förr eller senare exploderar jag.

Nu har jag läst en bok igen. Närmare bestämt John Greens Förr eller senare exploderar jag. Jag hade hört så mycket bra om den här, bland både kompisar och på bloggar. Dessutom dök citat ur boken upp i mitt Pinterest-feed jämt och ständigt. Så det var helt klart på tiden.

Boken, som är en sorglig historia, handlar om sextonåriga Hazel. Hon har lungcancer och vet att hon aldrig kommer bli frisk. Kanske får hon leva i några år till högst. På veckomötena i kyrkan med andra svårt cancersjuka barn träffar hon Augustus. Han dyker upp från ingenstans och bestämmer sig från sekund ett att det är han och Hazel nu. Han är friskförklarad från skelettcancer och har världens vackraste käkben.
Hazel visar Augustus sin favoritbok Ett Storslaget Lidande, och ingen av dem kan släppa vad som egentligen hände med karaktärerna när boken tagit slut. Augustus bestämmer sig för att ta Hazel till Amsterdam där författaren bor, så att de kan fråga honom hur historien egentligen slutar.

Alltså jag vet inte riktigt vad det var med mig och den här boken, men den tog mig inte riktigt med den storm som jag hoppats. Trots att jag grät ibland och kärade ner mig i vissa stycken (som det här ovanför) så var det inte med ett ”åh” jag slog igen den. Kanske kan det ha varit alla lovorden på bokens baksida  Årets bok Helt underbar En triumf på alla sätt! och så vidare. Kanske hoppades jag på för mycket.

Istället kände jag flera gånger under läsningen att det mer var ett filmmanus till en snyftig ungdomsfilm än en bok. Den är väldigt amerikansk, jag kunde ofta lista ut vad som skulle hända för att den så snällt följde hollywoodmallen. Det behöver i och för sig inte vara något dåligt, men det gör boken rätt osvensk och ibland önskade jag att jag läst den på engelska istället.

Samtidigt pratar karaktärerna oerhört avancerat och stundtals rätt tillgjort, slänger sig med uppslagsbokssvåra ord och Hazel, som ska vara okysst, oerfaren, blygt nyförälskad och har rätt mycket komplex över vad sjukdomen gjort med henne har inga problem att skämta sarkastiskt och rappt om sex och ”vad hon vill göra” med Augustus. Alltså inget fel med det, det är ju superhärligt, men jag hade svårt att få ihop hennes karaktär på något vis.

Men! Så jäkla ömmande bok ändå, om kärlek – framförallt omöjlig kärlek – och om att följa sina drömmar och om mod och alltid stå bredvid varandra, oavsett storm. Den är lättläst på ett fint sätt och rolig och väldigt sorglig på en och samma gång. Jag tror att många av er skulle gilla den.
.

Translation. I’ve just finished The Fault in Our Stars by John Green. Even though I had a little hard time falling in love with the characters I thought the book was a both sad & heartful love story.

 

en lördagsmorgon på berns.

Jag gav killen jag gillar brunch på Berns Asiatiska i julklapp, för jag vet ingen som tycker om sushi så mycket som honom. I lördags gick vi dit.

De har en sushibuffé med de mest magiska små bitarna.

Och dumplings, vårrullar, revbensspjäll, nudlar, asiatiska soppor, ostron och en massa annat strålande. Chilimajonäsen gah.

Tycker han är så fin.

Och kak&tårt&godisbuffé! Jag gillar i och för sig inte choklad, men det gör ju de flesta andra.

Tog cheesecake och lakrits istället. Och det var min lördagsmorgon på ett ungefär. Resten av dagen spenderades i sängen framför serier och sedan åt jag middag med Elsa, Gustav och Pontus och trängdes på Riche efteråt. Fast då fick kameran stanna hemma. Året har hittills börjat mycket bra!
.

