Att vara snäll

YouTube Preview Image

Det här är en del av Doves kampanj för riktig skönhet (blev påmind om den här). ”Prata med din dotter innan skönhetsindustrin gör det” är devisen. För något år sedan hade man en kampanj för åldrande. Pro aging:

YouTube Preview Image

Ja, det är bra och jag tror verkligen att många tilltalas och kanske i slutändan påverkas och pratar med sina döttrar. Självklart är det viktigt att uppmärksamma och visa på missförhållanden i mediala bilder av ”skönhet” eller ”kvinnlighet” (och egentligen ”livet”, det marknadsförare gör är att lära oss hur vi lever våra liv – lär oss att vi inte har ett komplett liv utan Doves kräm eller den där elefantbrickan från Svenskt Tenn). Men jag tänker på två saker – var är pojkarna? Jag är medveten om att flickor kanske utsätts för mer och större press men en icke uttryckt press kan även den vara ack så förödande. Flickor tillåts på något vis ändå tycka och uttrycka att det är jobbigt med skönhetsideal och förväntningar från vänner och föräldrar. Vem pratar om press på pojkar att se ut som actionman, James Bond eller je ne sais quoi? Pojkar får ju fortfarande inte vara ledsna, i alla fall inte om det handlar om att de är missnöjda med sina utseenden. Min uppfattning är att pojkar ”bara ska vara”, de är liksom bara är snygga, åtminstone förväntas de tycka det Härmed inte sagt att vi ska flytta fokus från unga tjejer (för krasst sett, många har det säkert fördjävligt), kanske snarare utvidga det.

Något annat: vi måste komma ihåg att vi är under ständig påverkan av stora företag med marknadsintressen. Dove är ett multinationellt företag som styrs av ett vinstintresse. Skulle de verkligen ”hjälpa” oss om det inte gett dem ett gott rykte som snälla? Tyvärr kan vi inte svälja det här med hull och hår, det är alltid viktigt att fråga sig vem som säger vad – vem vill egentligen att vi ska må bättre?

Det finns bevisligen mycket mer att säga i ämnet, det här vara bara något jag ville få ur mig. Vad tror ni?

Benjamin Rask
  1. Kala skriver

    Hej, du pratar om något som jag ofta tänker på. Det har inte så mycket att göra med skönhet i sig, utan mer med generell jämställdhet.

    Det irriterar mig att vissa ser jämställdhetsarbete som något slags noll-summespel, att om kvinnor får det bättre så får män det sämre. Men så är det ju inte. Det är ju en win-win situation. Att i ett jämställt samhälle, där får både kvinnor och män välja fritt ur hela skalan av känslor, beteende, yrken, karaktärer osv. Jämställdhet kan göra det bättre för män, det kan tillåta mer prata om känslor, gruppkramas med sina bästisar, ha på sig kjol och gå till en psykolog när livet är jobbigt ibland. Män förlorar på ett ojämlikt samhälle, genom att tvingas in i stereotypiska roller, precis som män. Skillnaden är väl kanske att de manliga stereotypiska rollerna tjänar mer pengar, har mer makt och anses ofta som bättre, men det gör det nog inte lika jobbigt för män som inte har lust att identifiera sig med det rollen.

    Bara lite tankar så här en onsdag kväll…

  2. betty skriver

    klokt skrivet som alltid. håller med om att det är mer accepterat att vara skönhetsnojjig som kvinna/tjej/flicka än att ha komplex som man. jobbigt men sant. om dove kunde utvidga sitt synsätt skulle nog alla få det bättre. frågan är om deras produkter skulle sälja då.

  3. Emelie skriver

    Jag håller med om ditt resonemang. Det bör enligt min uppfattning inte göras till ett ”tjejproblem” vilket Dove nästan gör genom att bara porträttera flickan/kvinnan. Genom att göra så fortsätter saker att köns-kodas och reproduceras (även om man också måste avtäcka den problematik som tjejer utsätts för). Vore fint om det var fokus på människan istället. Reklamen riktar sig dock till en noga utstuderad målgrupp och det är kvinnor. Vad man kan göra är att vara kritisk!

  4. Linn skriver

    Vad ska man säga? Förstår inte hur man ska få stopp på detta. Hur ska man ”prata med sina barn”? När jag var yngre visste jag knappt att ätstörningar fanns och mina föräldrar hade (har) ett jättesunt förhållande till mat. Skaffade mig bulimi i alla fall, och det var fan inte deras fel.

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *. E-postadressen publiceras inte.