nedförsbackar och första gången.



source 1 & 2

Del 5 av era finaste sommarminnen kommer här. <3


Det finaste den här sommaren (och sorgligaste) var när min pojkvän flyttade till Norge.
Natten innan han skulle åka låg vi i hans säng, och han klädde av mig alla mina kläder. Försiktigt och sakta. Sen klädde han av sig alla sina.
Och vi låg hud mot hud, andades, snyftade, pussades, kittlades.
Han som brukar bli så rastlös, så fort, låg där med mig från tidigt på kvällen till tidigt på morgonen.
När han skulle springa mot bussen, och mina ögon började gå ihop skrev han med svart tuschpenna på insidan av mitt lår:
“du är allt, och lite till. varje dag.”
och nu, flera veckor sen har texten försvunnit, men jag tänker på det ofta
att jag är allt och lite till. varje dag.


när min fina lakritsfärgade labradorvalp lät sig klappas på i minst en kvart av en liten flicka med downs syndrom i finkläning. Min valp brukar aldrig någonsin sitta stilla när någon vill klappa, men den här gången satt hon så fint, slog lite med svansen när det var som mysigast och slickade flickan då och då på handen. jag ville bara gråta för att jag insåg hur mycket jag älskar min hund och hur fint livet egentligen är.


i sommar fick jag min första orgasm. det var märkligt, men väldigt kul.


att jag fick hångla för första gången i mitt sextonåriga liv såklart. med en spansk kille i berlin som jag inte pratat med alls egentligen. det var väldigt stort.


Jag var på konfirmationsläger i sommar. Sista natten – då alla fick vara uppe hur länge de ville – då låg jag på en nittimadrass på golvet i vår stuga. Bredvid låg han jag kanske älskar. Fast det vet han inte om ännu. Vi låg där, tätt tätt. Nästan alla hade somnat. Jag spelade ‘Comptine d’un autre été, l’après midi’ för honom på min telefon. När vi tänkte sova försökte jag försiktigt dra in så mycket som möjligt av hans lukt i mina lungor. Jag tänkte “här är jag nu, femton år, liggandes på en nittimadrass i en stuga i skogen klockan fem på morgonen och andas pojken jag kanske älskar i nacken. Jag vill stanna för alltid”
Han sov på min kudde. Jag tvättade inte örngottet förren en vecka efter jag kommit hem. Det är nog mitt finaste minne, inte bara för sommaren – kanske för livet.


Det finaste som hände mig i sommar var när jag låg utanför ett tält bredvid en fin kille som jag känt i snart ett halvår. Vi googlade på plastfrukter i hans telefon (för det är ju sånt man vill veta saker om), kom fram till att det var väldigt kallt så vi lade oss närmare varandra och sen kysste han mig trots att vi låg på en väg. Jag tog ett foto på honom med min 120-filmskamera för det var ett typiskt sådant där ögoblick som man vill ha kvar lite längre än det varar.


Precis där runt midsommar förlorade jag oskulden till en kille som jag var sjukt jävla galet kåt på och lite kär i. Det var nog det bästa.


å sykle i nedoverbakke på en sykkel uten bremser.

 

 


Part 5 of your favorite summer memories. Read by click “in english” below FAQ.

sjukommanollor och bortsprungna hundar.



pictures by michelle k. a.

Här är del 4 av det bästa som hänt er i sommar. Det är så fint hela tiden att läsa sådant här, man blir så himla glad.


när jag och en vän var fulla och åkte longboard. på vägen träffade vi en man från australien, han tyckte jag var bra på longboard. sen hade vi sex resten av natten. och på morgonen när jag sparkade hemåt så smsade han att han stått i fönstret och sett mig åka iväg, då hade han tänkt: JÄKLAR vad bra hon är på longboard!


det finaste denna sommar har varit all dans. att dansa och dansa och dansa. mitt i natten och utan uppehåll.


Mitt finaste sommarminne är när jag och min kompis var ute på landet och skulle gå och köpa glass på lanthandeln. Vi hittade en hund på vägen dit så vi tog med den och frågade vems det var. Ägaren kom cyklandes så fort han fick veta att vi hade hittat hans hund. Det var en gammal gubbe. Han började gråta av lättnad när han fick se hunden och kramade om den längelänge. Det var så fint och jag blir så glad när jag tänker på det!


den där gången då jag var ute och kvällscyklade och passerade två vackra pojkar i tjugoårsåldern som var några år för gamla för mig men som ändå såg ut som om dom tänkte att ‘hon är nog lite för ung, men hon var söt ändå’ och så luktade dom gott av cigaretter och sockervadd och jag bara kände att livet som förvirrad femtonåring kanske inte är så dumt trots allt.


vi låg på hallgolvet och hånglade
jag och den finaste pojken jag någonsin sett
(han jag varit fasligt upp-över-öronen hemligt förälskad i ett år)
och i tredje spotifyreklamen hade jag samlat tillräckligt mycket mod
-är vi ihop nu?
-vill du det?
-ja
- jag med. (får jag chans på dig)
-(ja)


När jag hånglade med en kille som jag inte hade några känslor för överhuvudtaget, för jag var så arg och jag var så ledsen efter att ha fått mitt hjärta krossat av killen jag trodde var mitt livs kärlek. Det var världens lättnad att få glömma all skit och bara försvinna i en okänd mun.


