livsuppdatering.

Åh jag är så ledsen att min fina nya bloggdesign med stora bilder nu krympt ner till en bildbredd bloggar hade för typ fem år sedan. Blir så otroligt opepp på att fixa och trixa här inne när man knappt kan se vad saker och ting föreställer. Skickat undrande mail till bloggbyggarna, hoppas de löser snarast, såhär kan vi inte ha det ju. :’(

1

Jag sitter i alla fall på ett tåg prick nu som ni kanske ser. Gör inget annat än reser just nu känns det som. Fast så är det ju kanske också i och för sig.

Processed with VSCOcam with f2 preset

Jag har varit i Köpenhamn med Magnus i tre dagar. Tycker så mycket om att vara med honom. Vad vi än hittar på blir det alltid så bra och roligt och fint. Här är en bild från när vi åt frukost imorse på ett franskt litet café.

Processed with VSCOcam with t1 preset

Imorgon flyger jag till Frankrike igen (!) för Jenny har hyrt ett litet hus i Marseille där vi bara ska läsa och bada och laga mat en hel vecka. Det blir nog alldeles strålande tror jag.
Nu ska jag fortsätta åka tåget och läsa boken. puss.

.

Translation. Hello from a train! I’ve been in Copenhagen with my boyfriend for three days and am now on my way back to Stockholm. Tomorrow I am travelling to France to stay with Jenny & Sara in a house in Marseille for a week.

 

a list about this summer.

2

Hur ser dina planer ut för sommaren?
Jag tänker att mitt sommarlov börjar efter midsommarhelgen. Har tackat nej till alla jobbuppdrag (förutom bloggen) efter det. Då ska jag bara promenera omkring och fika med folk. På lördagen åker jag på bröllop i Malmö och dagen efter det drar jag och Magnus till Franska Rivieran och min föräldrars sommarhus! Sedan tar vi tåget till Italien och bor på hotell där i tre dagar. Efter det åker vi direkt till Gagnef och festivalen Skanka Loss! Blir min första gång där. Himla pepp.
Efter det hoppas jag på en sväng till Köpenhamn, sedan åker jag tillbaka till Frankrike och mina föräldrar och efter det på det Way out West! Fullproppad och magisk sommar alltså.

7
Vad ska du göra på midsommar?
Imorgon åker vi ett stort gäng ut till Michelles mammas landställe! Vi ska leka lekar, sjunga sånger, äta ceviche och dansa hela natten lång!

Vilken är din bästa sommarfrukost?
Havfras med jordgubbsfil. Herregud. Måste nog gå och handla det genast.

Bästa sommarlåten?
Att bara ha radion på är så mycket sommar för mig. Lyssna på sommarprat och skvalmusik.

5

Ska du åka på någon festival i sommar?
Skanka Loss och Way Out West!


4

Vad vill du helst grilla?
Exakt allt blir godare grillat. Så jag säger allt.

Vad dricker du i sommar?
Rosé med isbitar på plaststolar invid fransk solnedgång och vit strand.

3
Vad ska du läsa i sommar?
Ska införskaffa två böcker jag fått rekommenderat av flera av er faktiskt. Låt vargarna komma och The Secret History.

Vilket är ditt favoritplagg för sommaren?
magtröjoooooooor.

Bästa parken?
Hagaparken och Humlegården.

1
Bästa badstället?
Det som inte är i Sverige. Varmt och mysigt tack!

lista från julia.

.

Translation. Read by clicking ”in english” in the right frame.

56 frågor.

