svampomelett med sparris och gräddfil.

Omelett var en av de första rätterna jag lärde mig att laga när jag flyttade hemifrån. Det är för att det är så himla lätt att laga. Och billigt. Och gott. Extra god blir den runt den här årstiden när alla grönsakerna smakar så mycket mer. I måndags lagade jag den här varianten.

Du behöver (två personer)
3 ägg
Ett halvt tetrapack gräddfil
En vitlöksklyfta
En halv chili (beroende på starkhet, gillar du inte så stark kan du minska eller skippa helt)
Tre gröna sparrisar
En tomat
Fem champinjoner
En bit mozzarella
En stump purjolök (kanske sisådär 2-3 cm)

Okej.
1. Börja med att hacka vitlök och chili och värm på i en stekpanna på medelvärme med massa olivolja. Såhär börjar nästan alla mina recept by the way, men det är en början som nästan alltid blir god.
2. Sätt på vatten, dela sparrisarna i bitar som på bilden och koka sedan i cirka tre minuter.
3. Knäck äggen i en skål, salta, peppra och häll i någon matsked eller två av gräddfilen. Vispa lätt med en gaffel.
4. Skär alla grönsakerna i lagom stora bitar.

5. I med äggblandningen i stekpannan (där vitlöken och chilin redan är, ni vet), se till att den täcker hela pannan.
6. Strössla över alla grönsaker. Alltså: tomat, sparris, champinjoner, purjolök.
7.  Avsluta med att täcka allt bäst som det går med mozzarella. Salta.
8. Låt detta puttra ihop på medelvärme tills vatten dunstat bort. Det tar lite tid, typ 20 min tog det för mig. Ha tålamod, höjer du stekvärmen så bränns omletten vid. Det vill vi ju inte.

9. Avsluta med att klicka på några rejäla klickar gräddfil. Salta, peppra efter smak. Ät upp!

.
Translation. An omelet I did made out of tomatoes, asparagus, mushrooms, leek, garlic, chili, mozzarella and sour cream.

krönika: konsten att skaka om världar.

IMG_2551

Idag har jag skrivit en krönika i en bilaga i SvD som Friends har varit med och gjort. De ville att jag skulle skriva om barn och utanförskap.


Min lillebror var nio år när han började ta hem äldre barn till oss. De spelade tv-spel i hans rum och satt med vid middagsbordet, småpratade med mina föräldrar, tog en extra portion potatismos. Vissa gick i min klass och ofta var jag rasande för att han bjöd in dem. Varför drog han alltid hit dem som ingenting var värda? Tänk om någon trodde att det var MIG de umgicks med? Jag vägrade inse kopplingen. Vägrade förstå sambandet mellan alla dessa barn han så envist placerade i rummet intill mitt.

Jag var tre år äldre men han var mognare och lugnare på många sätt. Jag hade hariga ögon och oroade mig ständigt hur jag framstod, hur jag såg ut, om någon av de populära händelsevis gav mig en blick. Min lillebror vände dem ryggen och letade på den andra sidan. Han hämtade upp barnen som stod gömda bakom klätterställningen och han gav upp sin finaste glaskula till en pojke i min parallellklass som stammade så mycket att hans pappa ibland satt med på lektionerna. Och sedan kom de till oss. Fnissade högt över olika brädspel och bläddrade i serietidningar. Min bror gick fortfarande i lågstadiet men det verkade oväsentligt. Åldern spelade inte någon roll, jag lyssnade genom väggen hur skolans tystaste kille vred sig av skratt i hans säng.

Och så blev vi vuxna. Jag var tjugotre och han nitton år när vi satt på golvet på en fest. Jag nämnde hans räddningsaktioner i en förbisvepande mening, som en självklarhet, men han stannade upp mig.
- Vad menar du?
Och efter ett par ”men du vet han” och ”du minns väl när du” och ”i ditt rum så ofta” så slog det mig, han mindes inte. Han hade glömt bort. Den nioåriga pojken var bortträngd ur minnet, ersatt med något annat. Och jag upptäckte att det gällde inte bara min yngre bror, det handlade om de flesta runt omkring mig. De hade glömt, ersatts av nya versioner, som om de fötts som färdigpaketerade vuxna och det som hänt tidigare bara var något suddigt och vagt.

