Den blåsta generationen – Ann Charlott Altstadt och Ann Heberlein

Förra veckan publicerade Aftonbladet en krönika signerad Ann Charlott Altstadt, rubrik: ”Den blåsta generationen.” Det har, pardon the pun, blåst en del kring den sedan dess. Altstadts tes är att vi födda mellan 1980-1999 tillhör en generation som är blåst i ordets dubbla bemärkelse, både lurade och korkade. Hon exemplifierar med bland andra Isabella Löwengrip och Elin Kling, och pekar på att de står för en kommersialiserad skuggverklighet dränkt i begrepp som ”egoboost” och ”entreprenörskap”. Där är hennes kritik, som påpekats, faktiskt inte helt irrelevant. ”Du lyckas förstås med allt om du bara vill, precis som företagaren och juridikstudenten Isabella Blondinbella Löwengrip vågade satsa på sig själv och valde en pappa som både är företagare och jurist.”

Det grova fel som sedan begås är dock att Altstadt – efter att ha läst tre otvivelaktigt ultrakommersiella magasin (Sofis Mode, StyleBy och Egoboost) – drar slutsatsen att dessa reflekterar en hel generation av ”blåsta” 80- och 90-talister. Varför detta är ett fel har Lisa Ehlin redan skrivit en utmärkt kritisk rant om här på Rodeo, så vill ni fördjupa er hänvisar jag till den.

Anledningen till att jag överhuvudtaget tar upp det här är att DN idag publicerade Ann Heberleins reflektion kring det hela. I den går hon till min generations försvar, rättar till Altstadts vanföreställning om dagens unga. Och det blir lite rätt, men samtidigt helt fel.

 ”Ung och blåst?” är titeln, och tesen är väldigt sympatisk. 80- och 90-talister är inte alls blåsta, de är bara övergivna av 60- och 70-talisterna vars tid upptas av heminredning och ekologisk olivolja; ”Vi är troligtvis den minst samhällskritiska generationen någonsin.”

Så långt så väl, det är för övrigt samma slutsats som Lisa kommer fram till: ”Vi skriker hela tiden. Det är bara du som inte lyssnar.” Men egentligen gör inte Heberlein mycket för att rätta till Altstadts misstag i sitt resonemang. Utgångspunkten är fortfarande att det engagerade och det ytliga måste gå i polemik; hon utgår ifrån att den modebloggande och den samhällskritiska nittiotalisten är två olika personer. Hon skriver om de unga människor hon möter som lektor vid Lunds universitet:

”De läser Butler och Marx och Bibeln, de är veganer, pacifister, hbt-aktivister, allt på en gång eller något av det. De delar ut flygblad, demonstrerar, ockuperar, diskuterar, argumenterar. De har annat för sig än att modeblogga och egoboosta, vilket väl är förklaringen till att deras perspektiv inte syns i de glassiga magasinen.”

Faktum är att allt det där stämmer väl överrens med större delen av min modebloggande eller
-intresserade bekantskapskrets. De läser Butler och Marx och (jo, faktiskt) Bibeln. Och Kawamura och Evans och Steele. De är veganer, pacifister, hbt-aktivister, socialister, feminister, et cetera. Och de har väldigt bra skor.

Jag inser att just ”modebloggande” blir något av ett rött skynke för många med mig. Men jag anser ändå att det är långt viktigare att bredda synen på den veganska, Butlerläsande hbt-aktivisten till någon som även kan plocka upp ett glansigt magasin, än att fastna vid den bekväma förklaringen att det finns vissa som engagerar sig och bor i ockuperade hus och andra som bara bryr sig om att shoppa, och aldrig mötas de två. Att tänja på den fördomen är något som många på den här sidan ägnar sig åt dagligen. Tro det om ni vill: man behöver inte välja.

Hanna Johansson
  1. Paloma skriver

    Ja!- tack!
    / en som förändrar världen och är jävligt snygg samtidigt!

  2. Läsning - Lisa C | Rodeo Magazine skriver

    [...] Yoicks om Ann Heberlein: hon utgår ifrån att den modebloggande och den samhällskritiska nittiotalisten [...]

  3. Lina skriver

    Skönt att inte vara ensam om att tro att kvinnan hette Alstadt när hon heter Altstadt

  4. Hanna Johansson skriver

    Lina: Haha. Det var klantigt av mig. Ändrat nu!

  5. Madeleine skriver

    Word!

  6. S skriver

    Tack.

  7. Jag lackar! | caisa skriver

    [...] Ann Charlott Altstadts krönika i Aftonbladet. Men sen så läste jag Gustav Almestads inlägg och Hanna Johansson och Lisa Ehlin och Unni Drougge och Ann Heberlein och till sist, det som verkligen gjorde mig så [...]

