om att vara 4500 kilometer ifrån varandra.

Jag har försökt skriva någonting om långdistansförhållanden ett tag nu. Det har gått rätt dåligt. Först skrev jag Känner mig olycklig jämt. Men så kan man ju inte skriva. Så då skrev jag xacndjdcnajeuhdskcnjkfd. Och sedan skrev jag lite mer och sedan raderade jag allt. Igen och igen. För det är svårt att berätta om någonting som man är mitt i. Det är svårt att ställa sig utanför och betrakta sig själv, speciellt när det är en värld man inte tycker om.
Så nu skriver jag bara rakt upp och ner istället och så får det bli som det blir.

Jag har alltid sett mig själv som en vettig flickvän. Och då menar jag inte ur en pojkväns ögon, utan om hur jag själv mår. Jag skulle aldrig tillåta mig själv att känna mig trängd, orolig, sorgsen eller ledsen. Ett förhållande är bara och enbart till för att man ska må bra. Man ska känna sig roligare, starkare och bättre.

Det är därför som jag tycker det här med långdistans är komplicerat. För ett förhållande får en inte att känna sig speciellt roligare eller starkare när man bor 6 timmar med flyg ifrån varandra. Och även om det på utsidan ser så väldigt självständigt ut att bo i stora staden och göra karriär känner jag mig ofta inte speciellt självständig alls.
Istället känner jag mig ensam. Ensam och ganska vilsen. Och det skär och river i mig. För jag vill vara kär och stark på samma gång. Jag vill vara trygg och glad och inte fundera mer på den saken.

Ofta är det svårt att sova. Det är jag och en svart klump mellan revbenen som manar fram tankar som ingen kan krama bort för att ingen finns där för att krama. Jag är svältfödd på kramar, lever istället på kindpussar och hello how are you. Jag oroar mig för femhundra saker och målar upp mardrömsscenarium och gör upp planer hur 17 jag ska överleva när jag måste komma över allt. När allt inte går längre. När allt förstörs.

Det går i vågor såklart. Ofta känns det okej. Man tänker att man klarar det här och att det går fint. Att man ses snart och tills dess kan man titta på bra film och dansa på stökiga dansgolv.  Ibland orkar man knappt. Då tanker man att det här jäkla distansförhållandet känns meningslöst och vem fan ska hålla om en när man allra mest behöver det.  Det känns som att man är infekterad överallt i hela kroppen och man rymmer ifrån restauranger och paniksmsar i gränder.
Det är svårt att vara ifrån någon man älskar. Det tär på alla leder och hjärtan.

Det här är mitt eviga mantra:
Det kommer inte alltid vara såhär.
Det finns ett slut. En plan. Vi måste bara ta oss genom den här biten först. Sedan kommer det att gå över. Någon kommer att skrapa ner med ostbågar i sängen och äta upp det sista av hushållsosten. Inte nu, men sedan. Och så länge man har bestämt sig för att det ska gå så kommer det att gå. Jag tänker aldrig i hela mitt liv inte låta det gå. Det handlar bara bara om att bestämma sig. Det måste vara så.

Och det är svaret till alla er som mailar mig och frågar hur man överlever. Ni får bara tänka att det måste fungera. Det finns inga hemliga trick, inga självklara lösningar. Bara förbaskat mycket vilja och hundratusen timmar av att bita ihop. Och glöm för gud skull inte att hångla så mycket så att ni får skavsår i läpparna när ni väl ses.

Allt blir bra till slut. Och då får det väl vara lite åt helvete just nu.


pic source.

 

the sunday of my dreams.


Nu kommer cirka 40 foton men jag är tvungen för i söndags var jag på ungefär världens finaste grej.


Jag, Nina och Lottie tog båten ut till Governors Island.


Vi promenerade över ett stort fält tillsammans med massor av människor i fina frisyrer.


Och till sist var vi framme, på Governors Island’s Jazz Age Lawn Party, tjugotalspicknicken!


