där bakom ryggen, ungefär så? tror det är som de flesta gör. Äter helst bara bara bara kräftor och inga tillbehör eftersom det är SÅ GOTT men mitt sällskap brukar väl festa till med någon västerbottenpaj och rostad bröd med brännvinsost och sånt! Öl tycker jag är gott att dricka till.

Är så himla dålig på matlagning! Skulle allra helst vilja laga goda och kreativa saker som du. Hur gör du egentligen, var du bra på sånt redan innan du flyttade hemifrån eller har det bara kommit med tiden? :)
Nej jag kunde inte ens koka ett ägg när jag flyttade hemifrån. Fick slå upp i en kokbok (back in the old days när inte internet var en självklarhet att kolla upp grejer på) för att se hur man gjorde. Jag blev intresserad med tiden efter att jag insåg att man inte kan äta färdiga oxjärpar från frysdisken och jordnötsringar till middag resten av sitt liv. Började prova lite försiktigt, mycket blev sjukt äckligt och det mesta jag stekte helt förkolnat, men till slut började jag få in knixen! Tycker det är roligt att laga mat, skönt att bara koncentrera sig på vad som ska hackas och kokas och inte behöva tänka på prick något annat.

Sandra! Gud vad jag älskar både dig och din blogg :-) Har bara en liten sak att klaga på.. Då du svarar på kommentarerna, kan du ändra så att din text är t.ex kursiv eller i en annan font, så är det lättare att läsa. Du rockar fett, tjejen :-D
åh tack <3 men på min dator är den det? jag använder firefox eller safari och då är frågan fetstilt.

Såg ditt inlägg sju stycken juli och jag vet att det är fel att kommentera utseende och vikt men jag ser ju att du har pendlat mycket upp och ned. Jag gör det också (från 2-3 kg till 8-10 kg upp och ned) eftersom jag inte är frisk från min ätstörning än. Har du någonsin sökt hjälp för din? Själv törs jag inte.
Hej! Jag har ingen ätstörning, men jag hoppas du hittar någon att prata med. det är jätteviktigt att ta itu med sånt där, och man ska ju inte gå omkring och må dåligt när man kan få hjälp ju. de år jag har vägt mer är de åren jag har ätit p-piller. jag har inte bantat på många många år och planerar inte att börja göra det heller. hoppas det ordnar sig. puss.

detta känns ett bra ställe att fråga kärleksfrågor på, så – hur vet man om man är kär i en person eller om det helt enkelt är kärleken man är kär i?
jag vet inte riktigt. när man längtar efter den personen väldigt mycket, tycker allt den gör är fantastiskt och charmerande och man tycker att de är det sötaste man sett när man sover kanske? jag tror kanske att om man är kär i kärleken sloknar nog intresset för personen ganska fort.

Hur länge har du rökt och när rökte den första cigg?
Rökt sen jag var sexton ungefär. ”Rökte” min första cigg när jag var fjorton. En kille jag gillade massor frågade om jag ville smaka på hans och jag sa lite avmätt ”javisst” och så förde jag den bara till läpparna utan att dra in röken. hade ingen aning hur man skulle göra.
När man vill flytta till ett land inom Europa, är det bara att flytta eller måste man ha tillstånd och grejer?
Så länge det är ett land inom EU tror jag det bara är att köra?

Du har väl sett The Great Gatsby!? Om inte, gör det <3
Japp, sett! Tyckte mycket om den, särskilt hur Leo spelade så tafatt och dödskär.

Jag ska åka till San Fransisco i slutet av augusti för första gången nånsin och såg att du hade bott på ett hotell där som verkar jättefint. Minns du vad det hotellet heter?
Näe det hotellet var väl fint men låg i helt fel område. Kolla hotell i Mission exempelvis, det tyckte jag var ett finfint område! kram

Haller pa ett inreda en lagenhet och undrar om du skulle kunna tipsa om nagra fina garderober/byraer/soffbord/lampor/detaljer? Alskar allt som finns under ”inredning” men kanske har du sett nagot nytt och fint? kram
Kolla på min pinterest! Finns här.

Jag undrar vad läste du på Berghs? Heltid, distans? Och vilken utbildningng? Är mycket fundersam!!
Läste den tvååriga copyutbildningen, den är heltid. Tror den heter reklam nu? kram!

Har du sett Ruby Sparks?! I sådana fall rekommenderar jag den VERKLIGEN till dig. Och till alla andra som läser detta!
Har faktiskt skrivit ett blogginlägg om den här, om du vill läsa :)

sandra, stämmer det att allt det bästa inte hänt än när man är 23, att det blir bara bättre hela tiden? ex wow. känner du att det är minst lika roligt eller bätttre från år till år eller tror du att man till slut känner sig för gammal för den?
Ja gudars vad det blir bättre hela tiden och vad dans&fest&pepp aldrig tar slut om man inte vill det. way out west var magiskt.

Jag tänkte på en grej. (OBS: inget hat, bara kul!) får du Mycket grejer pga bloggen? Liksom, du är ju ändå niotillfemSandra och har en (bra&fin) status. Men typ som nu, fick du backstagepasset för att du har just den här bloggen? Säkert en dum fråga men. <3
Nej såklart ingen dum fråga! Ja alltså, jag får ju presspass till Way Out West varje år, genom att jag ansöker om det. Det är inget jag liksom får som en present utan jag får ackreditering för att jag helt enkelt jobbar för Rodeo. Är du med? :)

Jamen, jamen, jamen… Who’s the guy on the first picture?;)
En jag tycker om. <3

Vilken festival måste man va på innan man dör? Vilken artist är den mest awesomigaste ni sett live?
Emmaboda var underbar när jag gick i gymnasiet, den är fin och snäll och hångelvänlig. Men nu älskar jag Way Out West för att den är så mycket mer än bara en musikfestival med hemliga spelningar och fester och allmänt peppig på de bästa sättet. Skulle även vilja åka till Coachella i Kaliforniska öknen, den tror jag är superbra.
Den bästa artist jag sett live är ju sjuuukt svårt. Men alla Håkan-konserter är ju jämt magiska. och så gillar jag Belle and Sebastian live mycket också.

Hej fina Sandra! Jag har funderat över detta en stund och måste bara fråga dig. I dina krönikor/texter är du ju alltid väldigt personlig,vilket är det bästa med dig! Men, oftast handlar texterna inte bara om dig utan också dina vänner eller före detta killar. Har det någon gång hänt att någon av dem som det handlar om har sagt till dig att dom inte vill vara med i dina texter? Eller att dom sagt att dom tycker inte om att bli citerade och berättade om inför en så stor publik? Var bara lite nyfiken. Kram
Nej ingen har sagt att de inte vill vara med. Det har hänt att någon blivit arg någon enstaka gång. Men texterna handlar i princip alltid om mina känslor och hur jag mår och är ju framförallt utelämnande för mig själv och ingen annan. Även när jag skrivit mycket om L är det ju i princip ingenting som handlar om honom och hans känslor utan bara hur ostabil och ledsen jag varit och min sida av saken. man kan ju iofs bli arg ändå, men jag försöker iaf tänka på sånt när jag skriver. kram.

vad har du för regler kring din blogg? eftersom du är anställd av rodeo, finns det något du inte får blogga om/måste blogga om? förstår att du tex inte får skriva illa om rodeo eller rodeos annonsörer osv, men finns det något annat du inte får? tycker att det skulle vara intressant att veta hur fri du är med ditt bloggande.
stod förresten framför dig i vipens toakö en gång och var så himla nära att ba HEJSANDRAILOVEYOU men jag gjorde inte det pga det hade ju varit himla knäppt och sådär och istället stirrade jag bara på dig med mina mörka ögon och du tittade tillbaka och då bytte jag riktning på blicken. så det blev ju ändå lite knäppt.
haha va fint :) och nej jag är helt fri med mitt bloggande, har inga regler överhuvudtaget! annars hade det varit lite knäppt tycker jag, vill kunna blogga om vad jag vill.

