8 år.


Igår fyllde min blogg hela 8 år! Jag tänkte att jag skulle reprisera sammanfattningen från förra året med lite uppdateringar. Det har ju kommit ganska många nya bloggläsare sedan dess så det här är väl ett fint sätt också att se hur allt hänger ihop! Grattis lilla bloggen.


Här är det allra första inlägget. Den 30 juni 2005. Då visste knappt folk vad ordet blogg var. Jag och min fina vän Ea jobbade på varsitt tråkigt sommarjobb och startade niotillfem-bloggen för att ha någonting att göra om dagarna. Därav namnet ”niotillfem” förövrigt, för det var då vi bloggade om dagarna.


Vi använde mest bloggen som en slags chatt sinsemellan. Om man tittar bak i arkivet vid den tiden är det väldigt hafsigt och internt skrivet.


Dag två fick vi vår första kommentar! Vi blev extremt pepp som ni kan se.


Sedan tog sommaren slut och Eas bloggande blev alltmer sällsynt tills det avtog helt. Jag däremot fortsatte skriva om lite allt möjligt. Mest bilder på klänningar och en och annan bild från någon fest. Här är jag och Ea då det begav sig.


Inte forrän i juli 2006 började bloggen ta en någorlunda liknande form av vad den är idag. Då postade jag bilder från en Tokyo-resa jag och Tobias åkte på.


Så då fick ni följa med mig.


När Milla kom till familjen.


När jag fixade och trixade i lägenheten jag då bodde i.


När jag och Tobias gjorde slut. Jag var så ledsen och trodde att jag aldrig skulle komma över honom.
.


Nej aldrig.
.


När mina vänner tog hand om mig.
.


När jag mådde lite bättre igen.
.


Recepttips när jag levde på CSN.


Och så gick jag ut Berghs i mitten av 2007 och var helt plötsligt copywriter.


Tröttnade på allt och åkte till New York.


Jag och Julia bodde hos Michelle som numera är en av mina bästa vänner. Här är första inlägget från när vi precis flyttat in.


Ni fick följa med på knäppa fester och de bästa lördagarna.


I oktober flyttade jag tillbaka till Sverige och började på reklambyrån Garbergs. Där träffade jag alla mina favoritmänniskor.


Här är från den första Garbergsfesten jag var på. Vi dansade i 6 timmar i sträck. Bara en sån sak.


Ni fick se min lägenhet i Vasastan förvandlas till något beboeligt.
.


I februari 2008 blev jag och Ludvig ihop och då skrev jag såhär. Han fick heta ”Vinden” i bloggen i ett och ett halvt år. Det smeknamnet hittade Sebastian på och sedan hängde det kvar ett tag.


Min blogg började bli rätt stor och jag lärde känna ett helt gäng med fina bloggläsare.


Bloggen fick följa med på alla resorna.
.


Och alla bra fredagar och lördagar.


Och alldeles vanliga tisdagar för den delen med.


Den här får bara var med för att jag hittade den när jag bläddrade i arkivet och tyckte det var fint : )
.


Det har blivit megamycket bilder på mat genom åren. Vissa tycker det är dötrist och andra toppen. Jag älskar matbilder så de får stanna.


Och alla fantastiska maskerader! Marie Antoinette-maskerader, havsteman, Kalle Ankas Jul, G-maskerad, Harry Potter-maskerad, peruk-middagen och massor av annat.

Alla hundratals dagens outfit. Det tog minst två år innan jag kände mig bekväm med klädposeringen framför kameran. Nu gör jag det utan att tänka på det som att koka ägg ungefär, sjukt ändå.


Och så slutade jag på Garbergs 2010 men hade inte riktigt berättat än var jag skulle härnäst.
.


Fast två veckor senare gjorde jag det. Det var så skönt att äntligen få det sagt, hade hållit det inne så länge i och med allt visumfix.


Och så packade jag ihop min lägenhet och sålde mer än hälften av mina kläder till gulliga bloggläsare på min bloppis.


Och så en dag gick mitt visum igenom och jag och bloggen flyttade till New York.


Mycket fester, spektakel och upptäcksfärder har det blivit.


I juni förra året blev jag singel och gick ut med det i bloggen några dagar efteråt. Var så trasig och olycklig länge länge länge och skrev ju om det rätt mycket. Ni var så himla fina mot mig. Jag sparade många av era kommentarer och läste dem om och om igen. Tack så himla jättemycket.
.


Ett halvår senare sa jag upp mig på reklambyrån och efter två och ett halvt år i New York begav jag mig till Paris för att skriva på heltid.
.