  8. Ebba skriver

    ”De läser Butler och Marx och (jo, faktiskt) Bibeln. Och Kawamura och Evans och Steele. De är veganer, pacifister, hbt-aktivister, socialister, feminister, et cetera. Och de har väldigt bra skor.” Det är jätte bra! Men det syns väldigt lite i de flesta av era texter. Ibland bubblar det till som nu och det är underbart, men blir man bara kritisk och engagerad ibland förändrar man väldigt lite, om något.

  9. Jane skriver

    har någon faktiskt läst den här?
    http://www.ordfront.se/Bocker/PolitikoDebatt/Blasta.aspx

  10. Hanna Johansson skriver

    Ebba: Jag håller, som du säkert förstår, inte med dig.

    Jane: Kan inte tala för någon annan, men jag har inte läst den! Låter dock intressant.

  11. Kajsa skriver

    Men jag tror att det finns en viktig poäng i det Heberlein skriver om: det finns en massa unga människor som inte kommer till tals, och som kämpar politiskt för sina åsikter och som konsekvent tar ställning emot hela karusellen med utseende- och ytfixering osv.

    Jag själv har ett ambivalent förhållande till Rodeo t ex, jag tilltalas av att göra ytan till djup, men man tappar mycket på vägen i en sådan ambition. Det finns något motbjudande i att ge modet mening utöver dess funktion. Alltså jag vet att mode och kläder är meningsskapande och det är kultur, politik och mkt annat.

    Rodeo är som Nöjesguiden, en blandning av populärkultur och samtidsanalyser (samhällskritik?). Och det ska vara så coolt, hippt och smart hela tiden, tillslut tappar man helt fokus efter att läst en fet jävla artikel om hur bebisen blev ett modeattribut (gärna med stöd i Butlers teori av det performativa könet)…. det slutar med att man slänger tidningen och tänker: det här är typ samma skit som jag läser i Elin Klings- blogg, men det är värre för det gör anspråk på att vara djupt, SOM OM jag behöver fler skäl till att ge mer utrymme åt yta i mitt liv.

  12. Hanna Johansson skriver

    Kajsa: Det (att det finns unga människor som inte kommer till tals) är sant! Och det suger.

    Om man redan från början anser att det är illa att ”ge modet mening utöver dess funktion”, eller att det är dåligt med anspråk, är det kanske onödigt att jag argumenterar emot dig. Men tack för din långa kommentar!

  13. Kajsa skriver

    Tack Hanna för ditt svar! Jag tror att många ggr handlar det om att inte kompromissa med värden som man tvivlar på om de är bra för en. D v s istället orientera sig mot de värden man tror på.

  14. Tack… - Yoicks | Rodeo Magazine skriver

    [...] alla ni som läste, kommenterade, delade och kom med nya perspektiv på det här. Och för alla Berlintips. Jag blir lätt lite blödig när jag talar om Mina Läsare (bara det [...]

  15. Den uppblåsta generationen – och alla unga kvinnor den inte ser - Johan Wirfält | Rodeo Magazine skriver

    [...] är en märklig inställning. Precis som Hanna Johansson påpekade i förrgår finns ingen motsättning mellan modebloggeri och politiskt engagemang. Det är tydligt på flera [...]

  16. Myten om 68-orna « Political Imprints skriver

    [...] blogg av Hanna Johansson: Den blåsta generationen – Ann Charlott Altstadt och Ann [...]

  17. Om modeintresse och intelligenskvoter. | aneditingeye skriver

    [...] på vilka sätt det är betydelsefullt. Ibland har det gett resultat, ibland inte. Jag tycker att Hanna Johansson skriver mycket bra om vikten av att faktiskt inte behöva välja mellan att vara modeintresserad [...]

  18. Martin skriver

    Menar du, underförstått, att det är så att den välklädda, Butler, Tocqueville och Hegel-läsande modeslaven förtrycks av den intellektuella eliten i media? Är det därför någon av dessa påstått belästa och intellektuella fashionistas aldrig syns till i debatter, krönikor eller artiklar av någon politisk/samhällskritisk vikt? Eller är de bara för upptagna för att spräcka hål på fördomar?

  19. Hanna Johansson skriver

    Martin: Nej.

  20. Det fria valet - LISA / JON | Rodeo Magazine skriver

    [...] personligen redan då ville få det till en generationsproblemaktik). Man kan, för att parafrasera Rodeos Hanna Johansson, vara samhällskritisk och ha snygga skor, samtidigt. Den privata shoppingen blev politisk. En [...]

  21. Modeåret 2011 – April, maj, juni | Rodeo Magazine skriver

    [...] Men så resonerar bara den som missat samhällsutvecklingen de senaste tio åren, löd gensvar på [...]

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *. E-postadressen publiceras inte.

Promotion
HANNA JOHANSSON
Yoicks är tankar om samtid, mode och litteratur. Den skrivs av Hanna Johansson, frilansskribent, bosatt i Berlin.
hanna@rodeo.net twitter.com/_hannajohansson
KATEGORIER