nn frågar: sandra, stämmer det att allt det bästa inte hänt än när man är 23, att det blir bara bättre hela tiden? ex wow. känner du att det är minst lika roligt eller bätttre från år till år eller tror du att man till slut känner sig för gammal för den?
elin svarar: Nu är ju inte jag Sandra, men för mig började livet på riktigt när jag var 24. Allt som var kul och fint innan dess bleknade i kontrast till det året. Nu är jag 27, och överlag känns det som allt som händer bara blir bättre och bättre.
sandra svarar: VERKLIGEN bara bättre och bättre. folk blir roligare, peppigare, snällare och vettigare. folk är ju i alla himla åldrar på wow, känner mig absolut inte för gammal på ett endaste vis.

sandra

Blogg

answers to past weeks comments.

Tänkte fråga hur mycket det kostade att komma in på Hollywood Forever Cemetery, var den värd att besöka?
Och var gjorde Joakim sin tatuering i NYC?
Joakim gjorde den på en tatueringsstudio i East Village som heter New York Adorned. Hollywood Forever Cemetery minns jag inte vad det kostade, tror att det var gratis och så betalade man extra för kartan så att man kunde se var alla kändisar låg. Tyckte den var helt okej men inget jag direkt skulle tipsa om i LA. Finns massa annat roligare man kan göra istället. Los Angeles Zoo megatipsar jag om!

Jag har en fråga till dig! Som lika inbiten pinterestnörd som du, vad sägs om lite tips på människor och boards att följa? Vill gärna ta del av guldkornen som verkar finnas på din pinterest, som jag för övrigt älskar! :)
Hej! Jag har gjort en pinterestfavoriter-inlägg en gång förut (du kan hitta det genom att söka på ”pinterest” på bloggen. Kan förstås göra’t igen med nya favoriter!

Har du känt att du blivit känslokall och bitter efter ditt uppbrott med L? Att du bara ska ut och gå hem med vem du vill för att bevisa att du är en självständig person som gör vad du vill, utan några känslor inblandade? Eller så fort någon visar dig lite känslor så blir du rädd och avvisar denna? Eller har du liksom aldrig tappat din romantiska syn på livet? Om du känt dig kall med hårda skal uppbyggda kring dig, hur river man ner dom? Detta är alltså en fråga! Inte påståenden :)
Nej inte längre, men definitivt i början av ett uppbrott känner man ju massor av fuck you life-känslor. Det är naturligt. Man blir ju väldigt ledsen och trasig av uppbrott, men efter ett tag försvinner de känslorna. Skalet rivs ner till slut. Det tar nog olika tid för alla, men till slut tror jag man kommer ut ur jobbiga grejer som en bättre människa.

Olivia: Jag är sexton och jag vet att jag ska till New York och att jag vill vara där i minst ett år och att jag då antagligen kommer behöva jobba, men jag vet inte hur jag ska få tag på jobb utan green card. Kan man leva på en servitrislön? Vad ska jag vänta mig som budget på det hela och liksom var ska jag bo. Villig att bo trångt och jag kommer antagligen att bo tillsammans med någon. Jag undrar även om man kan gå ut ensam och sätta sig med ett glas vin och få vänner för livet, funkar det? Väldigt väldigt tacksam för svar, även om du kanske inte vet allt. Hur gjorde du?
Linnea svarar: Kanske ser du inte det här eftersom det var några dagar sedan du kommenterade men here goes: Vill ej krossa dina drömmar angående jobb, men tyvärr är det skitsvårt att få arbetsvisum om du inte som Sandra redan hade utbildning, erfarenhet och blev anställd innan hon flyttade dit. Tyvärr.
Jag flyttade till New York för sju månader sedan, när jag precis hade fyllt 22. Läser reklam & marknadsföring på en rätt känd skola i NYC och tar CSN för detta vilket innebär att jag kommer ha SATANS mycket lån när jag går ut, men också en bra utbildning och kontakter . Kommer från typisk medelklassfamilj och hade inga större summor sparade när jag flyttade, CSN täcker hyra och det allra nödvändigaste men de flesta jag känner behöver jobba vid sidan av, vilket är olagligt men att jobba som t.ex barnvakt funkar pga svårt att spåra osv, har vänner som jobbar på bar, restauranger och så vidare. Bor i en liten lägenhet med min bästa kompis i Williamsburg och betalar för mkt hyra, men det går absolut att hitta okej hyror beroende på hur långt ut man är beredd att bo, och till vilken standard.
Har fått många vänner + världens bästa pojkvän på de månader jag varit där och ja, det stämmer att Amerikaner är mycket öppnare och ”vana” att träffa nya människor. Jag ÄLSKAR New York och vill bo där för alltid! Tycker du ska köra!

mikaela svarar: Har inga erfarenheter om att jobba i USA, men du kan inte tänka dig att plugga i New York? :) Alternativt att gå en utbildning i Sverige, som erbjuder praktik utomlands. Då kommer du till New York, utan krånglet med arbetsvisum (svårt att få, om man inte redan blivit erbjuden jobb, vad jag har förstått).
Och jag tror att det är mycket möjligt att få vänner för livet i New York. ALLA jag träffade där i våras var så öppna och underbara. typ som att alla snygga och fina och trevliga människor samlats i en och samma stad.

Sandra svarar: Precis som Linnea och Mikaela skrev så funkar det inte riktigt att ta ett servitrisjobb i USA, då måste du jobba svart och det kanske inte är det smartaste för om du åker fast får du inte komma tillbaka in i landet. Att få arbetsvisum i USA är klurigt och kostar massa pengar för företaget och det är en massa pappersjobb och fix (kolla under FAQ så har jag ett långt frågeinlägg ang det). Det bästa sättet att hänga i New York som ung person är att plugga, så får du studievisum. Inom EU kan du ju dock jobba var du vill!

Sandra jag vill stalka dina kompisar också. Kan du inte göra ett megainlägg där du länkar till deras bloggar? :D Eller har du gjort ett sånt tidigare?
De flesta har ju inte bloggar, och de som har brukar jag länka deras namn när de är med, kram!

Sandra, eller Rodeo, gick alla gamla kommentarer helt förlorade i om med bytet till nya layouten? Tråkigt. Jag saknar dem.
Kommentarerna verkar ha ramlat bort, Rodeo håller på att kolla på det nu!

Du som har koll på Paris, kan du inte göra en liten restaurang/café guide på ställen du tycker man ska besöka? Jag och min pojkvän ska nämligen dit för andra gången i slutet av augusti och hittade inga riktiga favoriter sist vi var där. Kan även tillägga att vi båda är studenter så plånboken är ju inte jätte tjock..
Kommer göra en Parisguide, men är lite långsam på det. Tills vidare kan du kolla på min gamla som ligger under ”reseguider” här i högra ramen samt kategorin ”om paris”. kram

Har du sett Norwegian wood än? Den har legat på min dator sen dagen den släpptes men jag har inte vågat sett den än! Minns att jag tyckte boken var så jädrans bra. Vågar inte riktigt förstöra det.
Boken och filmen är rätt annorlunda från varandra, men på ett bra sätt. Tyckte inte filmen förstörde bokens känsla utan kändes mer som någons tolkning av den. Den är väldigt vacker, tystlåten och konstnärlig. Tycker absolut du ska se den!