2

Igår blev jag intervjuad av Modette på en parkbänk i Kungsträdgården. Konceptet är 56 frågor, ni kanske känner igen formatet från Vogues geniala intervjuer med bl.a. Sarah Jessica Parker, och det här är väl en slags light-version av det där man svarar på olika saker så fort och kort man kan. Rolig idé hur som helst! Jag kom precis från öppningen av mina kläder i en JC-butik på Hötorget så är kittad från topp till tå i dem :)

Kolla här (mycket spännande indragare men jag syftar alltså på klubben Kåken och inte något random fängelse någonstans.. )

1

 

Translation. Modette, a Swedish digital fashion magazine asked me 56 questions (in Swedish though) here.

the list about books.

ookbind

Snabbläsare eller långsamläsare?
Fort. På gott och ont. Om jag inte hänger med på grund av för lååånga meningar tröttnar jag fort för att jag vill att det ska flyta. Säkert många bra böcker som fått stryka med på grund av det :’(

Tegelstenar eller tunnisar?
Tunnisar helst, om det inte handlar om en författare jag redan tycker om, som Murakami exempelvis (ursäkta att jag pratar om honom så mycket), då kan boken helst vara 500 000 sidor lång. Eller om boken fångar en sådär såklart egentligen, då kan den gärna pågå för evigt.

Bibliotek eller bokhandel?
Bokhandel. För att jag aldrig lämnar tillbaka saker.

Ljudbok eller e-bok?
Ingen av dem helst.

Inbunden eller pocket?
Inbunden känns flottare men pocket är enklare i väskan. Kan man säga ”inte för stor bok”? Så länge man kan hålla den i en hand gör det det samma om den är inbunden eller pocket.

Vampyrer eller spöken?
Oj. Varken eller tror jag? Gillar övernaturligt stundtals men då helst odefinierbart.

En i taget eller slalomläsning?
En i taget.

Nytt eller gammalt?
Antingen totalklassiker eller rätt så nytt. Eller så har det blivit på sistone.

Bokmärke eller hundöra?
Hundöron högst upp för att komma ihåg var jag är och hundöron där nere för att komma ihåg var det var vackert.

Snacks eller godis?
Om vi pratar läslektyr och man får önska heeelt fritt säger jag nog vin? Vid en pool en julidag i ett utomlands-land.

Biografier eller memoarer?
I sådant fall memoarer, men helst skönlitterärt.

Skräck eller chicklit?
Helst ingen av dem.

Soffan eller sängen?
Sängen. Men bäst är utomhus.

Inne eller ute?
Uteeeeeee.

Originalspråk (engelska) eller översättning till svenska?
Översatt. Om det inte är på amerikanska, gör sig ej bra på svenska.

Poesi eller prosa?
Prosa helst, men poesiprosa är nog en favoritgenrer. Meningar man kan spara.

Kvinnliga författare eller manliga författare?
Om boken är bra gör det detsamma.

Boken eller filmen?
Boken.

Kokbok eller Bakbok?
Kokbok. Bakar cirka aldrig.

Kärlek eller spänning?
Kärlek!

Första vuxenboken jag läste och verkligen gillade:
Stolthet och Fördom av Jane Austen. Var en sucker för Jane Austen i mellanstadiet. Har nog mycket att göra med att en väldigt populär tv-serie byggd på tidigare nämnd bok gick samtidigt.

Klassiker jag hävdar att jag läst men aldrig tagit mig igenom:
Mästaren och Margarita. Försökt ca fem gånger.

Jobbigaste bok jag läst:
Flugornas Herre när jag var tretton. Visste inte hur ångesten skulle försvinna efteråt.

Bästa barnboksförfattaren:
Roald Dahl! Alla gånger.

Bok som berört mig mest:
Den Oändliga Historien av Michael Ende tror jag. Jag var nio år och har sedan dess läst den säkert tjugo gånger. Tycker den är så oerhört sorglig, spännande, filosofisk och berörande.

Recencera din senast lästa bok:
Jag läser Meningen med hela skiten av min kompis Nina. Tänkte skriva mer om den nästa vecka!

två listor ihopsatta. den här & den här.

 

Translation. A list about books. Read it by using the google translation button in the right frame.

 

photo source.

 

 

jag vägrar.