Det var av många anledningar jag flyttade från New York. Jag behövde nog först och främst skapa något nytt, det kändes som varenda vrå av mitt liv ekade av L. När Rabén & Sjögren visade intresse för boken jag höll på att skriva bestämde jag mig för att våga ta en paus från reklambyrålivet och satsa på skrivandet. I februari i år skrev jag på bokkontrakt. En dröm (typ den största) som gick i uppfyllelse.


Paris var lite som en smekmånad till det här knäppa livet jag lever just nu där jag inte har någon arbetsplats att gå till. Jag skrev på caféer och satt på uteserveringar och drack rödvin i tre månader.


Och nu är det sommar och jag är tillbaka i Stockholm och vad som händer härnäst vet inte ens jag. En så himla konstig men spännande känsla.

Tack så himla mycket underbara ni som följer niotillfem. Ni som läser och kommenterar och mailar och skickar brev och presenter och kramar mig på stan. Ni gör mig till en gladare, snällare och lyckligare människa. Utan er hade jag varit så mycket tråkigare och fegare. Det är jag alldeles säker på.

.


My blog turns 8 years old this week. Here’s a resume of those 8 years. Please read in Google Translator.
And thank you for reading! <3

1997 – 1999.

Var hemma hos mina föräldrar igår och hamnade framför bokhyllan och bläddrade i fotoalbum från nittiotalet. Jag tänkte att vi skulle kolla lite! Såhär såg jag ut mellan 1997 och 1999.


Här är jag tretton år. Extremt tuperat hår och blommigt diadem. Samt min älskade telefon i form av en banan. Den där vita kajalpricken vid ögat var förövrigt meningen. Målade antingen en eller flera stycken över kinden som morrhårsprickar ungefär. Det tyckte jag var snyggt.


Såhär såg mina ögonbryn ut när jag gick i sjuan. Tack och lov att de växte ut igen.


Midsommarafton 1997. Klänningen var från märket Lady Soul och hellång. Älskade den. Matchat med blå ögonskugga.


Min födelsedag när jag fyllde fjorton.


Här är jag fjorton år och på semester i Paris med min familj. Min lillebror Jack till höger. Capribyxor var på högsta modet.


Fjorton år och solbränd. Här har ögonbrynen vuxit ut igen. Skönt.


Jag och min gulliga lillebror Gustaf på julafton 1998.


Med biologiboken på valhallavägen.


När Vera kom till familjen.


Sommaren 1999 konfirmerades jag. Inte för att jag tror på Gud men kul med läger liksom. Här har vi uppspel i kyrkan. Jag spelade Judas.


Här är Joakim när vi konfirmeras, så himla gullig. Det var här vi lärde känna varandra förövrigt, på konfirmationslägret. Det tackar vi Gud för.


Och här en sommardag som femtonåring.
.


I was at my parents’ place yesterday and looked through some old photo albums. Here are some pictures of me when I was 13 to 15 years old.

instagram. may.

Här kommer förra månadens instagram! Heter sandrabeijer om ni vill följa.

Såg ut såhär en mycket bra fredagskväll.

Här sprang jag ibland. Så himla fin springutsikt.

Eurovisiondagen. Promenerade genom ett regnigt Marais.

På Eurovisionfest.

En fin fin solnedgång. Alla Paris solnedgångar är i och för sig brutalt vackra. De vinner den tävlingen.

.

Ett färgglatt mellanmål.

En lunch.

Det slutade aldrig regna i maj. Till slut gav vi upp och gick ut och blev blöta istället.

Det här är en finfin bar vid Oberkampf som heter Kitsch. Tips om man gillar gulliga hipsters.

Här är från växthuset vid Jardin des Plantes.

och här gifter de sig.

När Jenny var här åt vi kanske årets bästa frukost.

Och en söndagskväll drack vi kaffe och åt en mycket bra skål med bär.

Ett fönster i Marais.

Och en hund i Marais.

På söndagspromenad.

och lördagsfest <3

Det här var det knäppaste. Vi hittade en affär på två våningar som bara sålde BiC-tändare och längst in kunde man fota sig med en? Klart vi gjorde det.

Sista kvällen i Paris.

Och första utekvällen i Stockholm! Hundratusen låtsastatueringar.
Klart slut.
.

please read the captions by clinking ”in english” below FAQ.

instagram. april.

April var en mycket bra månad och vi hade kul nästan jämt vilket jag tycker den här bilden illustrerar ganska så utmärkt.