Hi Sandra! It’s so sad that we non-Swedes cannot read the comments anymore since Google won’t translate them anymore because of DISQUS. I always loved to read them! Could that maybe be fixed? It would make your blog so lovely again! Hey Rodeo-people, please change it back to translatable!
I agree that this is such a pity, I must say that even though DISQUS have some good features (like answering directly to other people’s comments etc) I miss the old way too. But there is nothing I can do about that, it’s Rodeo’s choice, but I will of course talk to them.

Pizzan ser fantastisk ut. Vill du ge receptet på pizzadegen? Jag misslyckas alltid och skulle jättegärna vilja ha ett recept på en pizzadeg som blir bra.
Jag använde bara en vanlig fryst margarita-pizza och la på grejer och extra ost!

Om jag vill dela med mig av någonting som är ”det finaste som hänt mig hittills iår”, vart ska jag skicka det till dig?
Jag har ju såna inlägg ibland, men du får alltid dela med dig om något fint som hänt dig i kommentarerna till vilket inlägg som helst, älskar att läsa om fina saker som hänt er!

Hej Sandra! Du verkar vara så klok. Hur ska man göra om man bara längtar ihjäl sig efter någon att hålla handen med hela tågresan, hångla överallt med och kunna vara sig själv utan att känna sig konstig? Jag bröt upp ur ett långt och slitsamt förhållande för ett och ett halvt år sedan och har kommit över det. Men jag kan inte träffa någon bra och fin kille som det klickar ned. Dessutom, om en kille är för snygg blir jag världens stelaste person, klart han inte blir intresserad då! Vad göra?
Håll i hatten och häng med kompisar och gör saker du tycker om och så händer det när man minst anar det. Något särskilt hemligt knep vet jag inte riktigt om, helt plötsligt står han ju bara där. För snygga killar gör mig också lite nervös, det är nog dödsvanligt tror jag. : )

Jag undrar var Ulrika köpt sin klänning? Så himla fin!
Hon hälsar att den är från & Other Stories!

Är det Aviva som var med som modell i amerikanska Project Runway? Ser då ut som hon i alla fall :)
Haha nej det är inte hon, har faktiskt fått den frågan förut. :) Men nä.

Du, jag satt och läste ett ganska gammalt inlägg om maskerader du hade varit på tror jag, och snubblade över en bild av dej utklädd till Birgitte Bardot. Jag vet att det är längesen men jag måste bara fråga: hur målade du den där utdragna suddiga 60 tals eyelinern? Så himla snygg! Använde du en youtube tutorial, och i så fall vilken?
Btw älskar dina inlägg om garderobsförälskelser – kommer det ett till?
Jag använde svart kajal som jag suddade ut med fingret bara! Inget särskilt egentligen. Finns säkert massor av Bardot-tutorials på youtube tror jag! Garderobsförälskelser comin’ up!

Undrar hur du gjorde med de som lixom var på Luddes sida, som kanske hade vetat lite mer, om det nu var så? Gick allt jättebra med dina vänner eller var det lite tjafs och besvikelser som det är för andra vanliga människor? Allt framställs ju jämt som så himla fint och perfekt?
Tycker inte att jag framställt vårt uppbrott som fint och perfekt direkt.. Förstår inte riktigt hur du menar med de som var på Luddes sida? De vänner som vi hade gemensamt var såklart ledsna över att vi gjort slut, och de som bodde i New York då tog såklart hand om mig, kramade mig och var fina och bra, men det betyder ju inte att de valde sida. De är ju fortfarande vänner med honom.  Och angående att dela upp de vänner vi hade gemensamt har vi inte haft det problemet eftersom han inte ens bor i Sverige. Vi träffas ju aldrig någonsin liksom. Klart att vi antagligen hade sprungit in i varandra jämt om vi båda bott i samma stad och hamnat på samma fester och sånt, men nu existerar ju inte det problemet.

Hi sandra, I have been following your blog for the past few years and love it, you changed a lot of things in and outside the blog during the years but it was always nice. But now I’m sorry to say, the last change of design ruined your blog a bit, it’s not as user friendly as it used to be. It is harder to navigate through archives, old comments are gone, text size makes reading less enjoyable. Also, before, when you clicked to translate blog in english, everything was translated including the comments which is not the case anymore. I loved reading your posts and then also the comments because everyone is so nice and here and there someone would write their own little story. I don’t mean to be rude or anything, but I have seen other people complaining too, there aren’t as many comments as there used to be on posts.. There is one more thing, for quite a long time there wasn’t a text longer than few sentences here..also miss that. I will follow your blog despite those problems but I hope you can do something about this :)
hi! I would love to know how it’s harder to navigate through the archives, because I find it simpler? All feedback is great feedback! I also love that my images are bigger and I think the font size is just something that takes a while to get used to. The blog design is Rodeo’s choice and there is not a lot I can change with it but I agree that the new comment-function is annoying. A lot of people at Rodeo are still on vacation (since it’s summer) but I will of course talk to them when they get back and see how we can fix everything so I works at smoothly as possible. And about the longer texts, it’s because it’s summer and I rarely sit in front of a computer. They will come back as soon as the temperature gets colder :)

I love your blog to bits and so do (as it seems) thousands of people all over the world. We want to communicate. We are not all Swedes. The comments are the nucleus of niotillfem and I’d love if the people of Rodeo could make them translatable again, since Google Translate doesn’t work with DISQUS and that’s quite sad. I imagine quite a number of readers are with me on this issue and regret the plummeting usability of this wonderful site.
Please please please, Rodeo, do us a favour and fix this! <3
Please see the past answer, but yes of course I’ll try to talk to Rodeo. :’(

Hej Sandra. Det här känns så pinsamt men hoppas det är okej att vara anonym för det är sån jag är. Först vill jag börja med att erkänna att jag inte följt din blogg så vidare värst länge men har nog ändå kunnat få en någorlunda uppfattning om dig. Så vill egentligen bara lämna en kommentar som först skulle kunna börja med att jag skrev tusentals ord om hur avundsjuk jag är på dig. Även fast jag vet att det är fel att vara avundsjuk på andras liv. Men syftet med att kommentera (har aldrig någonsin kommenterat en blogg förut så grattis du tar den oskulden) var att fråga hur man klarar av att bo utomlands. Kände du människor där innan. Jag har nämligen drömt om att flytta till London sen jag var yngre än tonåring. Och har lovat mig själv att jag ska dit trots motgångar. Men jag begriper mig bara inte på hur. Hur ska jag klara mig utan en lön som går att diskutera. Utan vänner, visserligen har jag inga vänner förutom min pojkvän så är ju rätt van. Samtidigt drömmer jag om att kunna vara hemmafru och ta hand om mina kommande barn på heltid. Men ändå vill jag jobba i mediabranschen. Jag får liksom inte ihop någonting och det känns som att jag snubblade in här och ser nån som har koll på allting i livet.
Hej! Först och främst känns det ju lite som att du är förvirrad på vad du verkligen vill göra? Det kanske man ska komma på först, vad man vill allra allra helst! Sedan angående det här med att flytta utomlands. Alltså, jag flyttade ju till New York när jag var 26 år. Jag hade fått ett jobb där, fick en bra lön och kände flera som bodde i New York (mycket för att jag har varit där så mycket tidigare). Så det var ju inte som att jag kastade mig dit på en chansning efter gymnasiet. Men jag tror att om man verkligen vill bo utomlands så får man bara görat. Om man vill bo i London så får man väl helt enkelt göra lite research. Hur bor folk billigast? Bor man i kollektiv? Ja, då finns det säkert massa bra förmedlingar och sajter där folk söker room mates (google är guld för det här!). Hur skaffar man jobb? Kanske får man skriva sig ett cv och knacka dörr och besöka varenda himla café och pub i den delen av London man längtar till. Och på de ställena kommer man antagligen träffa nya personer man kan hänga med. Och annars finns det ju massor av sajter för utomlandssvenskar i olika delar av världen som vill träffas upp på fika. Och är allting superläskigt och känns otryggt och inte alls som man tänkt sig, ja då är det inte svårare än att flytta hem igen. Och det gör ingenting, för då har man iaf vågat. puss lycka till.