Translation. I gave my boyfriend brunch at Berns Asiatiska för christmas. They have the most delicious asian themed buffet with sushi to die for, dumplings, spring rolls, ribs, noodles and soups.

hur man picklar rättika och sedan lagar en drömmig vietnamesisk macka.

Mindre än en vecka har gått på nya året och jag har redan gjort något jag aldrig testat tidigare, nämligen picklat grönsaker! På vägen hem från Färgfabriken på nyårsafton åt vi de godaste Bánh mì-mackorna. Några dagar efteråt bestämde vi oss för att göra likadana. Steg 1: Pickla rättika och morötter.

Man måste börja kvällen innan när man ska pickla.
Sidospår men hur fin är rättika?
Du behöver (förutom rättika och morot):
- Socker
- Risvinsvinäger
- Salt

Värm upp 1 dl socker i en kastrull tillsammans med 1 dl risvinsvinäger, en halv matsked salt och 2 dl vatten. Det ska inte koka utan bara bli varmt.

Oj här kommer ett missvisande steg! Du ska inte riva grönsakerna ju!

Du ska ju skära dem julienne. Julienne är tunna tunna skivor, ganska exakt som små tändstickor. Det tar tid men man får ha tålamod, eller låta någon annan göra det medan man läser bloggar.

Häll allt i en burk som helt går att förslutas och låt stå över natten. Klarpicklat!

Nu är det ny dag! Här ska det göras Bánh mì. Vi utgick från det här (minus patén) och det här (hur vi tillgjorde köttet) receptet.

Alltså det blev så gott. Så gott så gott så gott så gott.
.

Translation. Magnus and I made Bánh mì, french-vietnamese sandwiches, a couple of days ago. They turned out soooooo good.

new years eve.

Min nyårsafton började så flott som på hotellrum! Mr Jet hade en kampanj där alla som hade över tiotusen följare på instagram fick ett hotellrum gratis. Så himla bra tänkte jag och fick ett hotellrum på fina Hotell Stureplan. Här bestämde jag mig för att bjuda in en massa kompisar på fest!

Utsikten från rummet var finfin den med.

Vi började med att checka in, göra oss hemmastadda i rummet och sånt.

Sedan gick vi ner till baren och drack cava.

Fina Jenny kom förbi.

Och Joakim.

Vid sjutiden gick vi upp på rummet igen.

För att poppa bubbel förstås.

Och beställa room service! Vi åt varsin steak sandwich som sista mål 2013.

Sedan gick vi ut i vardagsrummet.

För att nu började ett gäng bra människor droppa in. Som Christian och Linn.

Och Viktor och Amanda.

De hade med sig serpentiner. Det gick inte så bra först.

Fast ganska fort lite bättre.

Fredrik och Christian.

Linn var spelledare och hade gjort ett sjukt svårt quiz om allt som hänt under året. Mitt lag kom sist :’(

Sedan dansade vi.

Och dansade.

Och dansade!

Gruppbild innan klockan strax skulle slå tolv.

Då begav vi oss mot nybrokajen för att spana in fyrverkerierna.


Obligatoriska nyårshångel.

Jag med <3

GOTT NYTT ÅÅÅÅÅÅR

Efter att vi pussat och kramat på alla och skrikit gott nytt år för den femhundrade gången åkte vi till Nyårsnatten, en klubb på Färgfabriken som  BARA BARA spelade powerballader hela natten lång.

Vi dansade, ramlade omkring, dansade mer, skriksjöng med i refränger och dansade lite mer. Kom hem vid halv fem efter en mycket mycket fin nyårsnatt.

Translation. I won a hotel room on New Years eve in a instagram competition so I decided to have a party in it! I invited over some of my favorite people and we danced, drank champagne and played games. At midnight we walked to the water and watch the fireworks and then we headed to a club that we all had bought tickets to. The club is called Natten and their concept is to play nothing but power ballads = best/weirdest/most fun/romantic club atmosphere everz.

answers to past weeks’ comments.