Det sprakar och vibrerar i bloggvärlden just nu. Det kanske inte syns så mycket på ytan, men i kommentarsfält och i samtal med andra bloggare virvlar det till höger och vänster. Även i de småputtriga så kallade ”finbloggarna” är diskussionen hätsk (vilket oftast förresten brukar vara för dessa bloggar är de mest politiska, smarta och feministiska och det är lättare att hitta fel när någon har en åsikt och inte gömmer sig bakom plattityder). Jag tycker det är härligt på många sätt. När jag började blogga blomstrade högkonjunkturen och majoriteten av bloggarna handlade om konsumtion och ”önskelistor” till nästa inköp. Alltmer som tiden gått, lågkonjunkturen varit lång och bloggandet förfinats blottar många en rätt stor del av sin personlighet. Jag vet när mina favoritbloggare är kära, sjuka eller oroliga. Jag kan tyda mellan raderna ibland om något hänt och jag blir jäkligt ledsen om de far illa. Dessa människor på min skärm är människor som jag tycker om och känner bättre än folk jag springer in i och kindpussas med på nån hipsterbar vid Stureplan.

Så även med mig själv. Ni som varit med ett tag har fått följa med från att jag började på Berghs, bröt upp med min första pojkvän, hade panik efter att jag slutat skolan, fick mitt första riktiga jobb, blev kär, vann något reklampris, drömde om framtiden, flyttade till New York, bröt upp, bröt ihop, sa upp mig, tog mitt pick och pack till Paris, gav ut en bok. Och så vidare och allt däremellan. Ni sitter på en hel del maktkapital utan att kanske fundera på det alltför mycket. Ni har möjlighet att trycka ner mig ganska långt i skorna om ni hade lust, ni har koll på många av mina hemligheter, vad som gör mig irriterad och till och med ledsen.

Det är mitt egna val att det är så. Jag ser inget syfte med min blogg om jag inte kan vara mig själv härinne, ge er så många lager av mig själv som möjligt. Annars blir bloggandet platt och ointressant både att läsa och skriva.

Vi lever just nu i en samhällstid där mycket kritiseras (och hyllas och delas). En politisk tid. Jag älskar det på många sätt. Folk vågar höras och föra en diskussion på ett sätt jag aldrig tidigare sett på internet. Internet som trots allt är ännu ett ganska ungt fenomen. Men med det kommer även en moralpanik. En Vän Av Ordning som vill poängtera vad man gör för fel. Som tar sig den rätten.
För när man skriver en stor blogg som jag gör märker jag tydligt en skillnad – helt plötsligt har alla tydligen fått rätten att kritisera för minsta lilla sak. Hytta med näven och be mig att rätta mig in i ledet. Tillrättavisa. Jag kan inte längre skriva ett enda inlägg utan att något är värt att kommenteras om. Något är alltid fel.
Jag tycker för mycket eller för lite, jag tar mig rätten att skriva om saker som jag inte kan något om, jag sårar folk genom att vara glad, eller ledsen, genom att ens existera, jag äter för lite (eller för mycket herregud du fotar ju bara dina burgare troligt att du äter dom), varför äter jag ens kött. Jag får inte skriva om träning eller förresten snälla skriv mer om det, jag är en dålig feminist, korkad, ligger för mycket när jag är singel, eller vänta är hon inte assexuell, en liten överklassfitta som fått allt levererat, mamma fixar jobb i USA, mamma fixar allt, jag lever på mina föräldrar, har inte gjort något överhuvudtaget med egen kraft, nån annan skrev din bok hur skulle du annars hunnit, du skriver förresten dåligt, varför har du på dig kläder som barnarbetare sytt, varför konsumerar du så mycket, varför har du alltid samma kläder i dagens outfit det är astråkigt, kul att du gått upp så mycket i vikt, snälla fota dig inte när du är så smal, du dricker för mycket, varför röker du på bild, varför röker du i din nya lägenhet du är så jävla otacksam, fattar du inte att alla inte kan ha det som du har det, du lever i en jävla bubbla förstår du inte det, du är en dålig förebild, du poserar för brudigt, ta för dig mer ta för dig mindre hur kan du vara hemma en kväll när du är bjuden på fest tänk på oss som aldrig får gå på fest? Sluta klä dig som ett jävla barn du fyller trettio snart! Skaffa ett vanligt jävla liv.