Vilka jättevackra bilder! Jag tänkte på att det är mycket jobbigare nu att kommentera dina inlägg, massa krångel med att skapa användare på sidor om man vill att ens bloggadress ska komma med annars måste man posta anonymt. Tycker det är jättetråkigt då jag tror många inte vill t.ex att deras facebook ska vara länkade till deras kommentarer.
Ja jag håller med :(( Ska prata med rodeo om det.

Tycker du det är jobbigt när folk pratar om din och joakims relation? typ säger att ni skulle bli ett fantastiskt par etc? Tycker själv ni verkar ha världens finaste kompisrelation och blir nästan avis.
Haha nej, jag tycker det mest är gulligt. Vi vet ju själva var vi har varandra liksom.

Hur går det med boken? Är den klar?
Boken har i princip varit klar sedan januari. Har mest fixat och trixat, skrivit om lite, kastat runt lite kapitel och strukit grejer och så. Just nu håller vi på med designen till omslaget och om två veckor får jag en redaktör.

Kan du inte skaffa en niotillfem-app / linn o christian
haha hej linn och christian  <3 Vill man läsa niotillfem i mobilen är nog bloglovins egen bloggapp bäst!

HEJ BÄSTA DU! finns det något inlägg om din och michelles tremånaders-resa till new york några somrar sen? VILL OCKSÅ GÖRA EN SÅN. eller åtminstone 1 månad nästa sommar! har aldrig varit i USA men trånar efter New York pga. denna blogg och Rachel Berry och Kurt. samt måste få resa, se och uppleva den staden!!
Det bästa är nog att gå tillbaka i arkivet och läsa från juni 2007 till september 2007. Då bloggade jag när jag var där! En sammanfattning på de tre månaderna finns här.

SANDRA!! det går inte att läsa gamla kommentarer!! Så jag kan inte läsa kommentarerna på ditt brevvänsinlägg!! Kan du fixa? Jag får panik. Jag måste ha en brevvän (!)
Alltså jag vet att jättemånga har problem med det här. Jag använder safari och firefox som webbläsare och ser alla kommentarer både som utloggad och inloggad. vore toppen om någon kunde förklara mer exakt så jag kan föra det vidare till rodeo. Men, just nu har gamla kommentarer från gamla inlägg fallit bort, men de ska komma tillbaka snart igen hälsar rodeo!! hoppas du kan se dom då.

Har du några tips på hur man vågar skriva så personligt och utlämnande som du gör, när man vet att ens familj och vänner (kanske) också läser det man skriver? Hur kommer man över ”men vad ska grannarna tycka” typ?
Man bara börjar gör det, så märker man ganska fort hur liten roll det spelar. Vem bryr sig om vad grannarna tycker, egentligen?

sandra

Blogg

answers to past week’s comments.

Vaaaar var solglasögonen ifrån nu igen? Någon zötis som minns?
Wildfox!

Åh Sandra, kan inte du fixa ett boktipset-konto? brukar älska dina boktips ju och vore trevligt att följa lite mer vad det är du läser.
Enklaste är att kolla i min kategori ”om böcker”!

what jobs do your parents have?
My mom and my stepdad have a swedish television production company called titan television.

Alltså finns det något bättre än hundmagar?
Nej! <333

Så himla fina bilder du tar. Vilket format använder du? 6:6?
Tack! Oj vet inte, de fyrkantiga tar jag med min iphone och gör de liksom bara fyrkantiga i appen Snapseed.

Hej Sandra! Jag har läst din blogg i väldans massa år men alltid tagit mig för att kommentera några av dina inlägg (ja jag är ströttförtjust i din blogg så klart, det ska också sägas!) men nu är det dags. Du läser väldigt mycket just nu, och som jag sett vill alla dina läsare hjälpa dig till nya titlar (inspirera den som inspirerar). Jag pluggar litteratur och retorik plus jobbar i en bokhandel och känner att nu jädrans ska jag också ge lite tips! Hoppas att det faller på läppen! :)
Sommarboken av Tove Jansson
The Bell Jar av Sylvia Plath

A Room of Ones Own av Virginia Woolf
All My Friends Are Superheroes och The Tiny Wife av Andrew Kaufman
Tack för tipsen! Sylvia och Virginias måste jag ju förstås läsa och sommarboken av Tove Jansson ÄLSKAR jag (skrivit ett inlägg om den här). Den sista har jag inte hört om men ska kolla upp! Bra med boktips <3

har du läst virgin suicides? tror du skulle tycka om språket.
Inte läst men älskade förstås filmen!

Tänker du på honom än? Hur känns det om du gör det? Puss.
Ja jo det gör jag ju, men på ett annat sätt än förut. Jag saknar honom inte längre på det där sättet, jag är mest förbannad över hur uppbrottet tedde sig och månaderna efteråt. Var så himla himla ensam alltså. Man måste vara snäll mot den man gör slut med, så är det faktiskt.

Åh, superfina! Köpte du de online eller i en affär? Är också på jakt, och halva priset tackar man ju icke nej till, hälsar plånboken. Puss Sandra!
Jag köpte dem på sneakersaffären som ligger på regeringsgatan, tror den heter Cali Roots? Annars finns de här till fullpris.

Nä nu vill jag allt veta vem den mystiske mannen är!!! <3
ja jo jag träffar någon just nu som jag tycker en väldigt massa mycket om. Men jag måste få ta det lite i min egen takt. Mitt hjärta var så jäkla uppfläckt och trasigt för inte alls länge sedan och jag vill vara försiktig med den här nya personen ett litet tag till. Ha honom för mig själv. Han är fin i alla fall.

Sandra, har du hört att Cory Monteith har dött? Du som gillar Glee och allt.
Ja gud vad megahimlasorgligt det är!!?? Finn var min absoluta favorit och Lea Michelle måste vara så sjukt ledsen alltså. Hemskt hemskt hemskt.

Hej fina Sandra :) Jag undrar vad som hände med resten av din frågestund? Jag frågade för flera månader sen, då sa du att du hade jättemånga svar kvar, men dom kom aldrig. Hur som helst, min lilla fråga var vilka som är dina 3 bästa karaokelåtar :)
Hej förlåt, min dator pajade ju i april och sen dess har jag haft en himla röra att hitta saker för de ligger i mappar som ligger i mappar som ligger i mappar (inception deluxe). Mina favvokaraoke-låtar äri alla fall Gwen Stefanis Hollaback Girl, Spice Girls – Spice Up Your Life och Bobby Vee – Take Good Care of My Baby

Åh, Sandra! Någon gång gjorde du ett inlägg med hur du såg ut vilka år. Kan du inte länka till det? Eller göra ett nytt? För min stil är mera din still runt vad jag tror är 2008-2009, och vill ha inspiration! Eller kan du inte göra ett längre inlägg för varje år! Stor kram, hoppas din semester är underbar!
Javisst, här är 2008 och här är 2009!