Har man såna ”långa strumpor” till (minns inte vad de kallas” eller fästs mittendelen i trosorna? (ang detta inlägg)
Man har lårhöga nylonstrumpor som man knäpper fast i strumpebandshållaren!

Hej där sandra! hoppas du läser detta för om du gör det får du här och nu veta vilken otrolig människa du verkar vara. du toppar lätt min lista med förebilder med dina vackra ord och lika vackra bilder.
men ville få fram något mer. kan väl börja med att berätta att jag är 14 år och har ont i själen. dom senaste månaderna har jag helt i mitt huvud kommit fram till att jag har ångest alltför ofta och rätt och slätt inte mår helt 100, eller 50 (har hänt att jag skadat mig själv, skäms över allt förlåt)
iaf en dröm jag alltid haft, nästan mer som framtidsplan, är att resa. flytta runt till olika storstäder och se massor länder. just nu bor jag två kilometer in i skogen och känner mig inte alls hemma. jag vill bort från alla dom här småstadsmänniskorna och deras trånga tankar och ut till städer med människor som faktiskt har lite karaktär och åsikter (bra och genomtänkta sådana) och som vet om att det finns mer filmer och musik bortom toplistorna. jag dör på att alltid träffa samma människor dag efter dag, eller år efter år snarare. så perfekt jag drar till stockholm efter studenten, eller varför inte london? new york till och med? kan ha att göra med att jag faktiskt bara är 14 och helt vilse i mina egna tankar men som det är just nu får jag ångest bara av tanken på gator fullproppade med människor och att aldrig få vara ensam. jag är väl inte heller den mest outgoing personen.
helt meningslöst att oroa sig över nu och jag inser att det låter rätt klyschigt men det känns som att jag inte passar in någonstans och aldrig kommer göra det. det här blev långt, jag behövde väl mest skriva av mig lite och det råkade bli i ditt kommentarsfält men har du möjligen några kloka ord? eller bara lite lugnande tankar?
kram på dig!
ps. såg ruby sparks idag, dör <3
Hej fina du! Fjorton år en knivig ålder och jag kände mig inte heller hemma någonstans, inte ens i min egen kropp som mest bara kändes utochin. En tröstande tanke kanske kan vara att det hör ihop lite med att vara just fjorton. Att känna sig ensam och fel och fundera ganska mycket på vad man egentligen vill och gillar. Det kanske inte hjälper så mycket men ibland kan det vara skönt att tänka att man inte är ensam med sina tankar i alla fall. Jag förstår också att det kanske inte är så lätt om man bor någonstans i skogen och man inte har någon alls runt en som känns som att man passar ihop med. Då är det i alla fall great att internet finns. Att man kan hitta någon att prata med kanske via någon blogg eller forum eller så? Ta en titt på mitt brevvänsinlägg, kanske finns det någon bra person där? Framtidsplaner är alltid bra att ha, och även om det är långt kvar finns det ju alltid något tröstande med att planera. Storslagna planer är alltid bättre än inga planer alls. Det kommer bli bättre (till och med bra och bäst). Jag tyckte att bara gymnasiet var en stor skillnad från högstadiet för då vågar fler personer vara sig själva. Puss.

en liten fråga bara vem fick carbonaramiddagen i musikhjälpen aktionen?
En tjej som kommer hem och äter den med mig i februari! Ska fotografera då om jag får :)

A question, if you don’t mind: Are your parents and family not concerned about having pictures of a very cozy but still very private and intimate Christmas Eve on the Internet? My parents who are lawyers would say: ”I don’t want the people of my professional life peeking into my private life” and so forth  Do you discuss it with them every time they’re seen? Do they choose which picture goes up? Does anybody sometimes get annoyed? I’m asking all this because, sadly, my family would definitely get annoyed.
No they are fine with that. They know that I know which pictures they wouldn’t like me to publish. I think they think it’s fun when I bring my camera!

