Dagens ord 30.09.2011

Dagens ord: Rosenkrieg. Det här är no doubt det bästa ordet jag hört hittills. Rosenkrieg är det tyska ordet för rosornas krig, det vill säga ett gammalt engelskt inbördeskrig som x antal Shakespeare-pjäser är baserade på. Bilden ovan, av Henry Payne, föreställer en scen ur Henry IV.

MEN!!!! På tyska betyder Rosenkrieg också ”våldsam skilsmässa”. HUR….. alltså… jag blir så exalterad.

Rosenkrieg = våldsam skilsmässa. Det var bara det.

Hanna Johansson

Fanny Lindgren intervjuar Mats Jonsson

På tal om fäder: här är en asbra intervju av Fanny Lindgren med Mats Jonsson. ”Att söka bekräftelse genom media verkar läskigt. Parallellt med serierna har Mats även sysslat med en hel del spoken word. Något som för många låter mer som en extremsport för självkänslan än någonting annat.” Åh!

Bild: ”Mats kamp” via Throw me away.

Hanna Johansson

Utan eftertanke

Jag älskar den här bilden! Tyvärr är ju inte bildkvaliteten den bästa, men bara grejen med gulligt uppställt 1800-talsbarn i androgyn outfit (jag är faktiskt ganska säker på att det är en pojke på bilden!) och en… piska? Älskar det. Mina framtida grannar kommer ha socialen på speed dial när jag får barn, men jag älskar det.

Gömt djupt i medvetandet har jag ett vagt minne av att det på 1800-talet inte var helt ovanligt att avbilda barn med piskor, men jag vet inte var jag har hört det och när jag googlade kom inget upp. Man kan bara googla ”barnfotografi + piska” for so long innan någon typ av självrespektsdipp infaller, så såvida inte någon av er vet mer om detta släpper jag det nu. Men det är en fin bild.

För er som är intresserade av barnmode kan jag återigen rekommendera Smithsonian.com-texten ”When did girls start wearing pink?”, vilken handlar om precis vad det låter som.

Men egentligen var det inte barn från 1800-talet som jag skulle skriva om. Det jag skulle skriva om från början är det här inlägget hos Calle Schulman.

Jag är för all form av jämställdhet. Och tycker inte att problemet är att flickor är flickor och att pojkar är pojkar. Problemet ligger ju på ett annat plan. Det är ju skillnaden mellan könen som gör livet värt att leva. Och jag smälter som snö när jag ser hur tjejig Charlie är och att Penny trivs bättre i klänning än i byxor. Det är inte vi som har hittat på det där! Det finns naturligt. Vi ÄR såna!

Vi gör såhär: ingen brasklapp, inget ”seriöst?” och skämt om öppna dörrar. Han kanske är ironisk; i så fall har det gått mig helt förbi. Att det var min första tanke, ”det här måste vara ett skämt”, säger kanske mer om bubblan jag lever i än något annat, om vi ändå ska prata normer.

Om vi nu utgår från att han inte är ironisk, så är det här är en sådan typisk grej som man egentligen borde hålla sig för god för att fästa sig vid. Det är för enkelt. Men att det är en öppen dörr att slå in för invånarna i min bubbla gör det inte mindre äcklande i sin totala aningslöshet, och en person som förmår sig att formulera meningen att man ”smälter som snö” inför att ens toddlerdotter ”trivs bättre” i klänning (som man själv har valt och satt på henne) tycker jag att man kan och ska call out. Det är liksom inte okej.

Jag förstår verkligen föräldrar som oroar sig över att deras barn beter sig på sätt som avviker från deras könsnorm – inte för att de vill att barnet ska bete sig på något annat sätt, men för att de fattar att normavvikelser straffas jävligt hårt och att det inte enbart står i deras makt att se till att det inte händer. Men att aktivt uttrycka åsikten att man föredrar sin dotter när hon är på ett visst normerat könskodat sätt, bara som en smakpreferens – what the fuck?

Alltså, Calle: kul att du gillar tjejer, och det är klart att det är asgött att leva enligt sin könsnorm! Man löper mindre risk för att bli hånad, mobbad eller misshandlad, man slipper slå på är det värt det-mätaren när man är ute i det offentliga – är man riktigt skicklig kanske man aldrig ens behöver utveckla en! – och nej, det är mycket möjligt att Penny aldrig kommer vilja annat än att bete sig och klä sig ”tjejigt”, även efter att hon blivit så pass gammal att hon själv väljer sina egna kläder, fritidsintressen och sociala sammanhang. Men om hon skulle komma på andra tankar hoppas jag verkligen att hon utvecklar mycket mod och integritet. Sådana som du gör nämligen tyvärr att det krävs.

Hanna Johansson

Här har ni ett IKEA-stilleben.