åh jag älskar din blogg så mycket, men tycker verkligen att du bör fixa till textstorleken. himlans jobbigt att läsa numera.
Textstorleken är mindre än när nya sajten lanserades, cirkus tre punkter mindre. men mindre än så går tyvärr inte för tydligen är den kodad i hård html eller hur man ska säga. vi får bara vänja oss helt enkelt. har du mac kan du hålla in kringlan och klicka på minus-strecket så krymper sidan lite.

Du vet din playlist på Spotify med covers? Det är en av mina absoluta favoriter! En liten grej bara, två personer har påpekat att Personal Jesus minsann gjordes av Depeche först och inte av Johnny Cash, så har du lust att ändra ordningen på dem så jag slipper fler besserwissrar vore det gulligt. Jag har då ingen koll på vem som gjorde vilken låt först. :) Kram!
haha tack yes fixat! :)

Var kommer Ninas läppstift ifrån??
Jag troooor att det är ett från Chanel från sommaren 2011, men jag är inte alls säker. Minns att vi letade efter ett sånt till henne då. Men fråga henne på hennes blogg vetja!

hi Sandra, since you talked about how you did not get help from your parents when it comes to your career…how could you get a job in New York without speaking perfect english? I was wondering about that for a long time…
I was hired because they liked our portfolio. I was hired as a conceptual creative and worked with big ideas and digital stuff more than writing headlines. Perfect english wasn’t necessary, we had a lot of people from different countries at the agency.

Min bästa vän i hela världen har blivit dumpad av killen hon varit tillsammans med i evigheter, trodde hon skulle gifta sig med och fortfarande är väldigt kär i. Jag gör allting för att vara där för henne, men vad jag än gör känns det som att jag säger fel saker.
Vad ska man göra egentligen? Speciellt när jag har världens bästa förhållande och hon blir ledsen bara jag får sms av min sambo i närheten av henne. Blä.
Att du bara är där för henne räcker. Sånt här tar tid och gör förbannat ont. Hon kommer va ledsen och trasig, och även om det kanske inte känns så nu är jag alldeles säker på att hon uppskattar att du är där. Hör av dig ofta, ett sms räcker att du tänker på henne. Fråga varje kväll om hon har något att göra. Kolla på film med henne, gå promenader med henne. Man är så ensam så ensam och orkar inte riktigt höra av sig till folk, men blir så glad när andra gör det.

Tackar som svarar! Undrar varför du inte följer Ea (Paris-kompisen) på Instagram. Du gjorde väl det förut?
Jovisst gör jag det!

Och en fråga till eftersom du ger riktigt bra svar. Vad skulle du göra om du inte fick något stöd från din familj, inte bara för dina drömmar men också hur du är eller vad du gör. Allt ifrågasätts, kritiseras, diskuteras eller så sås rädslor typ men vågar du verkligen det? Det känns som att vad de än kommenterar förstörs lite grann Jag bor i en annan stad men att bara bryta med dem är inte ett alternativ och att hålla det mesta för sig själv går ibland men rakt inte alltid(tänk jobb, var du bor, vad du gör) Att ta upp det med dem gick då rakt inte och att bara inte ta åt sig hmm det har jag inte lyckats med än. Hur frigör man sig.
Oj jag har inte så mycket erfarenhet av det här alls, men det låter fruktansvärt jobbigt och hemskt. Mitt enda tips är att prata om det, vara tydlig och stenhård och kanske till och med fråga VARFÖR de gör det här? Men jag förstår om det är svårt. Är det någon som har mer erfarenhet så får ni väldigt gärna skriva i kommentarerna.

En liten fråga. När du hånglar med någon. Vem är det? Är det dina vänner, okända? Alltid samma, tjejer,killar?
Haha det är väldigt olika. Oftast har det varit någon jag halvkänner och träffar på en fest.

T-shirten är så fin! Såg att det var polyester i den, har den blivit noppig?
Nej inte alls, himla bra kvalité!

käraste sandra, hur tusan kom du igång med skrivandet? jag har historier som bara vill ut, men som fastnar på vägen och så slutar det med blanka blad och ”spara inte” och ingenting känns rätt. jag vill ju skriva mer än någonting annat, men börjar tvivla på om det någonsin kommer funka.

jag har samma fråga! samt ett par till… hur kommer du på ideer att skriva tex en bok om? hur väljer du ut vilken du ska skriva om ifall du gillar alla lika mycket? …. och om man har ¨personer som bara vill ut¨ men ingen direkt handling… vad göra?
Alltså, jag har ju försökt skriva något längre sedan jag var typ femton år, så det tog ju en himla lång tid. Jag kom inte på riktigt igång förrän jag var på en ganska lång semester (tio dagar) och helt plötsligt fick jag tid att bara få vara ifred och skriva. Jag hade en idé till en historia och så började jag bara och hoppades på vägen att jag skulle lyckas få ihop det. Jag skriver aldrig från början till slut utan hoppar runt i kapitel. Skrev sista kapitlet ganska tidigt till exempel. Jag tror att det är bra att göra upp ett skelett för boken så att säga. Jag gjorde som en lista vad jag ville skulle hända ungefär i varje kapitel, inte längre än en mening. Då fick jag en bättre överblick och så var det enklare att fylla i hålen. Jag hade flera idéer på längre historier och började egentligen skriva på allihopa (tror det var 3 st) men insåg ganska fort vilken det var som jag själv fastnade för mest och då föll de andra bort naturligt. Jag skrev på kvällarna efter jobbet (hjälpte nog mycket att jag inte ägde någon tv). Ett annat enkelt knep när man får skrivkramp är att läsa en bok. Kanske låter självklart men det tycker jag inspirerar massor.

Waaaaw var har du köpt bikinin? Så snygg!
Jag köpte den i Paris på en kedja som heter Pimkie. Inte så mycket tjusigt därinne egentligen men fastnade för bikinin!

Hej Sandra, vilka fina svar! Jag har en fråga… Vad gör man om man varit utbränd ett bra tag men inte känner sig bättre trots att man slutade jobbet som var en del av orsaken, har testat en massa olika terapier/metoder osv… Allt går bra så länge jag bara gör roliga saker… men så fort det kommer något krav eller vardagliga sysslor eller jobb eller så… då blir det för mycket… Jag vet att du inte är någon terapeut, men tack för svar ändå…
Jag har ingen erfarenhet av utbrändhet men min kompis Nina skrev ett jättebra inlägg om det för ett tag sedan. Här hittar du det.

.

Translation. Please read by clicking ”in english” below FAQ.

sandra

Blogg

past weeks comments.

här kommer svar på några av kommentarerna jag fått de senaste två veckorna. fler svar kommer snart, tar lite tid bara. puss.

Det känns som om det är väldigt länge sedan du skrev något intressant, ärligt talat. När du nu ens gör något nytt inlägg senaste månaderna har det mest varit fest- och lek- och skuttarunt-bilder, rätt enahanda för lite mer vuxna läsare.
Det är nog för att det är exakt det jag gör om somrarna. Festar, leker och skuttar runt. När jag alla de andra månaderna tillbringar majoriteten av mina vardagar framför en dator och kan sitta och skriva och fundera ut saker är jag kanske vid en dator en halvtimme om dagen högst på somrarna. Då blir inläggen så därefter, så har det varit varje sommar sedan jag började blogga och kommer nog (förhoppningsvis) fortsätta vara så. Längre inlägg och tankar och sånt kommer när temperaturen sjunker igen.

Seg uppdatering på sistone. Varför?
Ja, för att Rodeo byggde om sin sida och jag kunde inte blogga då. Nu är det som vanligt igen. Men på somrarna uppdaterar jag en gång om dagen istället för två för att läsarantalet sjunker de månaderna när alla är ute och ränner (och jag är ute och ränner för den delen också.)


