19 och aldrig haft ett förhållande. Vad gör man förutom att ge upp?
Hade heller aldrig haft ett förhållande när jag fyllde 19. Inte ett enda. Håll i hatten det kommer!

finns det någon artist eller något band du absolut inte står ut med? någon komiker du inte klarar av att se/lyssna på utan att vilja kasta något?
Avicci och, ja, sån musik. Vad är det för genre? Klubb? Hur dåligt som helst iaf. Och dödsmetall, när det bara är skrik. Finns inte någon särskild komiker jag inte tycker om men är inget stort fan av buskishumor.

Hva er den dårligste (semsta?) (the worst) boken du har lest?
Böcker som är dålig översatta lägger jag ner direkt. Men du vet, när det är “fel” språk.

exempel på en dåligt översatt bok. grät ändå i och för sig.

När får man börja hångla igen, efter att man blir dumpad? Och när får man viljan tillbaka att faktiskt hångla (med någon annan än honom)?
Jag hånglade med någon redan andra veckan, fattar inte varfor, mådde så dåligt över det. Hade mitt första fina hångel på midsommarafton, så det var väl strax fyra-fem veckor efteråt. Det är nog lite olika för alla, men så var det för mig. Och det gick nog bättre för att jag kände honom sedan innan och inte bara hånglade upp någon random så. Men man känner när det är dags! Det är i alla fall inte bråttom. Ta din tid.

Hej söta dam! Eller jag tycker nog mer snygga/ läckra dam, nu när du återigen börjat röka på bilderna och skriver mer om öl än vippiga kjolar. Gött tycker jag.
Min fråga är; hur ska man hantera alla festivaler, män, kvinnor, platser och tillfällen som man inte är med om?
Haha tack tack! Hmm. Jag är typen av människa som får ångest av vara hemma minsta lilla minut om jag vet att det är en fest som försegår någonstans därute i natten. MEN. Mitt bästa tips är, vill man på fest, ha fest! Vill man gå på maskerad, ha en maskerad! Och så vidare! Händer inget roligt runt en förtillfället får man ordna det roliga själv. Och ordnar man det roliga själv är också chansen större att man blir tillbakabjuden på ännu roligare saker!

Har lite frågor om chefer..
Chefar amerikaner annorlunda än svenskar? Hur? (generell uppfattning alltså)
Det är väl mer respekt här och så. Man pratar inte med dom i onödan.

Kan du beskriva en dålig chef som du haft?
Hmm. Inte haft några.

Och du, siktar du på att bli chef framöver? Varför, varför inte?
Nej, jag har ingen dröm att bli chef och ha många anställda. Verkar jobbigt, verkar som man måste vara på jobbet jättelänge. Vill inte missat livet.

Vad längtar du efter just nu.
Svenska räkor. Herregud.

Och hur gör man i allmänhet när det känns som om något saknas i ens liv men man inte kan komma på vad. När rastlösheten nästan äter upp en. Hur finner man det man söker?
Det gör man nog aldrig. Människan är automatiskt rastlös tänker jag, det är därför man fortsätter framåt. Tror man inte ska leta efter något att känna sig “nöjd” i, inte säker på om det ens går. Eller snarare, jag tror man aldrig blir klar helt enkelt, och det är väl ganska skönt det med.

1. Bästa filmen med Ryan Gosling?
2. Kan du tipsa om några nya filmer eller TV-serier?
1. DRIVE! Gud vad het han är. Lars and The Real Girl är också helt fantastisk.
2. Girls är världens bästa serie. Se den.

Vad har du för godissmak?
Exakt den här:

denna godispåse, som jag åt en söndag i oktober 2007, är fullkomligt perfekt.

Vilket är det konstigaste stället du har haft sex på?
Bio var ju ganska knäppt.

Varför trivdes du inte på ditt första jobb i new york?
Det var tråkigt där.

Är du blyg eller social?
Social. Men blyg på nya arbetsplatser.

Vet att man generellt har mindre semester i USA och du har sagt att du inte har så mycket semester, men hur mycket har du? Du verkar ju kunna resa en del ändå, och hur ser de på att ta ledigt och så?
Jag har tio dagar om året. Hemskt lite. Jag har bara tagit ledigt en vecka och tre dagar i år och det var när jag var i Sverige i augusti. Annars har jag bara tajmat in röda dagar. Sparar mina resterande två till tjuvstart på julen. Men sen är ju kontoret stängt veckan mellan julafton och nyår så där får man ju automatiskt fem dagar till också.

Har du några tankar om åldersskillnad? Vad är den största åldersskillnaden som du dejtat/legat med, uppåt och nedåt. Sätter du någon personlig gräns där?
Jag har dejtade en kille som var 11 år äldre för några år sedan. Nedåt, 89:a. Men föredrar att hänga med killar runt min egen ålder, för att man är mer lika då. Precis som kompisar. Så nån mellan 24-34 går väl bra för mig.

Finns det någon bloggare som du inte pallar?
Hmm. Ja det skulle nog vara de som är öppet sverigedemokrater då. Kan inte alla, men Paow och Foki väl iaf. Annars tycker jag man kan ge alla en chans, de som provocerar och håller på är ju så himla unga och man kan ju inte dra hela slutsatser om deras personligheter utifrån det liksom, och jag har i princip inte träffat någon storbloggare i verkligheten. Men alla som är för SD vill jag helst inte ta i med tång. Inget större fan av den där Dennis direkt heller, men vem är det.

Jag undrar om du har något bra träningstips. Är väldigt nöjd över min kropp så jag vill bara få en bra kondition så att jag slipper flåsa när jag går upp för trappor och sådant. Jag går gymnasiet och pendlar varje dag därför är min tid ganska begränsad. Har också i princip aldrig tränat i hela mitt liv och tycker det är så oändligt tråkigt. Hur brukar du träna?
Oj jag vet inte riktigt, kolla träningsbloggar vetja. Jag springer några gånger i veckan på band och gör inget annat utöver det. Att springa på löpbandet och bara tänka tänka tänka i 45 minuter utan att prata med någon tycker jag är så himla skönt. Att få vara ifred, att springa bort allt som gör ont och skaver.

Vad anser du vara det bästa sättet att gilla sig själv? Alltså, att verkligen acceptera den man är helt och hållet och inte leta en massa fel hela tiden. Vissa påstår ju att man ska kolla sig själv i spegeln och säga typ “jag är bra” varje dag, men tror man inte på det så är det ju svårt…
Bli äldre tror jag. För varje år accepterar man sig mer, för att man blir lite klokare kanske. Alltså, det finns ju inte så mycket att göra, man är den man är. Har aldrig riktigt förstått grejen med att man ska älska sig själv så himla mycket och så. Vem gör det? Alla har självångest på ett eller annat sätt. Men den känns lite mindre för varje år. Att sträcka på ryggen och le ofta tror jag förresten är ett litet bra miniknep.