Häst, hokkaido och tom vinflaska sammanfattar mitt liv just nu helt ok. Rubriken är ett imperativ.

Ett turisttips: turkiska grönsaksmarknaden på Maybachufer, som jag nämnt förut. Det var där jag köpte pumpan, för den var fin och billig och jag funderar på om det här skulle kunna funka med rostade kastanjer istället för fetaost. Andra saker jag köpte, bland annat: svamp, persilja och färska fikon med skal mjuka som kinder – slits, inför detta, mellan obehag och förtjusning.

Om ni är i Berlin any time soon och vill göra samma sak: pricka för en tisdag eller fredag i kalendern (det är nämligen dessa dagar marknaden är öppen, mellan 10-18 på ett ungefär), åk till Schönleinstraβe med U8 mot Herrmanstraβe och ta Schinkenstraβe mot kanalen, så kommer ni tids nog få syn på marknadsstånd.

Tröttnar ni på det kan ni, när tillfälle ges, gå över en bro så att ni hamnar på Paul-Lincke-Ufer, och promenera längs strandkanten där. Eller så kan ni börja med det, för det är nog egentligen trevligast och tommast tidigt på morgonen. Man kan spela boule eller sitta och glo, och det finns pilträd och fåglar. Just nu är det väldigt varmt och soligt väder, men igår morse var det disigt och kallt och jag gick till jobbet längs den vägen och lyssnade på det här och ”älskade allt”, vilket i vanliga fall bara är något som jag twittrar på natten, men där händer det verkligen.

In other news: loopar (Heaven’s Just A Step Away) Everytime I Hold You och If This World Were Mine pga SÅ JÄVLA MYSIGA. Jobbar 9-23. Skriver på en ganska bra text som kommer gå att läsa om en vecka, ungefär. Myser och mår.

Kram.

PS. KOLLA VA SNYGGT! DS.

Hanna Johansson

Dagens ord 27.09.2011

Dagens ord: Körpersprache, kroppspråk. Vilket ironiskt nog är hur jag mestadels kommunicerar, eftersom att jag (som ni märker) bara lägger skojiga småord på minnet. Men det är ett sånt fint ord, Körpersprache! Tyska kan låta väldigt fysiskt, tycker jag, och det här är väl ett sånt fall. Det låter som vad det betyder, liksom.

(och ja, ytterligare ett ord med Körper i sig, men aja.)

Hanna Johansson

Lucas Cranach der Ältere

Hanna Johansson

HEY GIRL

http://www.youtube.com/watch?v=pcuI6K9daIw&feature=youtube_gdata_player

För er som undrar hur det ser ut när jag går till jobbet på morgnarna: exakt såhär.

Hanna Johansson

Müs

Kära dagbok!

Idag sitter jag på ett kafé vars namn jag inte vet på Weserstraβe. Har död blick, dricker bubble tea med rossmak och skriver på texter till ponton, litterär tidsskrift för och av underbarn. (och, för att vara helt ärlig: spelar Wordfeud. Heter yoicks där. ADDA.)

Det är asfint brittsommarväder här, men i lägenheten är det svinkallt, av någon anledning. (trolig anledning: vet inte hur man sätter på elementet.) Ni vet sådana där filmer och bilder där en stor katt kramar en liten katt? Har velat vara den lilla katten hela veckan när jag vaknar. Diskuterade med min kompis Jessica om det går att dressera björnar till att skeda en. ”De ligger ju ändå i ide på vintern”, sa hon. ”Fast tänk om de drömmer något och fäller ut klorna i sömnen?”

Jag tillade att det kanske inte är helt etiskt att dressera djur egentligen. Hon höll med. Önskar mig en sådan här i födelsedagspresent istället.

I alla fall: det här kaféet, rekommenderar det! Jag tror inte att de serverar så mycket mer än ca 40 000 miljarder varianter av bubble tea, men gillar man det är det soft. Jo, de har kaffe också. Ligger som sagt på Weserstraβe – kollade efter nu, nummer 7 – och har en hemsida. Litet men med många sittplatser. Finns wifi för den som gillar data (I do). Und so weiter. Tipce.

Hanna Johansson

Jil Sander SS12

Nya Jil Sanderhatar det inte, men älskar det inte heller. Men Hitchcock-with-a-twist-håret!!!

(bilder via Fuck Yeah Jil Sander.)

Hanna Johansson

Breakfast burrito

Här har ni ett turisttips! Vegansk breakfast burrito på Sing Blackbird, Sanderstraβe. Typ grät.

Hanna Johansson
HANNA JOHANSSON
Yoicks är tankar om samtid, mode och litteratur. Den skrivs av Hanna Johansson, frilansskribent, bosatt i Berlin.
hanna@rodeo.net twitter.com/_hannajohansson
KATEGORIER