My second question to you, dear Sandra, is about Christmas being a ”class issue”: I got an incredibly fine bag for Christmas. It’s MiuMiu, it’s gorgeous, I’ve wished for a good leather bag for years and I definitely don’t swim in luxury goods like this (it’s my first expensive bag, I’m 22). Still, OF COURSE I realize I’m very lucky. I did not dare to post it on Instagram and I did not dare to tell my friends whose parents cannot afford luxury goods like this. I’m afraid of making them sad or envious. I don’t feel like this is right – I got a gift of two people who love me and still I feel ashamed to show it – but then again, I felt like Marie Antoinette before I hit the ”post” button on Instagram and thus I canceled. It’s twisted! Can you maybe help me with a few thoughts? How do you feel about showing (in my case: inherited, I’m still a student, I could not afford it myself) wealth? Hugs and merry Christmas to you! You’re the best.
This is a question I also think about sometimes. In the beginning of the blogging years, when the world was in a financial boom and every other blogger was posting what they were buying, what they wanted to buy and what they where going to buy, it was more okay to *show off” stuff. Nowadays, with the long, long period of economical crisis in the world the whole fashion blogging-thing has turned in to something else, which I feel is much more interesting. Fashion is more about personality nowadays and the old school blog classics like “wishlist-moodboards” have changed in to a dialog about environment and feminism amongst other things. But – at the same time I feel that when people do buy something luxurious and expensive it’s because they love it and see it as a sort of investment: designer clothes are made with better quality and will last longer, which makes it a more okay to buy them I think (if you can afford them that is). Just because you got a bag that you love for Christmas and want to show it doesn’t mean that you don’t know that your lucky or doesn’t know that everyone can’t afford a bag like this. People will always have comments about stuff when you have a blog or a bigger instagram account etc. But the important thing is frankly what you know in your heart and that you actually think about these kind of things. It’s not that you post about a bag like this once a week, and your followers probably know that too.
Maybe it would feel better for you if you posted it with a caption saying something about how happy you are about your present or something?
Sorry if I wandered off a bit in the answer.. Good luck! <3

Hej! Jag är väldigt nyfiken på huruvida du jobbade på Garbergs samtidigt som Lotta Lundgren ? (och hennes man för den delen) Hon (de) verkar så otroligt sympatiska? Stämmer det?
Jag jobbade där samtidigt som hennes man ett litet tag, Lotta hade slutade innan jag började men brukade hälsa på då och då.

Ellinor: Efter att ha kikat på asos undrar jag om du skulle kunna göra en guide för hur du shoppar på nätet? Det kanske inte går att fylla ut ett helt inlägg med det, jag vet inte, tyckte bara det var svårt att sålla för att hitta sådant jag tycker är finast. Hur hittar man pärlorna? Är det att bläddra igenom 3000 klänningar som gäller eller finns det något fiffigare vis? Tack för skitbra blogg, älskar fina foton, vackra texter och feminism.
Tack <3 Och Hanna hade ett så himla bra Asos-svar i kommentarsfältet så jag publicerar det, jag har nog inget fiffigt särskilt  men lärde mig massa här:
Hanna svarar Ellinor: I väntan på att Sandra gör ett sådant dröminlägg så jag kan säga hur jag brukar gå till väga när nätshoppar! Asos är kanske den bästa sidan som finns, kan spendera timmar där! Min absoluta favorit är ”Daily Edit” som man når under ”Women”. Där listar asos (någon stylist? inköpare?) tips i olika kategorier, som ”Occasion” och ”Work” och den uppdateras ungefär varannan dag. Där brukar jag börja, och sedan klicka mig vidare om det var något märke som såg extra intressant ut. Förstasidan i allmänhet kan ha lite roliga grejer, just nu nyårsklänningar och vårnyheter. Andra bra grejer med asos är att man kan kolla ”New In” så där ser man nyheterna direkt. Asos sökfunktion är också toppen, sök på ”animal print dress” eller ”a-line skirt” om du vet ungefär vad du vill ha. Att gå igenom alla miljoner klänningar som finns där tar tid, så jag brukar antingen begränsa mig till märke eller någon färg. Om du hittar något du gillar så välj ”Save for later” eller lägg till i varukorgen, så sparas plaggen i typ 60 dagar så kan du gå tillbaka och kolla  ) Sen mitt viktigaste tips när du väl hittat något, se till att du gör köpet i pund och inte i kronor! Asos använder sig av en dyr kurs i förhållande till bankerna, så där kan du spara 10-20% beroende på dagskursen. Enjoy!