Det var lite som att öppna dörren in till en egen värld. Vi bestämde oss för att aldrig någonsin lämna den.


För 35 dollar fick man hur mycket mat och dricka man ville så vi ställde oss i matkön och tjuvtittade på vad andra beställde.


Det blev bönburgare med fetaost och chokladkaka med bär och frukt till efterrätt.


Vi drack drinkar som hittades på under 20talet. Här är jag med någon citron-historia.


Efter maten hade fina Sara hunnit komma till picknicken också! Hon var sjukt het som tjugotalsbrallis.


Det spelades tennis med gamla träracket.


och alla män var för-länge-sedan-stiliga.


Vi inspekterade de olika pryl-stånden.


Och de fina bilarna som fick en att önska att man hade körkort.


Det var så himla varmt den dagen så man var hela tiden millimeter ifrån att införskaffa sig ett litet pappersparaply.


Vi beställde mer drinkar istället och turades om att låna Saras solfjäder.


Söt försäljerska.


Carl Fredrik och Livia.


Fina.


Efter att vi tittat runt i alla stånden och jag införskaffat mig en liten brosch gick vi till dansbanan.


Den här stilige mannen sjöng jazz.




och så dansade alla så jäkla fint så man dog. Vi kände att vi borde ha lärt oss foxtrot, swing och charleston för länge sen.


Efter att vi ooh:at och aah:at oss ganska länge satte vi oss i gräset, drack citrondrinkar och spanade på folk.


Till exempel det här flotta kompisgänget.


och en arg matros.


Och den snyggaste tjejen vi sett i hela våra liv ungefär.


Lottie.


jag.


Sedan hörde vi trumpeterna och begav oss mot dansgolvet igen.


Det här var världshistoriens finaste par (det blir mycket superlativ idag som ni märker).


Men ja ni ser ju.


Det sjöngs himla vackert.


Tills det var dags för modeshow!




Baddräkter från 20 till 60-tal stod på schemat.


Jag tyckte hennes blå var allra finast.


Och sedan slog plötsligt klockan kvart i fem och picknicken var över. Precis i samma ögonblick mörknade himlen och öppnade sig och alla sprang panikartat mot båten med ett fast grepp på huvudet så inte hattarna skulle ramla av.
.


I went to the Jazz Age Lawn Party at Governors Island this past Sunday. It was the prettiest thing ever. Please click ”in english” below FAQ to read more.

berätta!



source 1 & 2.

Jag skulle postat det här igår egentligen men vi hade jordbävning (!) i New York och jag fick inte tillgång till en dator förrän ni hade somnat. Allt gick bra i alla fall och jag hoppas det gjorde även det i de städer i USA som drabbades värre.
Så. Nu till inlägget;

Jag ser på svenska bloggar att höstjackorna börjar knäppas och kängorna snöras. Det finns något vemodigt i att man varje år tror att augusti fortfarande är sommar men likväl stänger man fönstren och plockar fram halsduken. Här i New York är det kanske en månad kvar, men jag vill ändå inte vänta på att höra om er sommarminnen.
Så därför: kan ni inte berätta om det allra finaste som hänt er i sommar, och så gör jag ett eller fyra inlägg av pärlorna som måste återberättas!

Jag kan börja,
Det finaste som hänt mig i sommar var när jag satt på planet till Sverige och hade längtat ihjäl mig i månader och det var bara några timmar kvar tills jag skulle få krama alla mina vänner, äta räkor, kantareller, trängas på Trädgården, låsa upp min cykel och pussa på Milla och Vera.

Tvåa kommer nog i tisdags när jag och Ludde låg på hans hotellrum och tittade på Seinfeld och hade varsin dator i knät. Jag förklarade hur jag redigerar mina bilder i photoshop och han visade mig en gullig hund på youtube och en film jag borde se. Och han hade ingen tröja på sig och lutade sig nära varje gång vi bytte kanal och vi drack läsk och han skulle gå och jobba dagen efter bara några kvarter från mig. Det var så fint. Att det var vardag med honom för en liten stund.
.


