Det erotiska kapitalet

Tidigare i dag lyssnade jag, efter rekommendation av min vän Emma, på ett avsnitt av SRs Kropp & Själ som bland annat handlade om något den engelska sociologen Cathrine Hakim kallar för erotiskt kapital. Hon tycker alltså att när vi undersöker exempelvis maktförhållanden ska vi kunna använda begreppet som mått på samma vis vi använder oss av Bourdieus kulturella, ekonomiska och sociala kapital. Hakim menar alltså att om du är vältränad, klär dig bra och kommer bra överens med människor i din omgivning har du ett högt erotiskt kapital. Det erotiska kapital kan till exempel användas för att förstå varför någon får ett jobb framför en på pappret likvärdig konkurrent. Främst vill Hakim att parametern ska fungera som komplement till klass och arv i forskningsarbete, hon tycker inte alltid att de två räcker för att förklara samband och sammanhang i dag.

Lite senare i programmet intervjuas en jobbcoach från Arbetsförmedlingen om hon lär ut hur man kan använda sig av erotiskt, till sina klienter. Nej, det går väl inte riktigt, men visst hjälper det om man är hel och ren och kanske ser lite bra ut tycker hon.

Hakim tar ett exempel ur det vardagliga livet, om jag går till skomakaren är det självklart att jag flörtar lite med honom för att få snabbare och bättre service, ”så gör nog alla”.

Samtliga tillfrågade i programmet verkade ense om att det erotiska kapitalet är ett relevant begrepp och som i verkligheten praktiseras och något man kan ha nytta av när man insett hur det fungerar. Där håller jag med, att förneka existensen av något som ett erotiskt kapital vore knasigt. Men att det skulle vara någon slags fördel att vara medveten om ett samtida erotiskt spel är jag tveksam till. Självklart är vi, biologiskt, uppmärksamma på möjliga intressenters uppmärksamhet och hur vi inför andra människor framställer oss själva. Däremot tror jag inte på att en jobbcoach ska prata med sina klienter om att en ”snygg” person lättare får ett jobb än någon som är lite halv-sjaskig.

Vi har sagt det förut – skönhet är något subjektivt, ingen har väl samma uppfattning om vad som är vackert eller attraktivt som någon annan? Fy vad hemskt att komma desperat och fattig till arbetsförmedlingen för att höra att man måste stöpas in i en mall bestämd av deras handläggare för att öka sina chanser att få ett jobb.

Men om man som den brittiska sociologen utnyttjar systemet i vardagslivet för att få som man vill kan man ju riskera att stödja delar av strukturer i samhället man kanske vid närmare eftertanke egentligen inte gillar. Är det verkligen okej att flörta med skomakaren för att få sina skor snabbare omklackade, bara för att den praktiken plötsligt fått ett namn i det erotiska kapitalet?

En åsikt som självklart är min personliga, det är inte min mening att moralisera. Jag slogs nog bara av hur cyniskt det låter med en systematisering av folks ställning i samhället i relation till deras utseende. Under tiden jag nu skriver inser jag att det här är saker vi redan tänker på varje dag. Är lite för bra på att komma undan verkligheten.

Benjamin Rask
  1. Johanna skriver

    Jag är helt med dig. Men jag tror nog – faktiskt – att den allra största delen av ett erotiskt kapital (möjligen undantaget lyckad benstruktur och hög ämnesomsättning) ändå kan räknas till klasstillhörighet? För är det något medelklassen är bra på är det väl att tillskriva sig god smak och att branda sig själva? Med hjälp av kläder, hår, smink kan i stort sett vem som helst göra sig attraktiv, om man vet hur man gör det.

  2. Carl skriver

    Tack för bra text. Men att skönhet skulle vara subjektivt är en kliché. Vem som anses vara vacker respektive mindre vacker (läs ful) varierar inte ens i olika delar av världen, och knappt över tid. Visst, visa tänder på till exempel feta personer, men dessa är i regel medvetna om att det inte skönhet dom går igång på. Att på en svara att toaletten ligger precis till vänster om den där extremt vackra kvinnan, precis bakom den fula, skulle kanske uppfattas som lite udda. Men det hade knappast fått nån att gå vilse. Trist kan man tycka, men så är det.

  3. Perfektionista skriver

    Utseendet har nog större betydelse än vad vi vill erkänna. Mer eller mindre medvetet dömer vi personer efter det yttre hela tiden, eftersom det ju är det första vi ser.

    Möjligtvis är det också så att människor som anses vara också får fler möjligheter att visa sina inre kvaliteter (och brister!) eftersom de kan vara mer intressanta för omgivningen, och särskilt då av mosatta könet.

    Till viss del sitter självklart skönhet i betraktarens öga.

  4. Y skriver

    Synd bara att så många som ser bra ut (kvinnor i högre utsträckning än män) tycks ha lärt sig att leva på (”endast”) det och därmed blir så ointressanta på många andra sätt.

  5. christian skriver

    och var går gränsen mellan att flörta och vara trevlig, dvs socialt kapital och erotiskt?

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *. E-postadressen publiceras inte.

Promotion