Silikontröjan syftar väl till TV-programmet? Jag och min syster brukade alltid titta på det programmet! Dessutom hade min syster en hamburgartelefon  Funderar på om jag ska köpa en för min framtida bostad.
Yes! Silikontröjan syftar till TV-programmet som gick på trean då, runt 1998. Det var min mamma som producerade det, så jag hade ett gäng såna där tröjor : )


Hej Sandra! Vad roligt med banantelefonen, har du kvar den? Jag fick en för flera år sen av ett par kompisar efter som jag då var storkonsument av bananer. Det var som en grej. Min har en hemskt gäll signal när det ringer, var det samma med din? Nu känns det inte som att jag kommer använda den så mycket, det blir väl framtida barn, om det nu finns kvar fast telefoni när det är dags.
Banantelefonen finns inte kvar, undrar om någon egentligen har hemnummer längre? : ) Jag minns inte alls min signal, men låter rimligt att den var gäll..

Men alltså jag blir galen av nyfikenhet och bara måste fråga, när ni nu har guds välsignelse och så vidare…har du och joakim aldrig funderat på att bara typ…gifta er? eller åtminstone smita iväg på en romantisk semester och se vad som händer? eller har ni “been there done that” och insett att det inte var för er. för det är bara så OMÖJLIGT att förstå att ni inte har ihop det…det verkar ju så perfekt härifrån bakom skärmen liksom…. förlåt.
vara bara tvungen.
hållit tillbax det ett helt år nu liksom.
Haha, nej jag och Joakim tänkte inte rymma iväg och gifta oss : ) Jag och Joakim är först och främst bästa vänner. Men vi har tummat på att om vi båda är ogifta när vi är 40 så rymmer vi och gifter oss och bor på nån varm plats och lever lyckliga 4-ever.

Har ett problem. Jag är 24 år och känner inte riktigt att jag har några vänner. Alltså jag umgås ju med folk, och någon har jag känt i 16 år, men ibland känns det som att de har så många andra att jag lika väl kan försvinna för gott. Har jag bara världens sämsta självkänsla? Eller kan du/ni också känna att folk liksom inte VILL vara med en men inte ursäktar sig typ. Ibland känner jag mig så himla himla ivägen, och jag tänkte väl förr att när jag är 25 har jag åtminstonde en person att lita på. Min äldsta vän brukade nämligen mobba mig varann dag när vi var yngre och det sitter i. Även om jag vet att hon inte menar illa nu så tar jag illa upp när alla tycker ett plagg är roligt och hon bara “de ser ut som dina sådana där byxor..”. Borde jag säga till att det känns? Är jag bara känslig kanske? Jag vill ha sådana kompisar som du har. Jag antar väl att även ni bråkar, men ni verkligen verkar älska varandra så himla mycket också! Hur hittar man dem? (och jag vet att den här frågan kan vara helt omöjlig att svara på).
Jag har träffat mina kompisar på alla möjliga platser, men majoriteten av dem har jag träffat på senare år. Jag har få personer i mitt liv kvar från min tonårsperiod, jag antar att det beror på att man växer ifrån varandra och förändras. Nästan alla mina kompisar har jag träffat genom skola och jobb, där det liksom är naturligt att man lär känna nytt folk. Jag tror att om man känner att man behöver nya bekantskaper kanske man ska försöka skapa och hitta sådana situationer? Börja på någon aktivitet, gå med i en förening, engagera sig politiskt eller vad man nu är intresserad av. Det gömmer sig framtida bästisar lite här och var och ibland man måste titta lite extra noggrant för att hitta dem. lycka till puss.


Sandra, jag har bara en generell fråga om det här med T. För ett tag sedan hade ni varit och tagit en fika, och jag bara undrar lite så där hur det var, om ni brukar göra det och om det i så fall inte kändes lite konstigt att göra det första gången? Och vad pratar man om?
Anledningen till att jag och T (min första pojkvän) tog en fika i somras var för att han var i New York och hade läst på bloggen att jag och Ludvig gjort slut och att jag var väldigt ledsen. Och då hörde han av sig. Vi hade inte setts på många år men det var en väldigt fin fika, i all trasighet. T och jag var ju ihop för väldigt väldigt länge sedan och har liksom inga känslor kvar för varandra. Men jag tror att man för alltid har något slags band med den man har älskat, man har ju en gång i tiden vetat precis allt om den människan. Man är på samma sida på något vis, vill att den andre ska må bra. Vi pratade mest om Ludvig, det var nog typ det enda jag pratade om då.

Hej Sandra! Har du några tips till en som vill byta jobb till något mer kreativt, starta eget eller frilansa… men som har så många olika ideer att jag inte vet vilken jag ska satsa på (tänk om den andra iden varit bättre osv) – och sen när jag väl påbörjar någon ide så tar jag den inte hela vägen? Hur väljer man bland sina ideer och hur behåller man motivationen när man väl valt?
Man ska väl börja med att köra hela vägen med den som är absolut roligast. Då brukar det bli bäst känns det som, om man gör saker som man tycker om. Man får liksom inte glömma att det finns så många människor som har bra idéer men aldrig riktigt tar tag i saken, så kör hårt liksom bara, jobba, ge inte upp, peppa dig själv, prata om det, sätt upp personliga mål och så vidare. Det är få som orkar, så om du bara orkar och kör är du unik bara där tycker jag. Lycka till! : )

Alltså vad gör man ens, när man trånat efter en kille sedan första gången man såg honom för snart två år sedan och då man konstant i sexmånader velat ha honom, honom och bara honom. Vad gör man när han försvinner för alltid, går ut ur ens liv? Vad gör man när man blivit full och gett ett litet brev typ -hej jag tycker du är så jävla snygg. och han inte hör av sig, inte säger tack, ingenting. Vad gör man när man knappt kan se på honom men om man väl pratar med honom så känns det så bra? Vad gör man om man verkligen gått i ett år och tänkt att “någon gång ska jag få honom, om så bara för en kväll” och det inte blir så? Och hjärtat och huvudet och kroppen inte tänker acceptera ett nej? FUCK bara. lol.
Man biter ihop och tar sig igenom det. Det finns liksom inget annat svar. När man gjort allt man kan, när man till slut måste inse att han faktiskt inte vill, då gråter man, då är man ledsen, slår sönder något, kramar en vän, lyssnar på sorglig musik, och sedan blir man arg och frustrerad och ja, en dag känns det lite mindre. Och en dag kommer det slutat kännas helt. Även om det inte känns så nu.