Please tell me about the best thing that happened to you this summer!

so when days grow stormy and lonely for me, I just recall picnic time and you.


Såhär såg jag ut i söndags när jag var på något så väldigt fint som en tjugotals-picknick på en ö en färja bort från Manhattan.




Hatten är från Modcloth, byxdressen från Dahlia, skorna är vintage och väskan från Palmgrens. Ni ska få se bilder på picknicken sedan. Typ det tjusigaste jag varit med om.
.


This is how I looked when I went to Governors Island jazz age lawn party! The playsuit is from Dahlia, the hat from Modcloth, the bag from Palmgrens and the pumps are vintage.

en guide över tokyo.


En Tokyo-guide kommer lastat! Tyvärr kommer jag inte ihåg vad alla ställen jag var på hette (inte ens rätt alfabet liksom), men ett par tips har jag i alla fall. Det är bättre att ni kollar på en karta och googlar själva var exakt ställena ligger, Tokyos gatusystem gör mig nämligen fortfarande förvirrad. Vissa ställen har jag länkat till kartor eller deras egen hemsida.
Pass på:

OMRÅDEN (de jag har någorlunda koll på alltså)


Shibuya
Tokyos centrum så att säga. När du kommer ut från tunnelbanan möts du av skyskrapor och blinkande ljus. Här ligger majoriteten av de stora kedjorna, massvis med restauranger, caféer och affärer. En bank ligger också här om du behöver ta ut pengar (vilket jag upptäckte var ett himla projekt). På torget står en staty av hunden Hachikō som är en ganska stor attraktion och en väldigt vanlig mötepslats. Ska du möta upp en lokalbo i stan kommer de med stor sannolikhet säga att ni ska ses vid Hachikō. Shibuya är ett bra ställe att börja sin första dag i Tokyo på.


Harajuku
25 minuters promenad från Shibuya (eller några minuters tunnelbana) ligger Harajuku som är den unga delen av Tokyo. Här promenerar tonåringarna gata upp och ner i stora klungor i hopp om att bli fotograferade av en av alla tusentals streetstyle-fotografer eller köpa glass formad som en liten isbjörn. De är i alla fall fantastiskt fina och alla tillhör specifika grupper som är omöjliga att förstå för en utomstående. En vikt krage åt fel håll kan betyda att man tillhör en annan stil. Gå in genom den stora Harajuku-porten med den glada katten och titta i alla hundratals affärer med mobilsmycken, second hand-kläder och lolita-kjolar. Och typ femhundrasjuttioelva saker till. Glöm för guds skull inte varuhuset Laforet också. Harajuku är större än man tror och behöver nog egentligen flera dagar för att få koll på, men vill du bli borttappad och hitta hemliga platser och skatter är det enkelt. Och roligt. Harajuku har en underbar park som heter Yoyogipark som du måste besöka. På söndagarna är den full av picknicksugna ungdomar.


Daikanyama
Daikanyama ar min favoritdel av Tokyo. Du tar ett pendeltåg en eller två stationer (minns inte exakt) från Shibuya Station och så är du framme! Här är det alldeles lugnt och stilla, kulliga gator och hundratals små affärer, mycket med japanska designers och second hand men också större märken som exempelvis Vivienne Westwood (japaner är galna i henne), Vivienne Tam och APC. Hachiman Dori är den stora gatan. Hitta den och sedan tar du små vägar in mellan tvärgatorna där massa annat göms. Skulle kunna bo här. Vill bo här.

Aoyama
I Aoyama shoppar alla de harajuku lovers som vuxit upp, fått flotta jobb men fortfarande är modeintresserade. Japanska hipsters helt enkelt. Här hittar du lite tjusigare märken som Martin Margiela (affären ligger gömd och är typ omöjlig att hitta), Comme De Garcons, Miu Miu och många olika pop-up outlets. Här kan du äta dyr sushi och spankulera på smala gator med tunga träd. Du kan promenera från Harajuku hit.