Men barnen gömmer sig i högsta grad innanför kostymerna. Jag ser de en kort stund bakom fiskdisken på ICA när en levande krabba rymmer från sin plats och en stressad mamma inte kan kväva sitt fnitter. De finns där, varenda en, trots måndagströtta ansikten i fyrkantiga byggnader. Och lika mycket finns de kvar på skolgårdarna. Hon som gömmer sig bakom klätterställningen, han som stammar så högt och ofta, och hon som smälte in i väggen, blandades ihop med den gråaktiga cementen för att till sist försvinna helt. Och när min bror en dag, bara för någon månad sedan, tog tag i min arm och utbrast, Sandra, jag minns nu, så är det långt mycket större än nästan allting annat. För hur ska vi annars förstå att även nioåriga pojkar med glaskulor kan skaka om världar, om vi inte ser den skrämda lilla personen inuti oss själva?

 

 

Translation. I column I written was published today. It’s about how terrifying it sometimes can be to be a kid, and how it might be important to remember that, even when you are an adult.

 

drive fast on empty streets with nothing in mind except falling in love and not getting arrested.

Såhär såg jag ut i lördags, i ett Stockholm som fullkomligt exploderade av sommar.


Jeansjackan är min egen från JC, kjolen är gammal som gatan, men magtröjan är ny!

Var på jakt efter en tajt sak med långa ärmar som slutade någon centimeter innan kjolen började, alltså inte en helt lätt brief. Men hittade denna övermjuka rosa från asos med liten liten polokrage. Mycket nöjd. Tror den får bli mitt midsommarklädval till och med faktiskt. Den finns här.

Och så här ser jag ut cirka varannan sekund för att sommaren har precis börjat och det är så lång tid innan den tar slut. Om den som sagt någonsin gör det.
.

 

Translation. Saturday outfit. Jean jacket from my own clothing line for JC, sneakers from Adidas, bag from Mulberry and new cropped sweater from Asos.

answers to past weeks comments.


I wonder when it gets dark in Stockholm?? Because all pics look so bright and the day seems sooo long :)
At the moment it gets dark around 10 pm. And the sun comes up again around 3 am. I LOVE IT SO MUCH.

Jag kan inte låta bli att undra om det är så att du medvetet lägger ner mindre och mindre tid på din blogg…? Är det bara på grund av sommaren, eller funderar du på att sluta blogga nu när du har så mycket annat som händer? Hoppas inte det, jag saknar dina långa texter och fina tankar. Nu är det så mycket bilder och ”reklam” (eller vad man ska säga) för dina olika projekt… Jag saknar din gamla blogg, den var så himla grym! Puss och kram! <3
Grejen är ju den att jag lägger långt mycket mer tid på bloggen. Som i en klädkollektion eller matprogrammet etc. Det är ju större grejer som ger mervärde till bloggen på andra sätt än kanske inte bara faktiskt inlägg. Sedan har det för tillfället blivit ganska mycket intervjuer och länkar till saker jag gör, det har mycket att göra med boken som är aktuell nu. Det kommer den ju inte vara så länge till. Men du har rätt att de långa texterna har fått backa lite, men det har mer med att göra att jag har svårt att skriva just nu, när boken är ute och sånt är jag lite matt på mina egna bokstäver. Sommaren brukar också göra att jag tappar skrivlusten. Men annars försöker jag hålla igång med det ”vanliga” bloggmaterialet så att säga, som tips på filmer och böcker, vad jag har på mig, att ni får hänga med på mina upptåg och grejer jag tycker om och så. Jag brukar gå ner lite i bloggtempot under mitten av juni till mitten av augusti också för att läsarantalet sjunker rätt drastiskt då varje år. Men det är bra, ut och picknicka hörrni!