När jag var på ett crêperie Gotland. När vi skulle betala notan så började pojken som jobbade där att räkna ihop summan på franska. han förklarade att han bott i Frankrike som barn och att det inte gick på något annat sätt. Det tyckte jag var himla fint.


Att jag fick min första pojkvän någonsin. Efter sex månaders framochtillbaka och jag-vågar-inte-fråga-honom-kan-inte-han-göra-det? så vågade jag till slut. Nu har vi snart varit ihop i tre månader och trots att vi är så små så vet jag att det är på riktigt.


när ens mamma och pappa berättar att de ska skilja sig och man fått en liten grå mjuk kattunge som ligger i ens knä hela tiden som tröst. och man sitter i fönstret halva natten och lyssnar på bon iver, med den lilla mjuka kattungen i knät, och man inte vill att allt ska rasa men så länge det lilla knytet i ens knä höjer och sänker de sköra små revbenen så känns det som man kan fortsätta lite till.


det måste vara när jag stod i trappan och drack sjukommanollor på en hemmafest och pojken jag gråtit över hela sommaren böjde sig fram och gav mig tre pussar på munnen. bara sådär. efter några sekunders tystnad vred han på sig och sa “jag var bara tvungen.”
.


Part 4 of your favorite summer memories. Read by click “in english” below FAQ.

projekt, segelflygplan och ett paris 1952.


photo: hui+

här kommer del 3 av era allra bästa sommarminnen, kanske min favorit-del hittills.


när jag och min kompis stod på tunnelbanan, någon meter ifrån varandra. vi hade provat kläder, det var åska i luften och vi var hungriga. över alla huvuden på tunnelbanan möter jag hennes blick och bara vet exakt vad hon tänker: “tänk om jag slickade den här mannen på flinten nu”. har hört när folk säger “åh, det är så kul att skratta med någon i klassrummet, allt blir så mycket roligare när man inte får”. har inte varit med om det förr, men det är sant, allt blir SUPERKUL när det inte riktigt är läge att brista ut i gapskratt. med nerböjda huvuden stod vi i varsitt hörn och frustade. sen föll vi ihop på tunnelbanestationen. hoppas att jag alltid faller ihop på tunnelbanestationer. älskar att skratta.


Jag gjorde ett projekt. Ett riktigt jävla projekt.
En början, en process och ett slut.
Att slå ihjäl passiviteten var det finaste och viktigaste på hela sommaren.


Jag delade öl och massvis med cigaretter med den vackraste pojken jag någonsin sett, allvarligt, han var så jävla fin, i en park en varm försommarnatt. Och jag kunde inte förstå att det var han som satt bredvid mig och som ringde hans vänner bara för att tala om vad jag hade på mig och att det var mig han ville kyssa och citera håkan h till.
Och så, efter vi hade hånglat bort ungefär en miljard timmar, så sa han:
 -det verkar som om jag ska hålla hårt i dig, för kloka flickor växer inte på träd.
Och jag trodde jag skulle dö av tonårspirr när jag dansade hem tidigt på morgonen medan andra åkte till jobbet.


Den här sommaren har inte varit bra, men något som var väldigt fin i alla fall, var att flyga ett segelflygplan helt själv. Jag svängde med spaken jättelite åt höger och så såg jag hela världen under mig.


Han sa att han inte kan leva utan mig.


det finaste som hände mig i sommar var när grannbyn hade sin årliga derbymatch och min bästa väns pappa frågade om jag skulle vara med, jag sa nej eftersom att endast byborna fick spela, så han svarade “men lilla vän, du är ju en i familjen.”


Mitt finaste sommarminne är att jag hittade en pojke bakom en vän.


Hela sommaren har jag jobbat på ett äldreboende för herrar och damer som lider av demens. För det mesta kommer de inte ihåg mig eller mitt namn från ena minuten till den andra. En kväll stoppade jag om en äldre dam som varit väldigt ledsen hela dagen. Vi satt vid sängkanten och pratade om hennes bröllopsresa till Paris 1952, hennes barndom och hennes föräldrar som hon saknade så mycket att hon trodde att hon skulle försvinna av saknad. När jag sedan släcker lampan så viskar hon i mörkret: ”God natt lilla Lova, jag älskar dig. Kan inte du bli min mamma?”.
.


Part 3 of your favorite summer memories. Read by click “in english” below FAQ.

this egg will be enough as long as I still have you.


Ett försenat födelsedagspaket (ännu ett!) från Ludvig dök upp för inte så länge sedan. Ända från England.


Inuti låg tre fina fina saker av Rob Ryan, konstnären som ni säkert vet att jag tycker så himla mycket om. Först de här två muggarna.



Samt den mest romantiska äggkoppen i världshistorien.
.

Another (!) birthday gift from Ludvig arrived a little bit late, all the way from England. Inside the package was two pretty mugs from one of my favorite artist’s Rob Ryan, and an equally pretty egg cup.