Shinjuku
Jag kan inte så mycket om Shinjuku förutom att jag och Michelle bodde här när vi var i Tokyo våren 2010. Väldigt mycket höga skyskrapor, väldigt mycket varuhus. På nätterna däremot verkar det vara i Shinjuku de allra bästa klubbarna gömmer sig många gånger. Tokyo har en gratistidning a la Nöjesguiden som är på engelska och som man kan plocka lite överallt (ofta i skivaffarer), i den kan du kolla vilka klubbar som gäller just nu. Jag och Michelle bodde förovrigt på Hilton. Det var trevligt och god frukost men lite opersonligt.

Ginza
Är den absolut tjusigaste shopping-delen av Tokyo. Här hittar du ALLA dyra designermärken och inte så mycket mer. Är du inte miljonär tycker jag du kan hoppa den här delen.

Ueno
Här bodde jag första gången jag var i Tokyo. De har en jättevacker och stor park, Ueno Park, som framförallt ska vara fantastisk under hanami (körsbärsblomningen i april). I parken finns också Ueno Zoo som är jättestort och har så HIMLA konstiga djur. Exempel: en mus med fågelben, en häst med myrslokstunga. Forutom zoo:et ar Ueno känt för sina många museum.

Asakusa
I Asakusa hittar du det lite mer traditionella Japan. Har finns en stor, stor marknad med gamla tekannor, katter med vinkande armar och andra souvenirer. Marknaden mynnar ut i Sensoji templet som är vackert och en av japans äldsta byggnader. När du gått omkring över små broar med porlande bäckar och bugat inför den stora statyn kan du svänga in på matmarknaden och köpa dig en fryst chokladtäckt banan med strössel.

Odaiba
Odaiba är världens tråkigaste ställe utanför stan. Jag tar med det som en varning. I guideboken vi hade stod det att det var sååå vackert och ”paris-style-shopping mall”. Odaiba var i princip en stor parkering och pariskänslan infann sig i plast-stuckaturer i taket. De har däremot ett Pet Land med miljoners med valpar som japanska kärlekspar åker och införskaffar sig. Man får klappa och pussa på dem hur mycket man vill. Hundarna alltså, inte kärleksparen.
.

SHOPPING.
Jag kommer tyvärr inte ihåg namnet på så himla många affärer på rak arm, utgå hellre från område-guiden. Men här är några små pärlor i alla fall:


Comme Ca
Kak-och-pryl-kedja som finns lite överallt, bland annat i Shinjuku och Harajuku. De säljer klänningar, måtlador, pins, paraplyer och allt annat smått och gott i klara starka färger. Det spelas det alltid Beatles-hits och på våningen högst upp kan du äta kakor och dricka kaffe. Kakbagarna bakar i glasburar så du kan tittta in i och se när kakorna blir gjorda.

Shibuya 109
Enormt varuhus i Shibuya på femhundrasextio våningar. Eller nej, inte så många såklart men typ nio. Kläderna är inte så mycket att hänga i julgranen, om man inte gillar låga jeans med glitter på rumpan eller singoalla-blusar. Men det är fullkomligt hysteriskt vilket kan vara roligt att se. Butiksbiträden står på stolar och skriker ur megafoner samtidigt som megahög k-pop dundrar ur högtalarna. Allra högst upp kan du hitta roliga saker som keep-your-make-up-on-spray, lösgonfransar i alla storlekar och former, mobilsmycken och circle lenses.

Tokyu Hands
Stor pyssel-kedja som bland annat finns inuti varuhuset Takashimaya i Shinjuku. Det ligger också ett Tokyu Hands i Shibuya, om du frågar någon så kan de peka. Tokyu Hands är hur som helst ett åtta våningar stort Panduro. Här finns tusen olika paljetter, pennor, usb-minnen som ser ut som sushi, plåster och bygga-ihop-själv-saker. Jättebra för att hitta presenter. Jag köpte till exempel ett mycket litet piano i lego till ludde när jag var där:

Kiddyland

En 8 våningar stor, fullkomligt beroendeframkallande leksaksaffär i Harajuku. Varje våning har ett tema. Första är småprylar och godis, andra är bara mjukisdjur, tredje Hello Kitty, fjärde Hayao Miyazaki och. så. vidare. Jag och Michelle var här inne i tre timmar. Helt sant. Ångrar mig fortfarande att jag inte köpte en stor jäkla Totoro som kunde bo i min säng. Däremot kom jag ut med hur mycket smågrejer som helst föreställande den populära japanska figuren kapibara-san.