Hej Sandra! Jag har en liten fråga kring Just Cavalli reklamen som är högst upp och på sidorna på din blogg. Har du själv valt att de ska få annonsera eller är det rodeo som bestämt det?
Jag bestämmer ingen av mina banners, det är Rodeo som fixar annonserna här.

Gud vilken mysig julafton! Är så nyfiken på att äta hummer hemma, men hur gör man med den egentligen? Har du/familjen några bra tips? Du är alltid så pedagogisk!
Man äter som kräftor fast de är i jättestorlek liksom. Stjärten och klorna och det goda därinne och så. Man äter som den är med lite citron över, eller aioli kanske om man vill. Lite som man har lust! Typ så. Hoppas jag svarade rätt på din fråga.

Hej ville fråga en liten grej som egentligen inte har så mycket med inlägget att göra men ändå lite, det här med din syn på alkohol (du kanske inte vill skriva om det eller så och förlåt i så fall men är nyfiken mest) och sånt, inte bara just att bli skitfull ibland när man är ledsen eller så men i allmänhet verkar det som att du har ett socialt liv där du går ut mycket och pratar med folk och dansar och då är ju alkohol en rätt självklar del i det. Så är det för mig i alla fall, eller jag brukade aldrig aldrig gå ut men jag flyttade till en ny stad och känner att det är SÅ mycket lättare att prata med folk efter tre öl, att det är så jävla roligt att dansa och verkligen inte bry sig ett skit om vad nån tycker efter massa tequila, att man aldrig blir upphånglad av snygga killar klockan två på natten när man är nykter. Men hur full är det ”okej” att bli? Försöker vara försiktig och blir aldrig så illa till att jag spyr överallt eller får minnesluckor eller däckar, men jag går ut nästan varje vecka och rätt ofta vaknar jag och känner att ”shit, vad jag pratade för mycket igår” eller ”oj, gjorde jag verkligen det där” eller att mina vänner säger att jag var jättefull, på skoj men att de ändå menar det. Vet nästan inte var jag vill komma nu men var tycker du går gränsen, liksom borde man sluta när man känner sig lite snurrig eller är det okej när man är ung och dum att shotta och skratta för högt och gå hem för sent och vingla för mycket och trilla omkull på dansgolvet ibland för allt snurrar så jäkla mycket? Alltså för jag tycker att allt det där är så kul men vet liksom inte om det är ”farligt” eller för mycket eller så. Tänkte att du brukar vara så vettig men verkar lyckas ha kul nästan jämt ändå så du kanske har några tankar om det? FÖRLÅT för paniklångt inlägg, fattar om du inte orkar svara. Men du är brilliant i alla fall! xx
Hej! Det här är ju en knixig fråga. Man vill ju inte uppmana teenagers att bli kalasfulla men jag vill ju heller inte vara PK och bara OBSOBS DRICK EJ för jag har ju också blivit kär i den nya slags modigheten som uppstår efter ett par öl. Först och främst tycker jag att man ska sluta tänka i viset du gör som ”hur full det är okej att bli”. Alltså, tycker det finns så himla mycket regler kring tjejer och deras drickande. Att vi alltid ska vara så jäkla städade och inte ”göra bort oss” och sånt. Är du sugen att på dansa på ett bord: fucking gör det! Men! Om man tänker utifrån sig själv är väl alkoholgränsen när man faktiskt börjar få ångest dagen efter varenda himla gång. Inte ska man behöva oroa sig jämt om man gjort något pinsamt?
När jag var yngre slöt jag pakter med mina kompisar att vi skulle ha koll på varandra, så att ingen blev för full och kräktes och mådde dåligt och blev ledsen och sånt. Efter ett visst antal öl skulle man säga åt varann och sen fick det va. Det var ett bra trick! Ett annat bra tricks som jag sagt förut är att just hålla sig till öl och vin. Drick inte sprit! Sprit är svårt att hålla reda på hur mycket alkohol man får i sig, sprit gör att man tappar kontrollen och sprit skapar minnesluckor. Det är inte värt! Öl ger samma fnissiga berusningskänsla men är så mycket enklare att hålla reda på sig själv. Ta det försiktigt. puss.