Jag ser två vägar i mitt framtida bloggande:
1. Jag skriver så alla blir glada och snälla. Vanilj och trevligheter. Mellanmjölk så ingen någonsin kan ta illa upp eller känna sig exkluderad. Kolla vilken fin blomma jag köpt. Tack och hej, bloggen förmultnar och dör.
2. Jag är mig själv. Precis som jag är. Med alla mina fel och skavanker och misstag som jag fucking älskar för de gör mig till en människa. En person.

Hej. Jag heter Sandra. Jag fyller trettio i sommar och har för korta kjolar ändå. Platåskor och neonrosa läppstift för att jag har lust. Jag har inga planer på att skaffa barn på ett tag. Kanske aldrig om jag känner för det. Jag dricker vin och blir för full ibland. Jag röker cigaretter på uteserveringar fastän mammor med barnvagn tittar irriterat. Jag älskar, alltså ääälskar, killar och jag ser mig som en vettig feminist. Jag är stolt över den här plattformen och har i åtta års tid dagligen fått mail av tjejer (och även grabbs) som skriver att de blir modigare, gladare och vettigare av den här bloggen. Det får mig att känna att jag har bidragit till något viktigt i den här stundtals rätt kalla världen. Det kan ingen någonsin ta ifrån mig. Jag arbetar just nu bara med sådant jag tycker är kul. Jag är så otroligt jäkla glad över det. Jag har jobbat förbaskat hårt för att komma dit och tycker att jag är värd varenda sekund av det. Faktiskt. Vad som händer sedan spelar ingen roll. Det händer nu och jag orkar inte tänka på sen. Jag gör det sen. Det här är jag, varken mer eller mindre, och jag gör precis som ni mitt bästa för att lokalisera mig runt på den här planeten. Skillnaden är att ni slipper höra varenda dag på vilka sätt ni borde göra det bättre.

Jag har aldrig någonsin bett om att få vara en förebild. Med att blogga följer absolut ett slags ansvar, men jag är trygg i min moraliska kompass och kastar sällan ur mig saker för att provocera. Ibland gör jag fel. Ibland ber jag om ursäkt om det är berättigat. Ibland håller jag inte alls med. Precis som människor är mest. Vi formar till stor del den här bloggen tillsammans, men i slutändan är det här en blogg om mig. Vad jag gör, känner och tycker. Jag är inget magasin. Jag kan inte skriva om det som inte är min värld, jag är övertygad om att jag inte är er enda lektyr. Jag förväntar mig att min blogg är en liten del av allt det samlade som ni läser per dag. Jag är heller inget företag med en bot som sorterar kommentarer. Jag är en enda person som sitter här i min säng och läser alla era kommentarer, skriver själv varenda rad härinne och tar åt mig ibland och blir ibland så olidligt trött på att det verkar så svårt att förstå att jag inte kan pleasa alla. Ingen människa kan det. Jag är långt ifrån en perfekt person. Faktum är att jag nog är rätt jobbig, pratar högt, röker för mycket, irriterar mig på personer, har på mig kjolar från the brand we do not speak of och kommer inte slänga dom bara för att, och pratar ibland (läs: ofta) utan att tänka efter.

Du kan se upp till mig om du vill. Du kan få tycka om hur jag skriver men ogilla min naivitet, du kan tycka om min klädstil och samtidigt tycka att jag reser för mycket, du kan tycka om att jag lokaliserar de bästa rödvinshaken i Paris till dig, men bli fullkomligt trött på min boksmak. Du kan gilla delar av den här bloggen och ogilla vissa. Helt okej för mig.
Men försök inte förändra min personlighet, mitt jag, min människa. Förminska inte min rättighet att vara en individ med ups&downs och misstag.
Jag vägrar bli urholkad.
Jag vägrar.

 

Andra på ämnet:
Nina Åkestam: Shit förebilder do.
Underbaraclara: Jag säger upp mig från jobbet som jourhavande kvinnlig förebild.
Emma Sundh: Nu säger vi upp oss.
Emily Dahl: Aktivt subjekt, singluaris.
Anna Ritar: Det som började som något annat.

 

photo source.