Muji
Muji finns ju i Sverige också, men är inte riktigt samma sak som det i Tokyo. I Japan kan man se Muji ungefär som Ikea för alla med mycket liten bostadsyta. Man önskar att vi hade samma watt i Sverige som i Japan för man vill ha allt. Mikrovågsugnar, kylskåp, ugnar, alltihop mikroskopiskt så att det ska få plats i små ettor. De har också ett stort hus som man kan köpa som man bygger ihop som en Ikeamöbel. Huset står i affären så man kan gå in och promenera runt i det. Sedan har de kläder, mat, godis och hundratals pennor. I Ginza ligger det största. Adressen är 3-8-3 Marunouchi, Chiyoda-ku.

Comme des Garcons
Affären ligger i Aoyama där du hittar mycket annat bra också. Comme des Garcons ar sjukt billigt i Tokyo, därav tipset. En t-shirt ligger på 100 kronor.

Takashimaya
Är ett av världens största varuhus. Det är så stort att de till och med har horisontella rulltrappor så man slipper gå. Förutom storleken minns jag inte så mycket mer. Kläder, smink och annat krafs som säljs på varuhus i alla fall.

Tsumori Chisato
Ligger i Daikanyama och är precis som Comme De Garcons långt mycket billigare i Japan. Färgglatt, plexiglas och en och annan scarf med svalor. Hela den här gatan som Tsumori ligger på är en jättetrevlig shoppinggata med många små affärer och caféer.

Uniqlo
Uniqlo är Japans H&M. Det ligger lite överallt, till exempel i Harajuku. Billiga skor, t-shirtar och klanningar. Killavdelningen är bättre än tjejernas.

Laforet
Stort varuhus i Harajuku som helt klart är det bästa varuhuset i Tokyo. Här kan man vara inne i timmar. Massvis med fina smycken, butiker i olika teman (bland annat en gothic lolita-affär) och högst upp pyssel och pennor. Pastelligt och härligt. Brevid varuhuset ligger ett himla bra H&M förövrigt.

.

MAT/DRICKA/BAR/SÅNT
Det är gott och fint nästan var man än går in i Tokyo, men här kommer några små tips.

Jangara Ramen
Bästa nudlarna jag ätit i mitt liv. Åt här 5 gånger på två veckor. Det ligger ganska nära Harajuku-stationen, en liten trappa upp. Man brukar se det på grund av den långa kön utanför. Funkar både som lunch och middag.


Alactraz ER
Världens knäppaste restaurang med ganska så äcklig mat, fokusera på ölen/spriten/vinet. Halvdåligt tips kanske, ni får göra som ni vill med det. Det är i alla fall otroligt knäppt ställe som är en blandning av ett fängelse och ett sjukhus. Du sitter i celler och blir serverad öl upphällda i provrör av lättklädda sjuksköterskor. En gång i kvarten går något bisarrt alarm och hela stället blir svart och då ska det hända något, men jag upptäckte aldrig vad.


Golden Gai
Världens bästa barområde. Det ligger i Shinjuku och är en lång gata med hundratals små hus. Varje hus har en bar, en uppe och en nere och man får bara plats ungefär fyra-fem personer på varje bar. Beställ en drink på ett ställe och gå vidare tills du hittar din favorit. Det blir en himla familjär stämning eftersom det är så litet. Alla blir kompisar och bartendern kanske bjuder på soppa och dumplings om ni stannar sent. Vår bartender plockade fram gitarren och så hade vi allsång och ritade teckningar till varandra. En av de bästa kvällarna i mitt liv ungefär.