Det var lite för kallt men man fick vårkänslor ändå.

Jag lagade carbonara med ärtor en kväll.

Och vi tog foton i automat. Här är vi, sådär som man räknar på klassfoton – glada, förvånade, konstiga samt kungliga.

En lunch hemma. Grönsakssoppa och ett plommon.

Jag såg ut såhär en kväll när vi satt på en uteservering i Marais.

/>

Det regnade ganska mycket ganska ofta.

Men det var okej för då kom ju en sådan här efteråt.

Tvättade i laundromat.

Åt ett mellanmål i sängen.

Besökte Deyrolle, affären för uppstoppade djur, för typ 98:e gången. Helt fascinerad av sådant här.

En lunch.

En brunch.

Jag i min nya t-shirt ni vet.

Åt donuts när jag var jättesjuk och bara kunde äta jättemjuka saker. Donuts är förvånansvärt mjuka, mjukare än soppa till och med.

Drack vin med Synne och fick en flodhästtatuering.

Råbiff och bra bok en lördag.

Picknick i parken med jordgubbar <3

japp.

Och månaden avslutades i leopardklänning.

-

my april through instagram. read the captions by clicking ”in english” below faq.

för 700 dagar sedan ungefär.

Jag gillar ju att sammanfatta och kolla tillbaka i tiden och sånt ni vet, och jag tänkte att det kan va kul att ta en titt på det som var alldeles nyss, fast nu börjar bli länge sen. Nämligen år 2011. Då började jag hitta till den klädstilen jag har nu mer eller mindre. Majoriteten av mina plagg i garderoben är faktiskt från 2011. Vi tar en titt.


Tvåtusenelva års första outfit. Cykeltröjan som jag köpte 2006 och fortfarande använder varje vecka samt en kjol från H&M som jag slutade gilla och gav bort till new yorks motsvarighet till stadsmission istället några månader efter den här bilden togs.


Roströja och kjol påväg till en fest.


Christian fyllde 30 år och jag hoppade i en av mina puffiga klänningar. För allra sista gången förövrigt, har nog faktiskt inte använt en rosett eller en tyllkjol efter den här dagen. Det fick räcka med det helt enkelt. Vi var färdiga.


Skjortan från Boy by Band of Outsiders är fortfarande min bästa. Vill ha flera, vill ha hela garderoben i olika färger så jag aldrig behöver använda något annat.


Sara hade hemmafest med franskt tema så jag satte på mig randig tröja och sjukt mycket kajal.


Detta var mina favoritkläder våren 2011. Magtröja och mockakjol från H&M och skor från Opening Ceremony. Skorna är numera trasiga, mockakjolen förstörd av diverse alkoholhaltiga fläckar och magtröjan nopprig. Så blir det med plagg man älskar, man använder dem tills det överhuvudtaget inte går längre. Jag gillar sånt.


Leopardklänningen från Opening Ceremony var en av de grejer jag lämnade i New York. :’(


Detta var mina favoritkläder under sommaren, och även bilden på min header! Fast skorna är utbytta till buffalos där, men annars så.


Man räddar lockarna från regn med Ninas regnjacka.


En promenad över Williamsburg bridge i jeansshorts från AA.


Blev besatt av korta blusar den sommaren och ägde i augusti fyra stycken. Bland annat denna.


Sensommar i Stockholm. Gud sommar stockholm alltså, bästa <3


Införskaffade min hajtröja som ni också kan hitta på min bloggheader. Den är från topshop för dom som undrat, men finns ju inte kvar längre i och med att det var några år sen.


Gick på 40tals-maskerad på Governors Island och såg ut såhär. Det var den finaste maskeraden jag varit på! Alla var så jäkla tjusiga.


Och det här var mina favoritkläder under hösten. Jacka i perfekt längd från Opening Ceremony (som jag glömde i New York, den sorgen!!), skjorta från Boy By Band Of Outsiders, standardkjolen från AA, skor från Palladium och väska från Mulberry.


Nina och Max startade upp Miljöpartiet i New York och jag hade grön klänning på första mötet för att fira.


Var Mimmi Pigg på Halloween.


Älskar hösten i New York och att den håller i sig i tre månader så man kan ha höstkläder (som är de bästa kläderna) så himla längre.


Slutade i princip helt ha högklackat här nån gång och gick ut i kängor istället oavsett måndagsmorgon eller fredagsnatt. Bästa beslutet.


Och så en julklädsel och sedan var året slut.
.

Translation.
My outfits of 2011.