hej sandra. här kommer en fråga som jag hoppas att du inte tar illa upp av. ett svar vore fint.
Har du någonsin tagit illa upp över att du blivit sedd för din ekonomi? jag drar nu ganska stora slutsatser baserade på ganska lite fakta, men jag tänker mig att du växte upp i en familj där det var lite bättre ställt ekonomiskt än i genomsnittsfamiljen. Blev du/blir du ledsen när folk tänker att du “får allt du vill ha”, och att man minimerar dig till “en bortskämd snorunge”? för själv stöter jag på det ibland, och kan bli ganska ledsen. så fort jag åstadkommer något så antar människor att jag fått det genom min mamma eller pappa. jag tycker det är svinjobbigt. det blir som att allt jag gör i slutändan bara blir något som mina föräldrar gjort åt mig. det är svårt att få andra att uppfatta mig som en egen person, med egna erfarenheter och egen kompetens, för de ser bara mina föräldrar. Förstår du hur jag menar? Vad är dina upplevelser? Hur gör man för att komma undan?
tack för en jättefin, ärlig och vettig blogg. hoppas du har en fin dag. kram.
Hej! Ja alltså, det där är ju den vanligaste ”kritiken” jag får härinne, eller hur man ska kalla det. Att jag fått allt serverat och så. Då tänker jag såhär: först och främst, värre elakheter skulle man ju kunna få. Ja, det stämmer att jag är uppväxt i ”övre medelklassen” eller hur man ska säga, jag har haft det bättre ställt ekonomiskt än genomsnittsfamiljen. Och det kommer ju automatiskt alltid att finnas människor som tycker att jag har fått allt jag vill ha. Det gör mig inte så mycket så länge jag själv vet vad som stämmer. Mina föräldrar har inte hjälpt mig med kontakter osv en endaste gång och jag har levt på min egna lön sedan jag var 21. Självklart har man ett socialt kapital beroende på var man är uppväxt, har man akademiska föräldrar är det större sannolikhet att barnen kör samma bana och är man uppväxt i en trygg miljö har man mycket vunnet redan där. Men jag tycker inte att jag är en ”bortskämd snorunge”. jag har skapat min egen karriär och ingen har ju liksom ”fixat mitt visum till new york” eller ”skrivit min bok” och så vidare. Det är ju bara jag.


Hvordan “bruker” du spillelisten din “allt som är roligt att dansa till.” på spotify? Jeg har hørt litt på den og det er mye bra der, men den er også veldig random. Plutselig kommer noen veldig upbeat-låter og så noe helt annet. Bruker du shuffle eller spiller du den fra “a-z”? Sorry for merkelig og uforståelig spørsmål er bare nysgjerrig  PS. håper du klarer å lese norsk.
Haha ja den är väldigt spretig, jag brukar bara ha den på shuffle : ) kram

har du alltid med din systemkamera när du är ute på helgerna, blir det inte jobbigt att släpa runt på den?
Oftast har jag det, men tycker inte att det är så jobbigt, den är ganska nätt. Är ju van också, har släpat omkring med den nästan dagligen sedan 2007.


Hej Sandra! Måste bara få fråga vad du har under när du har kjol. Jag tycker alltid att det är jättesvårt att välja för jag vill helst inte ha något annat än underkläder under men samtidigt vill jag kunna röra på mig osv utan att visa rumpan för alla i närheten.
Jag har ju oftast strumpbyxor och då tycker jag inte det gör så mycket om man råkar se lite strumpbyxe-ass när man går i en trappa eller så. På somrarna använder jag oftast bredare trosor och sedan tycker jag ärligt talat inte att det är en så stor big deal om de råkar synas lite nån sekund här och där.

Sandra!
Jag vill fråga dig som har erfarenhet en grej. Jag har varit megamegakär i en kille i snart tre år. Han är ett par år äldre än mig men vi har en väldigt nära kompisrelation och umgås i samma gäng. Tidigare i år berättade jag för honom hur jag kände och så, men han sa att han inte kände likadant. Men fortfarande är han så fin och omtänksam och pojkvännig mot mig och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Han ska resa och jag måste plugga klart, så han bara säger att det inte kommer funka. Vi träffas nästan jämt och jag tycker det är så jobbigt att inte få vara hans. Ibland får jag små ryck och är jättenära på att kyssa honom. Vad ska jag göra tycker du? Jag kan bara inte gå vidare – han är den finaste i livet.
Ibland när man blir kär i en kompis så måste man bara ta en liten paus från varandra tills det gått över. Man kommer hitta tillbaka till varandra, det är jag säker på. Men att vara runt någon hela tiden, som inte är kär i en när man själv håller på att gå itu, det är tortyr. Utsätt dig inte för det. Var ärlig med honom, han kommer förstå, och en dag kommer ni kunna vara vänner igen.

.

Translation. Please read by clicking ”in english” below FAQ.

sandra

answers to the last week’s comments.


Hey Sandra! Do you always ask everbody if its okay that they appear in the blog? My friends are so afraid of the internet & they don’t want anything published. How do you handle it? Do you show them every picture before posting? Hugs! You’re the best.
Hi and thank you <3 None of my friends mind if they appear on my blog. But I would never publish a picture of them that I know they wouldn’t like. I think that is important, that they know they can trust me that I don’t publish pictures when they look weird/drunk/etc. Almost all my friends are quite internet savvy and are not afraid of the internet.


Har du någon krönika eller liknande där du förklarar ditt förhållande till Joakim? Jag vet ju inte riktigt, men så som det ser ut på bilderna påminner det som ett förhållande jag en gång hade. Man är nästan ihop men aldrig riktigt. Och trots det är man världens vänner.
Japp, under ”best of” här till höger finns en länk som heter Joakim som du kan klicka på! Skriven under en period i våra liv när vi inte sågs. Men nu har vi hittat tillbaka till varandra och det är typ det bästa som hänt mig under tvåtusentalet! <3


Har du några Antibes-tips, åker dit över midsommar och skulle gärna vilja få ett tips eller två om du har möjlighet?
Har skrivit en rivieran-guide för Sofis Mode förra sommaren. Den hittar du här. Sök även på ”cap d’antibes” eller ”cannes” i bloggen så hittar du till de inläggen. Skriver typ alltid vad platserna jag är på heter.

Du tar så otroligt fina bilder Sandra! :) Roligt att du träffar Elsa! Hur känner ni varandra? ^^
Jag och Elsa har känt varandra i hmm.. hur lång tid kan det vara nu, typ tio år? Våra expojkvänner Tobias och Oskar var bästisar och så lärde vi känna varandra genom dem.

Elsa (Och Gustav) på middag hos mig runt 2005-2006.

Kan du hjälpa, det kan du förstås inte men du kanske kan säga något bra. Något som jag inte hört sjuttitusen gånger. Min pappa dog för två månader sedan, hon dog och han valde det själv. Efter det har jag känt mig så jävla levande, som om jag måste leva för honom på någotvis. Men nu är allt bara grått, jag vill inte jobba, killar som var fina är dumma i huvudet och kompisar vågar inte ens fråga hur man mår. Ingen vågar säga någonting och det gör mig så jävla förbannad. Jag har fått värsta fina jobberbjudandet men jag vill bara inte, jag vill inte tjäna massa jävla pengar. Jag vill ut å resa, jag vill känna, jag vill uppleva, jag vill dansa, jag vill leva. För mig, för att jag inte är sjuk, för att jag kan och måste ta tillvara på den gåvan. Men nu har jag tackat jag till den här skiten och jag vill inte. INTE!! Min chef är en sån som typ dödar när man säger upp sig så hur fan gör man?!? Hur gör jag?!
Plus en sak till, när ska det ta slut med alla jävla pojkar som kommer in i ens liv och som lika snabbt försvinner ut??! När ska det komma något stabilt som man kan luta sitt huvud mot och somna tätt intill utan att behöva fundera på om han kommer försvinna när du råkar menas ner hans säng. Alla är så flyktiga, och jag vill inte det mer.
Tack.
Hej finis. För det första – så himla sorgligt med din pappa. Det är klart att det känns mycket och det är klart att allt blir grått då. Och det är klart du ska ut och resa, ut och leva. Kan du inte sätta upp ett mål för dig själv? Typ – nu ska jag jobba där i 6 månader och spara pengar och sen ska jag iväg och upptäcka världen. Världen finns ju kvar där ute, den försvinner inte på ett tag och ibland kanske det är bra att spara ihop till en reskassa så du kan upptäcka alla äventyr ännu mer. Dessutom slipper du ha ångest över ditt jobb när du satt upp en plan och ett slut. Och angående pojkarna – det kommer vettiga typer, oroa dig inte. Strunta i de där himla knäppisarna tills vidare.