Bombay Bazaar
Litet ställe i Daikanyama som jag blev tipsad om av flera på olika håll. De serverar bara chili och snowcones och på toaletten kvittrar fåglar.


Insomnia Lounge
Hippt ställe i Shibuya där du sitter på rödklädda kuddar och äter carbonara (eller det gjorde jag i alla fall). Man måste ta av sig skorna innan man går in. Funkar bra att bara gå dit och dricka drinkar också.


Beat Bar
Pytteliten knäpp rockbar i Shibuya där man själv får välja vad som spelas. Poppis bland svenskar som bor i Tokyo. Ligger på tredje våningen i ett hus med många väldigt små barer.


Karaoke
Karaokeställen finns öööööverallt och alla är ungefär lika roliga. Jag har sjungit både i Shinjuku, Shibuya och Ueno. Vissa skyskrapor är enbart karaokeställen och inget annat. Det är så himla många rum så de flesta ställen har en telefon på rummet och så ringer man in dricka och mat. Man brukar betala ungefär hundra kronor i timmen för ett rum och så far man dricka huuuuur mycket man vill. Sjukt kul är det i allafall, och så är nästan alla öppna dygnet runt. Gå ut och festa och gå in och sjung karaoke strax innan frukost vetja! : )

Fancy Him
Galen gayklubb i Shinjuku. Bartendrarna har bara en liten liten handduk runt midjan och öppnar upp den till unga män de tycker är söta.


Standing Sushi
Standing sushi finns lite överallt. Det är små hål i väggen (de har oftast bara ett skynke som dörr). Man står runt ett bord med kocken i mitten och säger vad man vill ha tills man är mätt.


Mataffärer
Mataffärer i Tokyo är så himla roligt att gå på shoppingrunda i. Till och med iskaffet ar gulligt.


Vending Machines
Överallt på gatorna står det automater för precis allting. Du kan köpa läsk, cigaretter, leksaker, frukt, kläder, mobiltelefoner, kameror allt allt allt i de där automaterna.

Ramen.
Nudelsoppa i Japan är så gott. Det får bli ett eget tips bara för att ni måste äta det. Det går inte att jämföra med ramen någon annanstans. De små hål-i-väggen-ställena (ligger oftast vid tunnelbanan) är så himla smarta. Man betalar i en automat och trycker in rätten man vill ha (det är bilder på allt) och sedan ger man papperslappen som kommer ut till kocken. Kostar ungefär tio kronor för en skål.

.
ANNAT BRA ATT VETA.
Adresser
Det finns inte riktigt gatunummer eller gatunamn i Tokyo. Eller det kanske finns men det är ett komplicerat system man inte är van vid. Oftast säger folk ”baren mitt emot mcdonalds”, eller ”två kvarter från banken” och så vidare. Ta för guds skull med en karta varje dag du är ute och flankerar. En annan sak som är bra att veta är att majoriteten av alla restauranger och caféer inte ligger på gatuniva. Ofta måste du åka upp 8 våningar i ett hus för att fika.

Tak-trädgårdar.
Jag läste någonstans att när de byggde alla skyskrapor i Tokyo glömde de att tänka på hur ljuset faller mellan dem. Därför är det extremt lite träd och växtlighet i stan för att ingen natur orkar växa. För att väga upp har därför alla skyskrapor en offentlig park på taken. Du kan i princip åka upp i vilken byggnad som helst och dricka kaffe på gräset med världens utsikt.

Spelhallarna
Spelhallarna finns överallt i Tokyo, kanske allra tätast i Shibuya. Så himla roliga spel, jag gick konstant runt med blåsor på händerna för att jag blev besatt av ett trumspel. Det är också väldigt roligt att titta på hur sjukt duktiga skolflickorna är på dance revolution.