Hejsan Sandra,
Detta har egentligen inte med ditt inlägg att göra men jag undrar om din bok kommer i engelsk översättning snart? Vi tänkte läsa den med mina elever och köpa in klassuppsättningar. Vet du?
Jag har skrivit på ett avtal ganska nyligen att förlaget har fått lov att börja sälja in den utomlands. Men det krävs att ett förlag utomlands nappar på det, sedan ska den översättas och tryckas och allt vad det är. Så OM det händer lär det ju ta rätt lång tid. kram!

Sandra! Kan du uppmärksamma Tyra Sjöstedts senaste inlägg om feminism? Det är ju helt vidrigt att hon kan uttrycka sig så.
Äsch det var så tröttsamt, ålderdomligt och helt utan eftertanke att jag tycker inte det finns någon poäng att uppmärksamma. Bloggkommentarerna har skrivit om det här.

Kommer det in mer av plaggen på JC:s hemsida?????
Kjolen är slut i min storlek :(
I veckan kommer det påfyllning! Kanske har det redan hänt? In å spana vetja!

Hej Sandra! Jag skall om några veckor på min första riktiga festivalresa och eftersom du verkar vara ganska proffsig på sånt undrar jag om du kunde ge/har gett dina bästa festivaltips? jag har varit på stor festival förut i min hemstad i Finland men det är ju inte samma sak som att åka utomlands på camping osv. så skulle verkligen uppskatta lite hjälp. Tack i förväg! <3
Sköna skor, kläder du inte är rädd om, mycket öl, extra toapapper, våtservetter samt varma tröjor för det blir snorkallt om nätterna!

(ang Sandra&Milla i köket) Var det så att ni spelade in alla avsnitt på en och samma dag? Har för mig du sagt det någon gång. Men bytte du kläder för varje avsnitt då? :)
Yes vi spelade in alla avsnitt under en och en halv dag. Jag bytte kläder för varje avsnitt!


Sommar alltså, så himla bäst. Dock har jag alltid problem med skor på sommaren, vad använder du för skor som inte typ dödar dina fötter?
Lever i mina stan smith från Adidas.

Hej! Just wondering if there will be a copy of Nina’s book in English? :)
If it sells good they probably consider it but that usually takes some time to translate it and everything. You can ask her herself here.

Jag måste bara undra en sak, har det någon gång uppstått svartsjuka eller allmänt negativt ifrågasättande från någon av dina pojkvänner eller Joakims flickvänner angående eran nära vänskapsrelation?
För mig har det i stort sett alltid uppstått problem trots att jag bor i Stockholm och umgås med rätt genusmedvetna människor, där det trots att jag anser mig ha ärliga och kommunikativa relationer alltid har slutat med konkurrens eller misstänksamhet när jag haft vänskapsrelationer med det motsatta könet (där man ses på tu man hand och alltså inte bara i grupp).
Sorry lång mening.
Jag undrar hur du och kanske andra som läser här förhåller sig till sån misstänksamhet eller ifrågasättande?
Ja, självklart har det uppstått problem genom åren. Antingen med Joakim eller någon annan nära killkompis. Man får snacka en massa om det, förklara och försöka förstå sin pojkvän. Jag tror inte på att sätta regler som i ”du får ej hänga med den och den” utan snarare i början se till att de får träffas mycket och förhoppningsvis trivs och accepterar varandra. Svartsjuka är den farligaste saken i ett förhållande tror jag, den måste vara prio att försöka arbeta bort.

Förresten Sandra, kan du inte visa mer från din nya lägenhet?
Jo! Självklart. Det kommer allt eftersom.

Snälla Sandra, kan du inte göra en lista på saker man har ångest över men inte borde. Du skrev att du diskuterade detta med några vänner en sen kväll. Det vore superroligt om du kunde dela med dig av vad ni kom fram till.
Det handlade mycket om ålder, saker man inte hunnit med, att skaffa barn, att ha roligt mest jämt och inte ha roligt mest jämt. De vanligaste sakerna man kanske har ångest över tror jag. Vi kom inte fram till så mycket mer än att alla har ju ångest över det här, att man inte är ensam i det och att det är bäst att bara svepas med av livet och så får det lösa sig bäst det vill. ungefär så :)

Alltså jag hittar inte din Stockholmsguide.. jag hittar ”read my city guides” men efter det är det ju inte kategoriserat (vad jag ser), så hittar inte alls? Hjälp?
Hej! Förlåt, behöver egentligen städa lite i arkivet och bland kategorier och så sedan vi byggde om sajten. tänkte sätta igång med det i sommar. Min högst o-uppdaterade Stockholmsguide finns här.