Sen så har jag en fråga som jag jättegärna vill veta vad du tycker om. Om porr, och porrtittande. Jag minns nämligen när jag var femton år och såg porrsidor på min dåvarande pojkväns dator. Han förnekade att han tittade på porr. Jag berättade det för mina vänner och de flesta sa ”men herregud, de är ju killar, klart de tittar på porr”. Och än idag så kan jag inte tänka så. Jag blir genomledsen av att tänka på att min dåvarande pojkvän onanerade till andra kvinnor, även om det inte är några han kände och helt utan känslor på det viset. Så, vad tycker du?
Hmm. Så här tänker jag: många kollar på porr. Människan har ju en stark sexuell drift och jag tror just ang att kolla på porr och pleasa sig själv är något folk bara gör, mer eller mindre. Särskilt när de är femton år liksom och allt är nytt och spännande. Det har ju egentligen ingenting med dig att göra. Men! Jag tror det är en superviktig grej att prata om med den man är ihop med. Jag förstår att det kändes jobbigt och jag hade också tyckt att det varit halvkul att hitta porr på min snubbes dator. Det är en sida av den man är kär i som man helst inte vill ha med att göra. Men jag tror att om det skulle hända är det något som är svårt att förbjuda. Jag tycker det är en knivig fråga och vet ärligt talat inte riktigt var jag står i den (det är därför jag famlar omkring så mycket i mitt svar).  Själv kollar jag inte på porr av rena principskäl. Jag är emot porrbranschen och hur människor behandlas i den, både framför och bakom kameran. Jag skulle aldrig kunna titta på porr som ett njutningssyfte för att jag kan inte få bort ur huvudet hur de inblandade människorna behandlats. Däremot vet jag inte om jag skulle kunna förbjuda andra att göra det, jag kan visa att jag misstycker att stödja en kass bransch, men när det inte finns något vettigt alternativ är det ju snarare branschen det är totalt fel på och inte enskilda personer som konsumerar den. Jättesvår fråga men typ så känner jag just nu i alla fall. Har någon annan ett vettigare svar så skriv gärna i kommentarerna.

Jag är singel för första gången på evigheter och även första gången som 20 + och relativt vuxen. Jag är hyfsat över mitt ex och är ute mycket, gillar att hångla osv. Kan inte så mycket alls om singellivet så min undran är hur tusan man gör för att inte vara en douch? Jag vill verkligen verkligen inte såra någon men jag vet inte hur man gör för att veta om de också bara vill hångla för kvällen eller om dem kanske vill hångla nästa gång man ses också och så råkar det vara en gång man mycket hellre vill hångla med någon annan. Jag hatar den mentaliteten hos folk själv men vet inte hur man ska komma förbi den. Hur visar man på ett snällt sätt att ursäkta jag hånglade bara med dig för att få min kväll att kännas lite bättre och inte för att det faktiskt var just du?
Herregud jag låter som världens hemskaste människa, usch så här kan jag ju inte hålla på.
Jaja, puss ha det fint
Jag brukar också vilja hångla med samma person flera gånger när jag är singel. Mest för att det är enkelt och tryggt på något vis. Jag tycker oftast att man märker om personen vill mer. Typ träffas på dagen, fika, hänga kvar dagen efter om hen sover över och sånt. För att minimera douchigheten tror jag det enklaste är att vara tydlig helt enkelt. Säga att man vill vara singel just nu, inte göra dejtiga saker ihop med personen i fråga och förklara att man gillar att hångla med hen men vill hålla det där. Så länge man är rak brukar det gå bra.