Circle lenses
Circle Lenses är linser som gör ogonen större. Varenda liten japansk dam i 15 -25års åldern har sådana här. Vad som skiljer circle lenses från vanliga linser är att själva iris breder ut sig över ögonvitan, precis så som på mangafigurer. Det ger illusionen att ögonen är mycket större. Såhär blev det på mig:

Circles Lenses kostar 500 kronor och håller i ungefär ett år (om man är noggrann och renlig och så). Du kan köpa dem på de flesta tjejaffärer, jag köpte mina högst upp på Shibuya 109.


Flygbolag
Jag åkte Japan Airlines och älskade det. Vet inte ens om man kan åka något annat dit? Maten var i alla fall himla god och stolarna sköna.

Tokyo Tower
Ett rött eiffeltorn som ger dig utsikt över hela stan.

Studio Ghibli Museum
Jag hann inte gå hit men vill så himla gärna! Hayao Miyazaki-museet som tydligen ska vara alldeles magiskt. Man behöver köpa biljetter typ tre veckor innan, så gör det innan du åker.


Purikura
Purikura är extra peppiga fotoautomater! De är oftast installerade tillsammans i stora lokaler, du hittar många i Harajuku och Shibuya. Man går in i stora rosa lådor med två olika sidor. Den ena sidan är som ett mindre rum och där hoppar man runt och poserar för en kamera samtidigt som en japansk nasal kvinnoröst skriker olika peppord. Den andra sidan är som en skärm där man får varsin rosa penna och så får man smycka sina bilder med text, rosetter, djur och bakgrunder.

Fråga om hjälp
Japaner är inte så himla bra på engelska men vill hemskt gärna hjälpa till. Ta med papper och penna och tveka inte att fråga någonting om du känner dig vilse eller behöver tips på god lunch.

Boende
Första gången jag åkte hit var jag student och hade knappt några pengar. Då bodde vi på vandrarhem i Ueno som kostade 200 kronor natten. Det är supervärt att bo på vandrarhem i Tokyo för det är så himla himla renligt så man råkar aldrig utför snuskiga rum. Det är snarare en storleksfråga. Rummet var i princip en säng och ett pyttelitet badrum med dusch och toalett. Men en städerska kom varje dag och de hade installerat en liten karaokemaskin ovanför sängen. : ) Du hittar vandrarhem på hostels.com. Vill du bo på hotell rekommenderar jag hotels.com. Jag bodde Sheraton förra gången jag var där. Det låg helt okej till och blir inte jättedyrt om man är två som delar rum.

Pris
Folk säger ju att det är väldigt dyrt i Tokyo men jag tycker det inte alls behöver stämma. Absolut finns det ju långt mycket fler superdyra ställen, men varför ska man gå dit? Oftast finns ju den godaste maten i de små hålen i väggen där en soppa eller ett knippe dumplings kostar 15 kronor. Oroa förresten inte över att inte förstå vad det står på menyer, det finns bilder på nästan alla restauranger.

Klädstorlekar och skostorlekar
Förutom i affärer med välkända märken från resten av världen kan det vara lite knixigt att hitta rätt storlek. I de flesta japanska tjejbutiker finns bara en storlek, storlek 34, för att alla japanskor är ungefär lika små. Skostorlekar i japanska skor kommer i XS, S, M, L, precis som kläder! Jag är en 37:a och har medium.

Guideböcker
Jag använde mig av Lonely Planet och Super Future.

Toaletter
Det är himla kul att gå på toaletten i Tokyo. Det finns säkert tjugo knappar och man fattar inte vad 18 av de betyder. Trycker man bo en fågel eller en not kommer det i alla fall musik när man kissar. Alla offentliga toaletter är jätterena och när man kommer tillbaka hem blir man så himla besviken för att folk inte har samma toalettbeteende som i Japan.


Hanami
Allra finast att åka till Tokyo är nog under sakura, vilket är under körsbärsblomningen. Allt är rosa och vackert och i parkerna är det stora picknickar, hanami, där miljontals människor sitter på filtar och dricker öl och lär känna varandra under träden.

Trevlig resa!
.

Translation.
A Tokyo Guide. Click english below FAQ to read.