Hej Sandra! Tycker du är superbra på att ge vettiga svar på cirka allt så kan ju lika gärna ge det en chans och be om råd här.
Jag har precis blivit tillsammans med en helt underbar kille! Det har varit vi på riktigt i kanske 2 månader. Jag tycker så galet mycket om honom och skulle aldrig göra slut pga detta men det finns en grej som gör ont i mig. Han tar studenten nu i år och har varit stressad senaste veckorna – vilket gör att han är trött hela tiden. När vi väl ses har vi självklart kul/mys etc. men jag märker att han fortfarande är stressad och inte mår 100% bra. Det är inte samma energi i honom längre… Han vet om det själv men trappar liksom inte ner. Hur ska jag hjälpa honom att gå ner i varv och bli sitt vanliga jag igen? Nu ska han jobba hela sommaren + ett år framåt så han kommer inte kunna vila upp sig helt ens nu. Det gör ont i mig att han är stressad för jag vet själv hur dåligt man kan må av det! Som sagt: vad kan jag som flickvän göra? Saknar honom ju.
Hmm vad tråkigt och dumt. Det verkar ju inte riktigt som han tar grejen på allvar. Man kan ju ha intervention – som de gör i usa. Alltså typ samla ihop hans vänner + föräldrar + du när han kommer hem och säga ”hej vi har alla samlats här för att du måste förstå på riktigt att du inte kan jobba såhär hårt”. Eller så kan du bara prata med hans kompisar/föräldrar och fråga hur de känner med det här. Tänker att om du får fler på din sida kanske han förstår? Lycka till i alla fall, har någon något mer konkret råd, skriv gärna i kommentarerna!


Hej Sandra, var har du köpt din spegel? Jätte fin! Förresten, läste ut din bok igår, älskade den!
Hej och tack så jättemycket! Spegel är från ikea.

Alltså. Konstig fråga jag vet. Men din kille har alltid så himla fina tshirtar på sig. Jag undrar lite var han hittar dom mestadels, för jag tycker det är så svårt att hitta vanliga normala tshirtar som ändå ser snygga ut;)
Såvitt jag vet köper han sina t-shirtar på COS och Weekday!

Hej Sandra, här följer en knäpp fråga. Du som gillar pasta så mycket, har du koll på om olika märken på pasta smakar olika eller finns det någon som är godare/finare som du kan rekommendera? Jag köper nämligen alltid typ butikernas egna eller barillas och tänkte om det finns något jag missat??
Ett bra tips är att kolla efter gulfärgade pastor, ju gulare = desto fler ägg i = desto godare pasta.

VAR kommer tatueringarna ifrån?? BEHÖVER!
kram
De är från FATTA! Köp dom här!

Kan inte Joakim vara sidekick i varje program? Blev en så otroligt skön balans mellan er härliga fnissighet och hans lugn
Jag håller med och funderade faktiskt på samma sak! Får kolla med Michelle & Joakim :)

Hvor kjøper du dine fine, hvite strømpebukser? :) Synes det er så vanskelig å finne, og de jeg finner er nesten alltid beige eller off-white.
De är från Asos och heter ”winter white”. kram

sandra och michelle. avsnitt: att vara ihop.

1

Välkommen till ett nytt avsnitt av Sandra & Michelle på SVT Flow, avsnitt nummer 6 närmare bestämt. Denna gång är vår gäst ingen mindre än bästaste Joakim!
Vi pratar om att vara ihop. Vad är det ultimata förhållandet? Behöver ”ihop” definieras om? Hur vet man att man är tillsammans? Och vad är no-nos i förhållanden? Med. Mera.

KOLLA HÄR!

2

.

Translation. The sixth episode of Sandra & Michelle. We talk about relationships with our friend Joakim.