Är Joakim singel?
Japp.

vilken låt tyckte du va bäst? (ang håkan-konserten)
Pistol tyckte jag var fantastiskt fin!


Bara en fråga, dricker du alltid alkohol när du umgås med vänner? Känns som du skriver om det väldigt mycket iallafall
Oftast när jag har med mig kameran är det helg eller upptåg och ja, då tenderar alkohol vara med i bilden. Särskilt när det är sommar. Men vi fikar ju/picknickar/äter middag utan alkohol också.

Har inte du några bra tips på secondhand butiker i stockholm?
Kolla min stockholmsguide under ”reseguider” här till höger.

Hej Sandra, du är i princip den enda bloggen som jag läser dagligen och du verkar vara en schyst person med god smak. Nu är det så att jag har världens slappaste jobb i sommar med hur mycket tid framför datorn som helst, så jag undrar om du har några tips på bloggar och hemsidor som kommer göra mig till en smartare, mer allmänbildad person i sommar? Mer viktiga saker och mindre djurbilder om du förstår vad jag menar? Tackar på förhand!
Jag har samlat typ alla bloggar jag läser här till höger under FAQ. ”The blogs I read” heter länken. Folk får gärna tipsa om annat i kommentarerna.


tjuuuus! maste ju ba fraga anda, du har sakert sett kampanjen i sverige mot AA ang. deras sjukt sexistiska marketing. sjalv alskar jag deras kollektioner av fittkorta kjolar och grymma fargutbud (man vill ju se ut som en superhjalte varje dag) men samtidigt hejar jag starkt pa den har protestvagen, for AA har sa sjukt manga kampanjer som ar lojligt fornedrande och skickar ett vridet objektifierande budskap till kvinnor i alla aldrar, varlden over.
hur ser du pa det har? jag har sa svart att bestamma ifall jag borde borja bojkotta eller inte! vill ju inte uppmuntra den har typen av reklam men samtidigt far den ju mig att vilja bara deras klader… jag vet ju att jag formodligen gillar kortkort for att jag blivit uppfostrad att gora det (via dagens kvinnoideal som ar tapetserat overallt, AA ar en stor bidragsfaktor) – men hur vet man vad man pa riktigt gillar och inte, borjar ju undra om det finns nan fri vilja i grund och botten..? du ar i vilket fall en javla stjarna, tankte att du nog har en o annan bra tanke om just santhar och skulle va kul o hora hur du resonerar! puss parej sandra
Hej! Jag har svarat på den här frågan ganska många gånger i kommentarerna men får den ändå ställd till mig upprepande gånger så jag skriver väl ett svar här igen då. Jag håller med om att AA’s reklam är sexistisk, precis som egentligen det mesta vi exponeras för på gatorna. Jag tycker det är bra att frågan är aktuell och tas upp i media och bloggar men jag tycker det är ganska knäppt att folk inte sett detta tidigare? AA har ALLTID haft sån där smygporrig hipsterreklam, sedan urminnes tider. Inte för att det är okej bara för det, men förstår inte riktigt hur man kunnat missat det förut? Till skillnad från många andra klädmärken så är American Apparel ett av få politiska klädmärken. De retuschar aldrig sina modeller, och modellerna kommer i alla former och storlekar. De hyllar ju snarare “defekter” (som typ ett jättestort födelsemärke) och speciella utseenden vilket ändå är ett intressant grepp inom sin genre. Dock håller jag med om att det blir extremt löjligt och fucking onödigt att visa en unisex-skjorta med en naken tjej och en påklädd snubbe. AA’s reklam görs ju i USA och där är de inte ens i närheten av den grad av jämställdhet vi kommit till i Sverige och jag tror det gör att det ännu mer klaschar fel när de ska ha samma reklam internationellt. I New York är avklädda hipsterbrudar fortf ”coolt” (extremt tröttsamt). Indieklubbar i East Village har ofta flyers med halvnakna emobrudar som visar brösten och har massor av tatueringar. Den coolaste indieklubben när jag bodde där hade strippor på bardiskarna men gjorde de liksom ”legitimt” och ”indie” genom att tjejerna hade svarta snedluggar och converse. Hela den här trenden har ju AA ridit på och jag säger inte att det är okej, jag tycker det är helt fel, men den blir enklare att förstå när man har bott i USA och det är helt normalt att hipsterbrudar flashar tuttarna för nattklubbsfotografer. Nakenhet är fortfarande ”häftigt” där borta (bu).
AA är en av få större klädmärken som gått ut och gjort reklamkampanjer enbart för att stödja Gay Marriage i USA, de är aktiva under Pridefestivalen varje år, de går i 1majtåget och de har vad jag läst förut flera gånger stängt ner sina fabriker och affärer under 1 maj så att alla som jobbar för dom ska kunna gå ut och demonstrera utan att oroa sig för sin lön. De har ett stort miljötänk och 80% av deras kläder är organisk bomull till skillnad från till exempel HM som gör nån enstaka ekologisk linje ibland. Dessutom gör de ju typ bikinis och headbands av tyget som blev över från en klänning, inget slängs så att säga. De donerar även extremt mkt kläder och pengar till välgörenhet. Alla deras kläder tillverkas i USA i en fabrik i Kalifornien vilket innebär att deras sömmerskor har relativt höga löner och bättre villkor.
Trots allt detta, så ja, de gör oskön reklam. Och fy fan vad de flesta klädmärken gör det, oskön reklam alltså. Man skulle ju kunna helt sluta shoppa iofs. handla på myrorna osv istället. men jag väljer att inte göra så. Jag vet inte om det gör mig till en dålig förebild. Kanske. Har så extremt mycket plagg från AA i min garderob för jag älskar snitten och stilen och jag vill inte sluta ha på mig de kläderna. Jag tycker det är viktigt att diskussionen är igång och jag tycker inte heller att de gör rätt. Men jag kan ändå tycka att tycker de där smygiga retuscherade nakna perfekta a la valfri bilboard med tjej på är värre än det AA publicerar. Hela klädindustrin är så sjukt jäkla shady, och ibland kan jag tycka att det sätts så jäkla mycket krav på enskilda personer när det egentligen handlar om en större fråga, om företags ansvar, lagstiftning och så vidare. Men med det sagt behöver ni inte tycka som jag, och ni får gärna diskutera sådant här i kommentarsfältet.


Jag ska till stockholm om 3 veckor och jag har inte varit i Sverige på 3 år eftersom jag bor i utlandet… kan du inte göra en liten updatering på din Stockholms guide
Jo det kan jag absolut men jag har ju också varit borta från Stockholm i flera år och måste också bo här ett litet tag igen för att kunna uppdatera den. : )

Har Michelle och Joakim blivit ett par?
Haha nej, vi är vänner allihopa.

Michelle är så himla fin! Finns det någon chans att man kan få veta vad hon har för läppstift på bilderna?
Hon hälsar att det är Chanel men vet tyvärr inte färgen.
.


Please click ”in english” below FAQ to read.

sandra
Niotillfem
my name is sandra and i'm from stockholm. i like fridays, pasta carbonara, scrabble and young handsome men. i have one of sweden's biggest blogs with over 170 000 visits a week. besides blogging i work as a freelance writer. my first novel is coming out in april 2014. e-mail love letters and other things to sandrabeijer@gmail.com
you can find my portfolio here.
Instagram: sandrabeijer
📘🐱
Arkiv
Twitter @niotillfem