Hej bästaste bästaste Sandra! Jag skriver till dig för jag undrar vad dina favoritresemål har varit? Det är så att min vackra pojke fyller år och jag vill överraska honom med att vi ska ut och resa! Förra året var vi i tulum i två veckor, älskade det, allt på grund utav du skrev om det! Så Sandra, vad skulle du rekommendera? PUSS OCH GOD FORTSÄTTNING!
Ps, fick din bok i julklapp utav min pojke, den ligger och väntas på att få läsas när jag har en hel dag till det.
Vad kul att du gillade Tulum! Visst är det finast alltså! Jag skulle rekommendera Tokyo som nästa resa alla gånger i veckan. Har skrivit en guide här. Det behöver verkligen inte bli så dyrt, man kan bo billigt men samtidigt superfräscht och även de billigaste restaurangerna serverar ju helt magiskt japansk mat. Att åka på våren är nog allra vackrast. Puss.

Visst var du på Färgfabrikens Nyårsnatt? Mötte dig (?) och kände igen och tänkte säga HEJ men så försvann du bort fort och sen skådade jag dig inte igen :/
Yes jag var där! kram!

Bästa film spring breakers????? Menar du den med selena gomez & James Franco? Den var ju så himla vidrig att jag inte ens kunde de klart den, så full av rasism och sexism? Snälla förklara, om det inte är en annan film du menar som råkar heta samma sak? Mvh förvirrad
Jag tycker Spring Breakers tog sig in i en ny slags genre och skapade något jag tidigare inte riktigt sett på film. Absolut, det är bröst och knarkorgier och små stringtrosor – dock inte glorifierande utan dokumenterat med en sjukt dyster lins (obs viktigt). Det är vapen och sex och ganska obehagliga scener MEN, det mest intressanta:  allt sker på kvinnornas villkor. De hånglar runt, de skiter i allt, de är smutsiga, svinkåta och på riktigt farliga, allt det som tjejer sällan (typ aldrig) får vara. När de flyttar in hos gangstersnubben som spelas av Franco är det de som får övertaget om honom, styr honom mot deras egna fantasier och bara kör på ett sätt som tjejer aldrig får göra på film. Mer såna här filmer i den grabbiga knark&pangpang-genren tycker jag! Tycker filmen gav en rå bild av ett trasigt mansdominerat samhälle där de lät tjejerna stå i fokus och hur det här slags samhället formar dem. Samtidigt fick de genom hela filmen äga sina egna kroppar och viljor och var så jäkla stenhårda och gick alldeles för långt i varenda himla klipp.

Men jag undrar hur du använder dina strumpebandshållare på vintern? Har du liksom stay-ups fastknipsade under och sen tjocka strumpbyxor på?
Nä jag har inte strumpebandshållare på vintern, för kallt.

Älskar ÄLSKAR fuck racism-tröjan och vill klicka hem en egen (alla borde ha en), men tänkte bara kolla med dig vad du tycker om passformen? Kollade runt på hemsidan och det verkar ju inte som att de har den i tjej-passform (alltså lite mer figursydd) och jag är rädd att det blir lite sådär sovtröja av den om den är helt rak.
Jag har en helt rak i minsta storleken. Tycker typ att det är lite finare med raka t-shirtar. Själva insvängningen i midjan kan man ju få till med en högmidjad kjol exempelvis!